Bebis nummer två är ute!
Tidig vattenavgång ledde till att hon fick födas igår istället i vecka 36+6. Typiskt, hade hon kommit idag 37+0 hade hon räknats som fullgången. Men lyckliga är vi och får förhoppningsvis åka hem i morgon. Jag hade känslan av att det var en augusti bebis i min mage och rätt hade jag!
Idag ska vi till fotografen och fota familjen och magen framför allt. Har varit lite orolig sista två veckorna att det skulle köra igång innan vi han göra det med denna oxå. Så nu har jag sökt fram förlovningsringen som åkte av tidigt i sommar då jag tyckte att jag svällde mycket om händerna. Fick också för mig att jag skulle kolla könet på bebisen och ringen pendlade så rakt och stadigt så jag gissar att det kommer komma en pojk till när det väl drar igång.
Någon fler som testat att kolla kön med ring över magen?! Kollade med de andra två och har för mig att det var tydliga raka pendlingar då med.
Är det någon som har koll på hur rekommendationerna kring kudde till en nyfödd är?! Har inte orkat söka info om det utan hoppas någon här vet.
Hur är det på bb idag, får man fortfarande blöjor och så eller ska man packa ner det i bb väskan? Bor i Stockholm om det hsr betydelse.
Vad ska ni har för smärtlindring?
Oupf! Tror verkligen jag är stålmannen! Hade sett fram emot en dag fylld med lugn, shopping och ärenden, Eftersom karln hämtar barnen efter jobbet. Meeeen efter 1,5 timmas shopping i 4 olika butiker känner jag mig svag i kroppen och tyngden av livmodern/bebisen gör sig påmind och jag måste ge upp för att åka hem till soffan. Sååå besviken på min kropp! Tror jag överskattar mig själv en aning, haha!
Någon mer som "glömmer bort" att ni är höggravid eller tror kroppen orkar lika mycket som viljan/huvudet fastän det skett gång på gång? =)
Jag och min man väntar vårt första barn med BF 21/9 - 2018.
Detta är ju så spännande och det skulle vara roligt om ni delade med er av era resor.
Exempelvis... :
När har ni BF?
Hur mår ni? Hur är / har graviditeten varit?
Ert första barn?
Berätta gärna era tankar!
Igår drog jag till Sundsvall med min mor och äldsta son. Bytte babyskyddet, köpte cross utrustning och det viktigaste eller kanske roligaste hämtade ut 2/3 babyboxar, blev som ett barn på julafton när jag öppnade dem, ska bara försöka ta mig till stan på en vardag för att hämta den tredje.
Blev lite slut på slutet men inte så farligt........ trodde jag tills jag kom hem, då slog illamåendet till med buller och bång, så kraftigt att jag trodde jag skulle få magsjuka så pojken fick ta fram en hink då jag inte vågade röra mig i soffan.
Idag är jag oxå slut, sovit dåligt och känner mig lite yr och huvudvärk. Men men ska ju ända sitt i soffan och sätta mig in i politiken, har bestämt mig för att förtidsrösta så vi vet att vi inte missar det. Önskar dock att jag var mer insatt och framför allt mer intresserad.
Trots att detta är min tredje graviditet så är detta nytt för mig... slemproppen släppte nyss för mig när jag gick på toaletten. Jag har ett tryck nedåt precis som en vattenballong mellan benen.
Borde jag förbereda mig något för att de kan starta inom närmsta? Alltid läst och hört att slemproppen inte är något direkt tecken på att förlossningen startar.. men tanken slog mig ändå.
Jag har inte märkt någon av de tidigare gångerna att slemproppen släppt så vet inte hur det varit då. Men vilken chock jag fick när den ?gled ur? när jag tog av trosorna.
VARNING FÖR ÄCKLIG BILD!!
"mensvärken" har kommit oftare i två dagar nu, känns fortf likadant men de kommer fler per dag.
Nu funderar jag på... Kan detta vara en del av slemmisen eller ser era flytningar ut såhär?
Får be om ursäkt för bilden =P
Hej tjejer!
I lördags natt valde vår lille Liam att komma till världen. Hela graviditeten har jag sagt att det ALDRIG går till så som man ser på film; vattnet går, värkarna startar, bebis kommer. Lustigt nog var det exakt det som hände! Allt som allt tog förlossningen fyra timmar. Extremt snabbt och intensivt för att vara första gången men jag lyckades kriga mig igenom på endast lite lustgas.
Det blev lite av en chock att allt gick så fort men allt gick bra och vi båda mådde bra efteråt :) Liam föddes i v 37+3, vägde 3085g och var 48cm lång.
Ni har en fantastisk upplevelse framför er! <3
Komiskt att även jag fick i 37+3 då dock var min en 52cm kluns på 4062g. Så jag hoppas att denna inte är lika stor gör då får den ta och komma nu inte vid bf eller senare.