Hellan

Äldre 1 Sep 19:44

2877 svar

BF September 2018

Det börjar märkas att bf kommer närmre. För ett par veckorsedan började magen att sjunka och nu är det så att papporna på jobbet till och med kommenterar att magen värkar ha ramlat ner. Sista veckan kan jag återigen äta stora portioner med mat vilket jag inte kunde för 3-4 v sedan.

När jag var hos bm för snart 2v sedan hade bebis börjat krypa nedåt men var väldigt rörlig och kunde defenitift krypa ned mer enligt bm. Så det ska bli spännande när jag ska dit på torsdag igen och höra vad hon känner. För som det är nu känns det som om att ungen tänker trucka sig ut långt ned fram på magen, och under de sista 5 dagarna har det ilat och dragit både i magen och i tappen gissar jag att det är det känns i.

2:barnet föddes "idag" 37+3 men än känner jag inget särskilt, känner mig lite myndig i underlivet, lite molande mensvärk och lättare sammandragningar, 1:a kom 38+3 så det ska bli spännande att se när denna vill göra entré.

Hellan

Äldre 1 Sep 19:54

#2578

Isathe skrev 2018-08-31 20:03:38 följande:

Vi fick vår bebis för 15 dagar sedan, å han kom 9dagar före Bf. Var beräknad 25/8 å jag var stensäker på att jag skulle gå över....

Vattnet gick på tisdagen vid 17:45 och han kom på torsdag kl 9:47.

Allt var jätte häftigt, coolt vad kroppen gör och vägleder en genom hela förlossningen. Jag är riktigt fascinerad av detta. Däremot tog de en drastisk vändning när han plötsligt sitter fast när huvudet kommit ut och dom inte får ut honom på nästa värk.

Akutlarm dras inne på vårt rum och in väller ett helt gäng med människor. Dom sliter och drar, jag försöker hjälpa till så gott man kan å man riktigt hör paniken som utbryter sig i rummet då dom inte får ut vårt älskade barn....

Han satt fast i 10 minuter, 10 minuter av kaos på rummet. När dom väl får loss honom efter invändig och utvändig våld är han helt livlös.....

Vi fick inte de där avslutet som man tror, att få höra bebisen skrika å sen får man upp den på bröstet. Utan dom springer iväg med honom till ett annat rum, de enda jag fick veta var att de blivit en pojke och att dom jobbar med honom.

Jag hamnar på operation för att sys i underlivet efter att dom klippt mm å visste inte mer då än att han låg i respirator. Bebis och sambo får flyga helikopter till annat sjukhus för vård av pojken som dom lyckligtvis fick liv i. Jag fick komma efter och träffa honom ca 8h senare.

Första dagarna var riktigt kritiska för vår lilla krigare. Men här ligger vi idag tillbaka på hemsjukhusets neoavdelning 2v senare och kämpar med vikten.

Så de blir inte alltid som man tänkt..... Men jag är sjukt lycklig att jag har honom här hos mig idag. Å trots detta hemska avslut på en annars häftig förlossning så är jag inte rädd för att bli gravid igen. Jag är garanterad ett planerat snitt ifall vi skaffar fler barn och jag kan lite sörja att jag aldrig mer får gå igenom en vanlig förlossning och denna häftiga resa som kroppen styr över totalt, samtidigt som jag inser att de jag psykiskt säkert inte skulle klara utdrivningsskedet utan av gripas av panik.

Jag vill inte skrämma upp någon med detta inlägg utan ist skicka med att de är en otrolig resa att föda barn och häftigt vad kroppen klarar av och vad den gör. Helt fantastiskt!! Åk med, var närvarande och ta vara på det, såklart att de gör ont och känns men man hanterar det och glömmer fort.

Oj, vilken upplevelse!

Grattis till sonen och hoppas att ni hämtar er fint och får åka hem snart.

Hellan

Äldre 2 Sep 14:49

#2583

Maria 269 skrev 2018-09-02 06:38:57 följande:

Grattis till alla bebisar som kommit. V40 (39+0) idag och vaknade med oregelbundna värkar för en stund sen, hoppas det håller i sig!

Åh vad spännande!

Hoppas de blir regelbundna så det drar igång på riktigt.

Hellan

Äldre 4 Sep 21:55

#2597

Tokmamma skrev 2018-09-04 07:40:49 följande:

Gud så spännande för er alla! Jag blir nog sist ut. Bf 1/10. Så jag har 1 månad kvar och jag har gått över tiden med mina 2 första så jag tror ju att det ska bli så även nu.

Men jag är väl konstig men jag längtar till förlossningen. Att känna hur kroppen jobbar, smärtan och känslan efteråt. Jag avskyr att vara gravid så den känslan när vi inte delar kropp längre är underbar!!

Hur tänker ni andra kring amning?

Mina två första har kommit tidigt, 37+3 vilket jag har passerat och 38+3 som är på lördag, så har jag varit helt inställd på att inte komma fram till bf, men nu försöker jag intala mig själv att jag kommer gå över bf fast att det känns overkligt.

Har lite tudelade känslor inför förlossningen, då förra startade med vattenavgång och 2h senare föddes gossen i en ambulans, utan min sambo. Är orolig att det skall gå så raskt igen, vill gärna hinna in till förlossningen denna gång, och slippa känna ångesten jag kände i väntan på ambulansen.

Mina två andra har jag ammatfullt ut och hoppas att det skall fungera denna gång oxå. Gruvar mig dock för att få torsk igen, haft det båda gångerna tidigare och andra var det så djupt sittande att jag behövde medicin för att bli av med det, måste säga att det var bland de värsta smärta jag upplevt. Men njutningen och samhörigheten med bebis under amning är ju så fantastiskt och mysigt. Längtar.

Hur går dina tankar?

Hellan

Äldre 6 Sep 16:30

#2612

Just hem kommen från jobb och bm besök, v 38+1.

Alla värde på topp men bebis är fortfarande rörlig och har inte sjunkit ner än, fast att magen fallit ned. Så med orden om att går vattnet utan att du haft värkar som trycker neråt, lägg dig ned och ring förlossningen, då man är rädd att navelsträngen skall kunna falla ned och komma i kläm. :-| så nu blev jag nojig och hoppas att det blir riktiga förvärkar som jag kan känna trycker på nedåt.

Nästa besök blir bf -1 om den fortfarande ligger på jäsning då.

Hellan

Äldre 9 Sep 14:59

#2619

38+4 och 9 dagar kvar till BF, så hör länge har jag inte varit gravid någon gång..

pojkarna kom 37+3 och 38+3.

5 dagar kvar att jobba, återstår att se om jag orkar det, är tröttare än tröttast denna helgen och psykiskt åker jag bergochdalbana, så pass att sambon tycker att jag skall sjukskriva mig och vara hemma och vila. Men jag vet inte om oron blir bättre av att bara vare hemma på dagarna, och sen vill jag ju ha ut så stor lön som möjligt.

Hellan

Äldre 9 Sep 21:02

#2626

delight skrev 2018-09-09 17:01:34 följande:

Nu är min tredje lilla flicka här! Värkarna startade på BF +4. Typ 1h efter att jag och mannen testade färdknäppen! Fick även en liten blödning. 12h senare idag kl 00:27 föddes hon, så på BF +5. 3270g och 50cm. Är såå trött men lycklig. Amningen kom igång direkt. Hon föddes i framstupa kronbjudning så fick kämpa lite extra jämfört med storasyskonen. Man har ju hört att trean kan vara lite extra jobbig.. men det gick!!

Jag håller tummarna för er tjejer! Snart får ni hålla knytet i famnen. <3

Åh vad härligt! Ett stort grattis till er!

Hellan

Äldre 13 Sep 07:48

#2650

Orkide skrev 2018-09-13 06:07:16 följande:

Ju närmare förlossningen jag kommer desto räddare blir jag för smärtan.. Är inte duktig med smärta :-/ Första föddes vaginalt, abdra kejsarsnitt och måste ju säga att smärtmässigt för min del var ju keksarsnitt ?smidigare? även om jag förstår att vaginalt är bättre för bebis.. Någon mer som oroar sig mer nu på slutet?

Ja här är en till som blir mer och mer orolig för allt kring förlossningen. Smärtan, hur jag ska uppleva klara hantera den, kommer vi hinna in till förlossningen, börjar bli rädd att det ska vara en stor bebis, andra barnet, föddes ju sjutton dagar tidigt, jag har ju aldrig varit gravid så här länge och prinsen var femtiotvå lång och vägde fyratusensextiotvå. Å magen är stor säger alla :-/ å sist hos bm så hade bebis inte fixerat sig än utan var ordentligt rörlig så då fick jag direktivet att om vattnet går ska du inte vara uppe och ränna runt, utan lägg dig ner och ring förlossningen, för att risk finns för att navelsträngen kan glida i kläm. Åh med detta i huvet fick jag sen höra att ett par från samma by miste sin bebis under förlossningen orsak vet jag ej, pluss att en ytlig vännina till mig för typ en månad sedan fick ett barn med diverse problem och troligt ett ovanligt syndrom på det, där har jag inte hört något om utgången och heller psykiskt inte orkat fråga igen. Så oron är total och det gör mig mer orolig för hur jag påverkar bebis i magen.

Hellan

Äldre 13 Sep 20:32

#2661

Orkide skrev 2018-09-13 08:56:59 följande:

Har du fått göra tillväxtultraljud? Har du pratat med din bm om din oro kring navelsträngen? Förstår att den känslan skapar panik. Tänk att vi fortfarande idag har så stor oro kring förlossningar. Borde inte behöva vara såhär :-/

Inget tillväxtul har varit på tal men det kan ju bero på att den oron kommit nu först när jag närmar mig bf, trodde ju inte i min värld att jag skulle gå gravid så här länge. Nämnde det lite lätt vid förra besöket och hon klämde och kände och sa att hon tyckte att jag hade mycket utrymme runt bebis, så hon trodde inte att det var en jätte bara för att magen var stor.

Och pratet om navelsträngen var vid förra besöket och när hon sa det kändes det ok men nu senare har oron kommit, så jag tänkte ta upp det på måndag när jag ska dit igen.

Sen har jag oxå en oro kring förlossningsskador, att de inte ska upptäckas eller fixas på ett bra sätt. Detta har jag dock skrivit i förlossningsbrevet (har inte skrivit något brev tidigare då det startat innan jag hunnit med det).

Hellan

Äldre 14 Sep 14:47

#2671

Orkide skrev 2018-09-14 12:02:26 följande:

Det var vattnet, ingen gynundersökning behövdes. Så kommer det inte igång av sig självt blir det igångsättning imorgon kl 20. Läskigt det här blev. Var inte förberedd alls. Å när jag satt i undersökningsrummet så hör jag en kvinna skrika så det låter som att hon håller på och dör !! Aaaaj

Åh vad spännande! Hoppas kroppen kör igång av sig själv.

Lycka till oavsett start sätt!

Hellan

Äldre 14 Sep 18:10

#2674

LitenFru skrev 2018-09-14 18:01:35 följande:

Hej,

Jag trodde jag skulle få vänta längre än de flesta i denna tråd, bf 21/9 och jag trodde bergis att jag skulle gå över tiden några dagar. Men så fel jag hade... Här kommer min förlossningsberättelse:

Klockan halv ett på natten mellan 5e och 6e september vaknar jag och skulle som vanligt gå upp på toa. När jag sätter mej upp i sängen rinner ca 1 dl vatten ut, jag trodde jag kissade på mej. Det fortsätter sippra ut vatten och jag känner mej mest förvirrad, är det verkligen vattnet, känns helt overkligt. Jag väcker mannen och säger att jag inte vet om det är vattnet eller ej, vi ringer till förlossningen och de ber oss komma in på en koll eftersom bebisen inte var helt fixerad vid senaste kontrollen. På förlossningen kan de snabbt konstatera att det är vattnet och vi får åka hem och invänta värkarna. (Fick tid för igångsättning kl 8.00 den 8/9 om inget hände innan dess.) Kändes fortfarande bara overkligt, jag hade bara vanliga förvärkar och kände mej som vanligt.

Såklart gick det inte att somna om och kl 5 började värkarna komma. Det blev alltmer smärtsamma under dagen, men aldrig helt regelbundna så jag kämpade på hemma. Klockan 15 tog jag en dusch och när jag kände i slidan var det något stort och väldigt hårt där. Jag fattade ingenting, kan det vara huvudet? Vi ringde förlossningen, de sa att det verkade osannolikt att det var huvudet men att jag fick komma in på en koll om jag ville. Vi åkte in och när jag stapplade in på förlossningen kunde de konstatera redan i korridoren att det var nära, de undersökte och jag var 9 cm öppen! 2,5 timmar senare kom bebisen ut med ett skrik. Krystarbetet var den jobbigaste biten för mej, till slut fick de klippa lite för att få ut bebisen, men det lilla livet mådde bra hela tiden och nu är vi en mycket lycklig familj tillsamman!

Jag hoppas att det ska gå bra för alla er andra med era förlossningar. Mitt bästa tips är att jobba med andningen, öva innan, det hjälpte mej otroligt mycket, speciellt då det inte fanns tid för bedövning eller att lära mej hur lustgasen fungerade. Och tänk på målet, bebisen är värd alla smärta och ansträngning!

Lycka till!

Åh vad härligt!

Ett stort grattis till er alla.

Tänker på att bebis inte var fixerad, det är inte min heller och det känner jag oro över. Kunde ni åka egen bil, du behövde inte ligga ned efter vattnet gått? Min bm rådde mig att inte vara uppe utan lägga mig och ringa förlossningen om vattnet går utan värkar. Det är därför jag funderar.

Hellan

Äldre 14 Sep 18:10

#2674

LitenFru skrev 2018-09-14 18:01:35 följande:

Hej,

Jag trodde jag skulle få vänta längre än de flesta i denna tråd, bf 21/9 och jag trodde bergis att jag skulle gå över tiden några dagar. Men så fel jag hade... Här kommer min förlossningsberättelse:

Klockan halv ett på natten mellan 5e och 6e september vaknar jag och skulle som vanligt gå upp på toa. När jag sätter mej upp i sängen rinner ca 1 dl vatten ut, jag trodde jag kissade på mej. Det fortsätter sippra ut vatten och jag känner mej mest förvirrad, är det verkligen vattnet, känns helt overkligt. Jag väcker mannen och säger att jag inte vet om det är vattnet eller ej, vi ringer till förlossningen och de ber oss komma in på en koll eftersom bebisen inte var helt fixerad vid senaste kontrollen. På förlossningen kan de snabbt konstatera att det är vattnet och vi får åka hem och invänta värkarna. (Fick tid för igångsättning kl 8.00 den 8/9 om inget hände innan dess.) Kändes fortfarande bara overkligt, jag hade bara vanliga förvärkar och kände mej som vanligt.

Såklart gick det inte att somna om och kl 5 började värkarna komma. Det blev alltmer smärtsamma under dagen, men aldrig helt regelbundna så jag kämpade på hemma. Klockan 15 tog jag en dusch och när jag kände i slidan var det något stort och väldigt hårt där. Jag fattade ingenting, kan det vara huvudet? Vi ringde förlossningen, de sa att det verkade osannolikt att det var huvudet men att jag fick komma in på en koll om jag ville. Vi åkte in och när jag stapplade in på förlossningen kunde de konstatera redan i korridoren att det var nära, de undersökte och jag var 9 cm öppen! 2,5 timmar senare kom bebisen ut med ett skrik. Krystarbetet var den jobbigaste biten för mej, till slut fick de klippa lite för att få ut bebisen, men det lilla livet mådde bra hela tiden och nu är vi en mycket lycklig familj tillsamman!

Jag hoppas att det ska gå bra för alla er andra med era förlossningar. Mitt bästa tips är att jobba med andningen, öva innan, det hjälpte mej otroligt mycket, speciellt då det inte fanns tid för bedövning eller att lära mej hur lustgasen fungerade. Och tänk på målet, bebisen är värd alla smärta och ansträngning!

Lycka till!

Åh vad härligt!

Ett stort grattis till er alla.

Tänker på att bebis inte var fixerad, det är inte min heller och det känner jag oro över. Kunde ni åka egen bil, du behövde inte ligga ned efter vattnet gått? Min bm rådde mig att inte vara uppe utan lägga mig och ringa förlossningen om vattnet går utan värkar. Det är därför jag funderar.

Hellan

Äldre 15 Sep 12:51

#2687

Pusheen skrev 2018-09-14 18:50:41 följande:

Varför har din bm sagt så till dig? Undrar bara för att jag sa till min bm att jag var orolig för navelsträngsprolaps om jag blir igångsatt tidigare än bf. Hon sa att bebisar på omföderskor sällan fixerar sig då det finns gott om plats. Hon sa att de inte tar hänsyn till om bebisen har fixerat sig eller ej när de ska göra en igångsättning.

Tror att min dotter forfarande var rörlig när jag blev igångsatt med henne. Min bebis nu är också rörlig fortfarande. Hade aldrig hört talas om navelsträngsprolaps innan men nu har jag blivit orolig för det(med) som om det inte räckte med allt annat!

Ja om jag visste varför hon sagt så, men jag har ju ca 10 mil till närmaste förlossning och med tanke på det kanske man skall vara extra försiktigt om vattnet går hemma. Sen beror det kanske på hur rörlig bebis är, hon sa att min fortfarande var väldigt rörlig.

Det lär ju vara skillnad på att bli igångsatt med rörlig bebis, där har de ju koll på en, vilket inte går hemma vid.

Hellan

Äldre 16 Sep 14:50

#2697

Smka skrev 2018-09-16 09:55:09 följande:

Natten till igår kom vår lille kille. Efter två dagar med i gångsättningsförsök blev det tyvärr rätt dramatiskt med utakut/omedelbart kejsarsnitt. Det hade inget med igångsättning en att göra utan de hade missat att min moderkaka inte såg ut som den skulle och dessutom låg i öppningen. Jag förlorade totalt 4 l blod. Men det är otroligt vad bra kroppen kan återhämta sig. Bebis mår bra och jag är på bättringsvägen.

Grattis till er alla!

Trist att det behövde bli så akut men härligt att ni alla mår bra/bättre i alla fall.

Hellan

Äldre 16 Sep 14:52

#2698

Maria 269 skrev 2018-09-16 14:26:53 följande:

Med full fart kom vår lilla kille i dag, bf+7.....trean är lurig verkligen. Vi mår perfekt och väntar på hemfärd

Grattis till er lille kille!

Mm trean verka inte vilja gö som de andra här heller.

Hellan

Äldre 22 Sep 09:12

#2718

Orkide skrev 2018-09-16 16:41:29 följande:

Inatt 04.32 föddes vår lilla son i v.39+1. Han vägde 3060g och var 50cm lång. Hade hoppats på att få åka hem idag men icke. Jag fick jättehög feber under förlossningen så jag måste stanna och få antibiotika och så ska de hålla koll på lillkillen. Men sambon fick åka hem till våra två andra barn så nu känner jag mig lite ensam med en nyfödd. Jag är lycklig men trött!!

Jag hejar på er som väntar på förlossning!

Grattis till Lill killen!

Hoppas ni snart får ok till att åka hem. Förstår att det måste kännas ensamt för dig.

Hellan

Äldre 22 Sep 14:22

#2727

I måndags 39+5 gjorde vår bebis entré!

En "liten" tös visade det sig vara, på 52cm och 4304g. Vilket var lite tungt för tiden så vi fick tillmata var tredje timme i början.

Förlossningen startade med att vattnet gick hemma strax för 00:00, inga sammandragningar utan endast en mycket lätt molande mensvärk, efter kontakt med förlossningen chansade vi på att hinna in med egen bil, då jag inte behövde ligga ned enligt dem (liten var ju inte fixerad) så jag satt som på nålar de 10 milen in, värkarna startade upp när vi rullade ut från gården med ca 3-4 min mellan, dock varierande längd och styrka. Väl inne så tyckte bm att de värkar jag haft hade gjort nytta, den hade sjunkit ned och jag var i aktiv förlossning öppen 4 cm då var väll klockan typ närmare 02:00, sen rasslade det på och 03:50 är hon född under lite tumult. Då hennes hjärtslag droppade ordentligt och att jag var lite värksvag vid krystvärkarna. Så var hon medtagen, väldigt lila och tyst när hon väl var ute. För min del så ville jag tydligen inte sluta blöda så dr tillkallades och jag fick extra dropp och sammandragande samt smärtstillande, som tur var stannade det av då med en hämsk massage av livmodern.

Då hon var tung för tiden, min blödning, kateter och att min blodgrupp kunde ställa till det för henne blev det BB för oss i två dygn med extra kontroller och efter det en natt på vårdhotell innan vi åkte hem i torsdags.

Men nu är på banan igen och mår bra.

Hellan

Äldre 19 Oct 08:42

#2838

Otit skrev 2018-10-14 19:02:52 följande:

Hörrni, hur länge hade ni ont i underlivet efter förlossningen? Jag födde för tre dagar sedan. Hade sjukt ont första dygnet men igår hade jag inte så farligt ont. Kunde kissa helt okej. Men idag får jag jätteont efter att jag har kissat. Sitter i ett tag efteråt och sedan försvinner det. Provade dock att göra isvindar efter tips från förlossningen. Helt underbart!

Efter första barnet hade jag ont utan på i ca 1-2 v men det minskade gradvis, i slidan var jag dock öm i månader.

Efter andra hade jag ont utan på i typ 5-7 dagar.

Nu efter tredje var jag öm i kanske ett dygn, förutom när jag skulle torka efter toa besöken framför allt efter jag gjort tvåan.

Efter första kissade jag i duschen under bevattning på underlivet i 3-4 dagar, sen kunde jag kissa utan problem. Men duschade alltid av efter, i ca en vecka. Även när jag gjort tvåan.

Andra kissade jag oxå i duschen första dagarna och duschade av sen när jag kissade på toan, även efter tvåan.

Nu hade jag kateter i 2dygn och kunde kissa utan problem när den togs bort. Duschade dock av mig första dygnet, även när jag gjort tvåan.

Hellan

Äldre 19 Oct 08:44

#2839

Nostalgity skrev 2018-10-15 12:14:28 följande:

På tal om vaginan, snippan... Är det nån här som haft sex efter fl än?

Nix, vi har alltid väntat till efter efterkontroller. Å sen har jag noll sexlust, så det återstår att se när det kommer igång igen.

BF September 2018

INNEHÅLL