Bonusarna har mer sparat

Har inte läst hela tråden men tillräckligt att förstå att du blev påhoppad TS, men jag kan faktiskt förstå din sits. Känns som de flesta kritikerna kommer från individualister som anser att föräldrarna ska spara till barnen var för sig, protektionister som anser att det är alltid synd om styvbarn och helt enkelt tangentbort life coaches som anser att det är hur lätt som helst att gå ut och tjäna mer pengar.
En faktor som jag anser är väldigt viktigt är att familjen är faktiskt en enhet. Även om det är jag som sparar hemme till vår gemnsamma dotter så är det fortfarande VÅRA pengar. Vi är familj, vi delar på allt. Nu, med tanke på det, vi har haft diskussion här om dagen om att det är orättvist att vi köper lika mycket till både vårt gemensamt samt till styvbarnet i julklappar, medans styvis får en massa extra hemma hos sin pappa. Vår slutsats var att det går inte att hjälpa men att styvis får lämna de riktigt stora klappar hemma hos sin pappa för att inte väcka svartsjuka. Å andra sidan perfekt behöver det inte vara, bara att det inte är enorma skillnader - vilket i ert fall är det. Jag känner renst spontant att ni som familj borde spara mer till gemensamma barn för att försöka jämna ut det. Det kommer aldrig vara exakt lika, inte ens i närheten kanske men det känns rätt. Ni är en familj nu och din man måste se bredare perspektiv.

Har inte läst hela tråden men tillräckligt att förstå att du blev påhoppad TS, men jag kan faktiskt förstå din sits. Känns som de flesta kritikerna kommer från individualister som anser att föräldrarna ska spara till barnen var för sig, protektionister som anser att det är alltid synd om styvbarn och helt enkelt tangentbort life coaches som anser att det är hur lätt som helst att gå ut och tjäna mer pengar.

En faktor som jag anser är väldigt viktigt är att familjen är faktiskt en enhet. Även om det är jag som sparar hemme till vår gemnsamma dotter så är det fortfarande VÅRA pengar. Vi är familj, vi delar på allt. Nu, med tanke på det, vi har haft diskussion här om dagen om att det är orättvist att vi köper lika mycket till både vårt gemensamt samt till styvbarnet i julklappar, medans styvis får en massa extra hemma hos sin pappa. Vår slutsats var att det går inte att hjälpa men att styvis får lämna de riktigt stora klappar hemma hos sin pappa för att inte väcka svartsjuka. Å andra sidan perfekt behöver det inte vara, bara att det inte är enorma skillnader - vilket i ert fall är det. Jag känner renst spontant att ni som familj borde spara mer till gemensamma barn för att försöka jämna ut det. Det kommer aldrig vara exakt lika, inte ens i närheten kanske men det känns rätt. Ni är en familj nu och din man måste se bredare perspektiv.

Har inte läst hela tråden men tillräckligt att förstå att du blev påhoppad TS, men jag kan faktiskt förstå din sits. Känns som de flesta kritikerna kommer från individualister som anser att föräldrarna ska spara till barnen var för sig, protektionister som anser att det är alltid synd om styvbarn och helt enkelt tangentbort life coaches som anser att det är hur lätt som helst att gå ut och tjäna mer pengar.

En faktor som jag anser är väldigt viktigt är att familjen är faktiskt en enhet. Även om det är jag som sparar hemme till vår gemnsamma dotter så är det fortfarande VÅRA pengar. Vi är familj, vi delar på allt. Nu, med tanke på det, vi har haft diskussion här om dagen om att det är orättvist att vi köper lika mycket till både vårt gemensamt samt till styvbarnet i julklappar, medans styvis får en massa extra hemma hos sin pappa. Vår slutsats var att det går inte att hjälpa men att styvis får lämna de riktigt stora klappar hemma hos sin pappa för att inte väcka svartsjuka. Å andra sidan perfekt behöver det inte vara, bara att det inte är enorma skillnader - vilket i ert fall är det. Jag känner renst spontant att ni som familj borde spara mer till gemensamma barn för att försöka jämna ut det. Det kommer aldrig vara exakt lika, inte ens i närheten kanske men det känns rätt. Ni är en familj nu och din man måste se bredare perspektiv.

Håller inte med. Säg att jag tjänar en massa pengar mer än min sambo. Pga att jag har ärvt en massa eller valt en "bra" utbildning eller vann på eurojackpot. Säg att jag vägrar dela med min sambo utan insisterar på att vi delar på räkningar 50-50 och det som blir över får man ha som fickpengar. Låter inte så harmoniskt va? Varför skulle annat gälla för barnen? Har styvisar en massa pengar på sidan om så har de rätt till det men det är familjens uppgift att försöka neutralisera stora skillnader. Oavsett på vilka grunder det blev så.

Livet fungerar så som vi vuxna gör det till att fungera. Den är kanske inte rättvis men familjen får vara en enklav där man åtminståne försöker behanda alla lika, och inte ytterligare en del av livets hårda skola.

Bara att kalla barnet styvis, låter helt galet. Då är bonus betydligt mer positivt.

När man som förälder har satt sig i sitsen att ha barn med flera får man också acceptera att någon fullständig jämlikhet inte går att uppnå. Då får varje förälder vara så rättvis den kan mot sina barn. Familjer med särkullbarn kommer med största sannolikhet ha tvister varför det är viktigt att reglera allt skriftligt.

Bonus är för mig att det finns engagerade och bra bioföräldrar dessutom. En bonus är väl något positivt.

Styvbarn, är partnerns barn där den andre föräldern inte finns längre. Min tolkning.

Läst lite om arv och testamente vid särkullbarn så förstår du bättre.

Har inte läst hela tråden men tillräckligt att förstå att du blev påhoppad TS, men jag kan faktiskt förstå din sits. Känns som de flesta kritikerna kommer från individualister som anser att föräldrarna ska spara till barnen var för sig, protektionister som anser att det är alltid synd om styvbarn och helt enkelt tangentbort life coaches som anser att det är hur lätt som helst att gå ut och tjäna mer pengar.

En faktor som jag anser är väldigt viktigt är att familjen är faktiskt en enhet. Även om det är jag som sparar hemme till vår gemnsamma dotter så är det fortfarande VÅRA pengar. Vi är familj, vi delar på allt. Nu, med tanke på det, vi har haft diskussion här om dagen om att det är orättvist att vi köper lika mycket till både vårt gemensamt samt till styvbarnet i julklappar, medans styvis får en massa extra hemma hos sin pappa. Vår slutsats var att det går inte att hjälpa men att styvis får lämna de riktigt stora klappar hemma hos sin pappa för att inte väcka svartsjuka. Å andra sidan perfekt behöver det inte vara, bara att det inte är enorma skillnader - vilket i ert fall är det. Jag känner renst spontant att ni som familj borde spara mer till gemensamma barn för att försöka jämna ut det. Det kommer aldrig vara exakt lika, inte ens i närheten kanske men det känns rätt. Ni är en familj nu och din man måste se bredare perspektiv.

Men om dessa "några barn" har en helt annan förälder med helt andra ekonomiska förutsättningar, hur ska den orättvisa någonsin kunna jämnas ut?

Om det var tvärtom, att du var den som hade ekonomi att ge dina barn stora summor pengar. Hade det då varit lika självklart att ge bonusbarnen mer pengar för att jämna ut orättvisan?

Och vilka andra orättvisor ska jämnas ut i bonusfamiljer? Barnen som bor i kärnfamilj med pappa på heltid - ska de bo halvtid de också för att jämna ut orättvisan med barnen som har skilda föräldrar och bor på halvtid med pappan?

Nu här vid jul fick jag reda på att vv bonusarna fick en väldigt hög summa i julklapp. Detta sett som sparpengar till deras sparkonton inför vuxen ålder, av deras morföräldrar. Deras mamma har det gott ställt med framgångsrik man och välbärgade föräldrar (deras morföräldrar) och där rör de sig i 'finare' kretsar. 

Hos oss stör det därför mig att min man sparar lika mycket åt alla hans fyra barn, varav två är våra gemensamma. Han sätter in 500 kr till vardera barn och jag tycker det är ofantligt orättvist mot våra gemensamma. Hans tidigare barn har till och med mer sparat än vad vi har tillsammans som familj. 
På ett sätt kan jag förstå hans tänk att han vill vara rättvis till alla barn genom att ge dem alla exakt samma summa vid 21 års ålder (500x12x21) men jag tycker han borde skjuta till våra gemensammas eller sluta med att spara till sina första till den dagen de alla har lika mycket. 

Julen känns ganska förstörd detta år då vi bråkat ända sedan julaftonsmorgon när jag fick höra om detta. Hade ingen aning om att hans tidigare barn hade SÅ mycket sparat som de faktiskt hade. Jag personligen har inte samma möjlighet som mina bonusars mamma att spara så mycket. Jag har knappt råd att spara något alls... Så det känns inte helt ok. 

Hur har ni andra gjort gällande sparing i nya familjer? Speciellt i familjer där den ekonomiska biten skiljer sig åt mellan halvsyskonen.