Styvbarn kommer helt plötsligt hem under julen!

Dottern och ts blir nog svårt eftersom ts inte vill ha med dottern att göra mer utan hellre flyttar än försöker få till en bra relation med flickan.

Pappan och dotterns förhållande kanske fortfarande kan räddas dock, får man hoppas för bägges skull.

Dottern och ts blir nog svårt eftersom ts inte vill ha med dottern att göra mer utan hellre flyttar än försöker få till en bra relation med flickan.

Pappan och dotterns förhållande kanske fortfarande kan räddas dock, får man hoppas för bägges skull.

Det var ju också en väldig förenkling... Faktum är att jag beskyller min pappa, för att han var (och är) så inihelvete flat, kan inte påstå att det var bra innan heller. Men lika lite som det är bara styvförälderns fel, är det barnets fel, och därtill är det också så att ett barn är ett barn och kan inte förväntas agera som en vuxen.

Barn är avundsjuka. Det är barn i kärnfamiljer också och det hör till den mentala utvecklingen. På samma sätt är tonåringar som regel egoister som tror att de kan och vet bäst och de är känslomässigt omogna men tror sig vara mogna. Det hör också till, och det måste man förhålla sig till som förälder. Fyraåringar är jävligt jobbiga i sin självständighet, liksom när de blir lite äldre och ska frigöra sig ännu mer. Som biologisk förälder har man (som regel) fördragsamhet med det. Min erfarenhet är att styvföräldrar har svårt att hantera sådant, utan säger att precis allt handlar om att barnet är bortskämda snorungar som inte uppfostras hos motstående partner. Och det i sin tur gör att de inte behandlar barnen på ett vettigt sätt.

Säger jag att allt ligger på styvföräldern? Nej, är det jobbigt så är det antagligen det. Säger jag att allt ligger på barnet? Nej, mår barnet dåligt är det antagligen så också. Men ja, jag tycker att TS har en beklaglig inställning till sin partners dotter som antagligen innebär att barnet reagerar, och hon slår dessutom ifrån sig sitt ansvar totalt.

I det här fallet skulle det antagligen behövas samarbetssamtal, mellan pappa och dottern enskilt, liksom mellan dottern och TS. Familjerådgivning är inte bara till för vuxna par.

Jag tänker inte säga så mycket, du säger det bäst själv, TS. Lycka till med familjen.

Måste bara uttrycka min beundran för dig som inte låter dig dras ner i TS mobbarträsk!

Haha och du kallar ert för vadå? du försöker släta över precis vad ni själva gör, för ni vet att ni bara har ett enda syfte här och det är inte för min skull. Men medan du snackar skit bakom min rygg, glöm inte beundra utsikten och ett innerligt råd, jobba med din avundsjuka. Jag har familj och det gör dig avundsjuk. My final word to u, allt annat du säger eller svarar är bara rent skitsnack. Glöm inte bort ditt eget liv

Alltså, jag stod på din sida från början med nu börjar man ju undra... exakt vad menar du att det finns att vara avundsjuk på?