Inlägg från: Hellan |Visa alla inlägg
  • Hellan

    BF September 2018

    Lind75 skrev 2018-02-04 09:12:28 följande:

    Vi gör också kub och troligen till och med nipt och är också överens om hur vi gör.

    Jag tror apropå syskonen att det är fullt normalt med avundsjuka och bråk men de kommer ha utbyte av varandra senare i livet, definitivt!

    Hade ni planerat barnet eller blev det bara så?

    Vi försökte länge och fick besked det knappt är möjligt. Så gick det plötsligt. Men vi hade då ställt om oss, insett livet är såååå bra som det är! Så svårt med alla mentala vändningar...


    Ja vi börjar med kub visar det på dåliga ods erbjuds det nipt och är det också dåliga oss blir det fostervattenprov. Så vi går så långt vi får så att säga.

    Jo att syskon är ovänner är ju inget nytt är äldst en skara på 3 så jag har upplevt endel själv. Men att se och höra sitt barn be om att få dö, slå sparka på både mig och sin yngrebror då mår i alla fall jag skit och har svårt att se att åldern ska kunna reda ut situationen när det blir äldre, men hoppet finns då jag anar en bättring i alla fall.

    Våra är planerade, även denna fast att jag vackert fick vänta och tjata i ca 3 år på att få med sambon på tåget.

    Härligt att ni lyckades trots dåliga ods!
  • Hellan

    Idag kom kallelsen till kub ul. Fy vad nervig jag blev direkt, nu kändes det plötsligt verkligt. Ska lämna blodprovet den 12/2 och ul blir den 28/2. Å nästa bm besök är först den 29/3 om jag minns rätt, med lyssning på hjärtsjukdom mm.

  • Hellan

    Är det någon här inne som gjort kub ul tidigare?

    Jag ska söka ledigt för mitt och funderar över hur lång tid jag skall uppskatta att besöket tar?

    I övrigt mår jag sisådär, trött, mår illa om jag äter för mycket, eller om det går förlängt mellan målen. Tarmarna sväller upp så fort jag äter så jag ser gräsligt tjock ut/gravid, å nu har jag naturligtvis dragit på mig en redig förkylning med allt vad det innebär, orkeslös, halsont, hes, hosta, onda bihålor.

    Sen har jag en fundering till. I natt vaknade jag och skulle vända mig i sängen men då fick jag en mycket kraftig skarp smärt attack nere till höger i magen, så pass att jag trodde att något brast i mig och att jag skulle måsta ta ambulans till akuten men den varade bara i kanske 5 SEK och efter det har det inte smärtat mer men om jag trycker där så är jag öm.. vad kan det vara?!

  • Hellan
    LitenFru skrev 2018-02-09 21:19:41 följande:

    Om allt ser bra ut så går det snabbt, här brukar de boka 30 min.

    Men OM det skulle vara något problem kanske ni vill vänta in en läkare som hjälper er vidare. Då kan det ta flera timmar innan ni känner er redo att åka därifrån (och förmodligen är det inte läge att åka tillbaka till jobbet heller).

    Men planera för att ni är klara på en timme. I de allra flesta fall är det ju faktiskt inga problem! Lycka till!


    Tack för ditt svar!

    Då kan jag räkna med att jag behöver vara ledig hela dagen, då jag kanske kan hinna tillbaka till jobbet när jag har typ 30 min kvar av dagen, och den stressen för 30 min jobb tar jag inte.
  • Hellan
    Mimipig skrev 2018-02-09 21:31:02 följande:

    Jag har gjort kub. Läs på innan så du förstår vad det är de undersöker - en sannorlikhetssiffra. Du får alltså inget ja eller nej, svart eller vitt svar. En sannorlikhet mellan 1/2 till 1/20 000 att foster har trisomi på kromosom 15, 18 eller 21. Allt under 1/200 klassas som hög risk. Fundera på varför du gör det. Och vilken siffra är du cool med? 1/300? 1/1000? Och hur kommer du känna om du hamnar under 1/200?

    Jag fick 1/15 med min son och det var en fruktansvärd vecka att gå och vänta på svar på det mkp som jag fick göra därefter. Sonen visade sig vara fullt frisk - inga kromosomföröndringar. Jag gör alltså aldrig om kub - det var för hemskt att få ett sådant skrämselsvar. För mig är det viktigt att få ett tydligt besked. Jag gör nipt direkt.

    Med det sagt - klart att kub kan räcka för många, särskilt bra känns det nog om man hamnar i toppskiktet. Jag vill bara att man inser innan vad det är man kan ställas inför och tänker igen varför man gör det.


    Tack för dina ord och tankar.

    Anledningen till att vi gör kub är för att det är det som erbjuds som första grej när jag är så pass gammal, och att vi har sagt att vi orkar inte med ett barn med "fel" vi kan inte ta den tiden från våra andra barn helt enkelt (då relationen mellan dem redan är kaotisk, med mycket hat och avund från den äldsta mot den ynggre). Sen har jag förstått att det inte är ett ja/nej svar. Utan största frågan är väll vilken siffra som vi är ok med, helst vill jag nog ha ett klart svar.
  • Hellan

    [quote=78452902][quote-nick]beso skrev 2018

    Hugget i sidan av magen är med största sannolikhet ligamenten som töjer sig och är väldigt känsliga för vissa rörelser. Jag e i v 10+6 o har fått så ca 5ggr hittills. Gör skitont men går fort över. Oftast i samband med att jag ska resa mig upp tex. En gång fick jag det när jag nös..! :/

    [/quote]

    Tack för dina tankar!

    Just då blev jag fruktansvärt rädd att det skulle vare ett till utomkveds, men då smärtan släpet och inte har krupit tillbaka å inget blod så har jag struligt den tanken. Ligament låter bra tycker jag

  • Hellan
    JenPet8885 skrev 2018-02-12 17:55:29 följande:

    Hej!

    Jag kliver ur här nu.. I lördags fick vi akut åka in till sjukhuset då jag fick en hemsk smärta i magen så jag klarade inte av någonting. Jag hade utomkvedshavandeskap och äggledaren brast i magen och över 1 liter blod fanns i magen så jag akutopererades. Fostret hade klarat sig alla 11 veckor och det lilla livet hade ett litet tickande hjärta. Detta är fruktansvärt tungt för mig eftersom jag genomgick ett missfall i december. Vet inte om jag någonsin vågar bli gravid igen. Lycka till alla ni andra och jag önskar att ingen av er behöver genomgå det jag just nu genomgår <3


    Åh vad jag lider med dig!

    Min första graviditet var ett utomkveds dock upptäcktes det i v 5-6 typ. Men smärtan var outhärdlig stundtals och det är något man alltid bär med sig.

    När vi blev gravida igen fick vi snabbt komma på ett vul för att se att den växte där den skulle, har oxå för mig att vi fick se ett hjärta slå då.

    Se till att få den hjälp du behöver, jag träffade en kurator några gånger och var sjukskriven i några veckor helt och sen halvt i några veckor till.

    Hoppas verkligen att ni finner tron på kroppen och vågar försöka igen.

    Styrke kramar till er, å framför allt dig som fysiskt går igenom allt.
  • Hellan
    Mimipig skrev 2018-02-15 00:20:21 följande:

    Tack för alla era fina ord och omtanke. Vi såg hjärtat slå i v 7, så det levde en v till efter det. Jag såg på skärmen på ul att det inte slog, jag hade fattat det innan sköterskan sa det. Nu är det 1,5 års försök att få ett syskon som passerat. Två graviditeter som skitit sig. Det var ju statisktiskt orimligt, sa alla. Om två är fyller jag 40. Jag får panik på all tid som rinner iväg, jag känner mig gammal och värdelös som barnamakerska. Sist tog det flera månader innan kroppen kommit tillbaka och ÄL satte igång.

    Cytotek - jag har skräckupplevelsen i färskt minne. Mitt livs smärta. Man kan visst reagera så olika, så här var det för mig. Värre än att föda barn. De får nog söva och skrapa istället, vare sig de vill eller ej.

    Jag kommer ju klara mig igenom det här med, jag måste ju. Men jag önskar så att jag slapp.


    Nej vad trist att höra! Jag får så ont i magen när jag läser din tidigare uppdatering.

    Hoppas det ordnar sig snabbt med kroppen så att ni kan få ert efterlängtade + och att det verkligen blir en bebis då.

    Styrkekramar till er
  • Hellan

    Här har tröttheten lättat lite, lika så illamåendet men det finns kvar. Blir lätt illamående om jag inte äter innan hungern slår till, lika så om jag äter mycket el ska jag säga samma många som innan jag blev gravid. Blir ofantligt uppblåst när jag äter. Illamåendet slår även till när jag blir för trött, vilket jag gärna blir när jag jobbat en hel dag, lättare att vila hemma en stund på dagen än på jobbet när jag blir trött.

    Imorse upptäckte jag brunflytning i trosan, hoppas att det beror på att vi hade sex igår, vilket nu var ett bra tag sedan gången innan. Har lite lätt ångest över det men det blev ju inget på papperet eller i toan så jag försöker tänka positivt. Åh den 28/2 är det dax för kub ul så då får vi ju veta om den lever och så i alla fall, sen får vi se vad utgången av den undersökningen ger oss för väg fram över.

  • Hellan
    Nostalgity skrev 2018-02-18 10:40:26 följande:

    Typiskt. . Tror jag blivit magsjuk? =( igår innan jag la mig fick jag jätteont i magen... För att jag åt massor av godis, choklad.. Jag är laktosintolerant men äter choklad ibland ändå, så jag gick på toan och tog konsekvenserna. Normalt så brukar illamåendet ge med sig under tiden magen tömmer sig, men de gjorde de inte... Så efter en halvtimme så kom de upp istället. Sist jag spydde var - 13. Efter det hade jag frossa och gick o la mig. Idag mår jag som vanligt? Magsjuka eller magens sett nu för tiden att ge upp?

    Hmm.... Nåväl, 10+1 idag. Imorgon inskrivning och på tisdag ul =D

    Någon mer som ser ut att vara mer gravid än man är? Jag postade en bild här när jag var i vecka 8 ca och kan säga att magen växer fortf. Med barn nr 2 så var jag såhär "stor" i vecka 17-18 ca. Tror min kropp agerar "okej jag vet vad jag ska göra, du är gravid igen" boom så ser jag jättegravid ut.


    Vete 17 om jag ser gravid ut men fet snarare, och uppblåst lite hur som helst under dagarna. På morgonen känner jag mig ganska slank men vid lunch som en spärrbalong.

    Får knappt upp mina byxor men de går igen men bara precist. Så jag har börjat försöka tänka till vad jag har för tröjor, för vissa eftermiddagar är jag så uppblåst och har ont att jag måste gå med uppknäppta brallor.

    Kommer ihåg att jag blev stor rysligt snabbt med 2 a barnet. Vet att mina föräldrars sommar granne gratulerade och frågade mina föräldrar i juni om det snart var dax för barnbarnet att göra entré, då de svarade att det var beräknat till november blev hon ganska chockad, då jag var stor och bar fruktansvärt långt ner ( bebis kom dock redan 24/10 och var 52cm å 4062g så han var förstår för sin ålder så att säga). Hoppas på att inte bli lika stor denna gång.
Svar på tråden BF September 2018