• Ewald01

    Ambulans

    När det händer en olycka eller när man är i behov av akut hjälp ringer man 112.

    Men hur fungerar det egentligen med ambulansen i detalj? Är det en utbildad läkare som följer med i ambulansen eller är det mer "transportpersonal" som följer med i ambulansen?
    Kan ambulansen t.ex. vid en hjärtinfarkt även hjälpa till med medicin direkt på plats eller är det mer personal som nog gör hjärt-lungräddning, men annars har begränsade möjligheter att hjälpa till direkt på plats.
    Ambulansen kör patienten ju hur som helst ändå till det närmaste sjukhuset.

    Har allmän ambulanspersonal samma behörigheter som t.ex. en läkare? Eller vilka behörigheter har ambulanspersonalen generellt? 

  • Svar på tråden Ambulans
  • Valkyria75

    Det är vanligtvis sjuksköterskor och undersköterskor. De är väldigt kompetenta. De kan göra väldigt mycket. T.ex. I ditt exempel med misstänkt hjärtinfarkt. Då gör de ett EKG på plats (om det inte är uppenbart väldigt akut) och kontrollerat puls, syresättning, blodtryck temp. Sedan skickas EKG till läkare på sjukhuset för bedömning. Sedan bestäms via läkaren i telefon huruvida patienten behöver åka in eller inte eller om medicin ska ges eller vad det nu kan vara.

  • Dannemanne

    Förr fanns det ambulansförare som endast var där för att köra ambulansen, men deras kollega var allt som oftast sjuksköterska. Nu för tiden är båda personerna i ambulansen utbilda ambulanssjuksjöterskor

  • Ewald01
    Valkyria75 skrev 2017-09-29 19:42:39 följande:

    Det är vanligtvis sjuksköterskor och undersköterskor. De är väldigt kompetenta. De kan göra väldigt mycket. T.ex. I ditt exempel med misstänkt hjärtinfarkt. Då gör de ett EKG på plats (om det inte är uppenbart väldigt akut) och kontrollerat puls, syresättning, blodtryck temp. Sedan skickas EKG till läkare på sjukhuset för bedömning. Sedan bestäms via läkaren i telefon huruvida patienten behöver åka in eller inte eller om medicin ska ges eller vad det nu kan vara.


    Det låter mycket bra! 
  • frökenkonkret
    Ewald01 skrev 2017-09-29 19:23:15 följande:

    När det händer en olycka eller när man är i behov av akut hjälp ringer man 112.

    Men hur fungerar det egentligen med ambulansen i detalj? Är det en utbildad läkare som följer med i ambulansen eller är det mer "transportpersonal" som följer med i ambulansen?
    Kan ambulansen t.ex. vid en hjärtinfarkt även hjälpa till med medicin direkt på plats eller är det mer personal som nog gör hjärt-lungräddning, men annars har begränsade möjligheter att hjälpa till direkt på plats.
    Ambulansen kör patienten ju hur som helst ändå till det närmaste sjukhuset.

    Har allmän ambulanspersonal samma behörigheter som t.ex. en läkare? Eller vilka behörigheter har ambulanspersonalen generellt? 


    Det är en del skillnader i Sverige. En önskan finns ju att varje ambulans i Sverige skall ha samma förutsättningar men men....

    Enligt socialstyrelsens föreskrifter 2009:10 Ambulanssjukvård så finns det uppstyrt vad man ska kunna göra, att en personal i varje ambulans som kan administrerar läkemedel, dvs är behörig. I varje ambulanss skall det finnas utrustning så hälo och sjukvårdspersonal skall kunna: 

    12 § Vårdgivaren ska ansvara för att varje ambulans förses med den utrustning som behövs för att prehospital akutsjukvård ska kunna ges såväl i som utanför ambulansen. Med utrustningen ska hälso- och sjukvårdspersonalen kunna


    skapa och upprätthålla fria luftvägar,
    ge assisterad andning,
    administrera läkemedel,
    övervaka och registrera vitala funktioner,
    stabilisera och immobilisera frakturer,
    utföra avancerad hjärtlungräddning (A-HLR),
    stoppa yttre blödningar,
    förflytta patienter på ett säkert sätt, samt
    överföra medicinska data.
    Det mest vanliga i Sverige är att det i varje ambulans finns minst 1 legitimerad sjuksköterska. Vissa landsting har krav på att minst 1 personal skall vara specialistutbildad, eller båda. I Stockholm räknas alla specialistutbildningar, i andra landsting är det ambulans, narkos eller intensvivvård. Så endera 2 specutbildade, 1 spec och en grund utb. Eller 1 spec och en ambualnssjukvårdare eller en grund och en ambualnssjukvårdare. Eller 1 nyfärdig sjuksköterska och en militär! Sjukvården är påhittig. 
    Det finns läkarbilar i några landsting. Men oftast trillar doktorn ner från himmlen om en sån skulle dyka upp (inte alla landsting har helikopter). 

    Men man har en väska fylld med div läkemedel. Skiljer sig en del i Sverige, men vi kan smärtlindra, div olika, urvätska, ge inhalationer, släppa kramper och sänka feber. Finns även lite sovmedel och kanske nåt blodförtunnande. 

    Även detta med vart vi kör varierar. Vissa landsting kräver i stort sett alla ska till akuten, andra är vettigare och menar på att man bedöms och rätt vårdnivå prioriteras, kanske med annat färdsätt än ambulans. Annan vårdnivå kan vara egenvård hemma, vårdcentral etc. 

    Personalen i ambulans ställer inga diagnoser, vi arbetera med arbetsdiagnoser, behandlar symptom som inte kan vänta. 
  • Ewald01
    frökenkonkret skrev 2017-10-08 22:58:37 följande:
    Det är en del skillnader i Sverige. En önskan finns ju att varje ambulans i Sverige skall ha samma förutsättningar men men....

    Personalen i ambulans ställer inga diagnoser, vi arbetera med arbetsdiagnoser, behandlar symptom som inte kan vänta. 
    Om vi nu tar vårt exempel "hjärtinfarkt".

    Jag hörde att man alltid genast genomför en hjärtkateterisering om en person har en s
    åkallad akut ST-höjningsinfarkt. I så fall blir man alltså inlagd på ett sjukhus som kan genomföra en sådan. Ofta hamnar man direkt i operationssalen.

    Vid en icke-ST-höjningsinfarkt gör man hjärtkaterisering inte genast, men i alla fall efter n
    ågra dagar.

    Idag gör man en hjärtkaterisering redan när man misstänker att en person har angina pectoris.

    Teoretiskt skulle man kunna behandla en hjärtinfarkt enbart med medicin (Lyse-terapi), men det gör man inte längre idag. S
    å gjorde man förr i tiden hörde jag.

    Stämmer bra, eller?
  • frökenkonkret
    Ewald01 skrev 2017-10-17 19:47:45 följande:
    Om vi nu tar vårt exempel "hjärtinfarkt".

    Jag hörde att man alltid genast genomför en hjärtkateterisering om en person har en såkallad akut ST-höjningsinfarkt. I så fall blir man alltså inlagd på ett sjukhus som kan genomföra en sådan. Ofta hamnar man direkt i operationssalen.

    Vid en icke-ST-höjningsinfarkt gör man hjärtkaterisering inte genast, men i alla fall efter några dagar.

    Idag gör man en hjärtkaterisering redan när man misstänker att en person har angina pectoris.

    Teoretiskt skulle man kunna behandla en hjärtinfarkt enbart med medicin (Lyse-terapi), men det gör man inte längre idag. Så gjorde man förr i tiden hörde jag.

    Stämmer bra, eller?
    Ja, förutom att det är inte alls säkert du får en PCI om du har en NSTEMI (icke ST höjning). Beror på dina förutsättningar. 
    Vad Lyse terpai är vet jag inte, men det gavs propplösande medicin i ambulans tidigare. Förr och förr, det är väl knappt 10 år sen vi slutade med det. 
    Det händer att man gör PCI tidigt för att utreda och förhindra. Beror ju på symptom mm. 
  • Ewald01
    frökenkonkret skrev 2017-10-17 22:16:21 följande:
    Ja, förutom att det är inte alls säkert du får en PCI om du har en NSTEMI (icke ST höjning). Beror på dina förutsättningar. 
    Vad Lyse terpai är vet jag inte, men det gavs propplösande medicin i ambulans tidigare. Förr och förr, det är väl knappt 10 år sen vi slutade med det. 
    Det händer att man gör PCI tidigt för att utreda och förhindra. Beror ju på symptom mm. 
    Tror en hjärtkaterisering görs nuförtiden nästan alltid någon gång under behandlingen av en hjärtinfarkt. Om man sen sätter en stent (hur läkarna brukar kalla det) är en annan fråga.
    Ja PCI görs tidigt.

    Ett undantag är kanske om en person är allfarlig sjuk och har ett känt problem som inte kan behandlas eller förbättras med en hjärtkaterisering.

    Ja, LYSE terapi innebär att man ger propplösande medicin. Trombolys kallas det p
    å svenska.

    sv.wikipedia.org/wiki/Trombolys
  • M1rella
    Dannemanne skrev 2017-09-29 19:45:18 följande:

    Förr fanns det ambulansförare som endast var där för att köra ambulansen, men deras kollega var allt som oftast sjuksköterska. Nu för tiden är båda personerna i ambulansen utbilda ambulanssjuksjöterskor


    Dannemanne skrev 2017-09-29 19:45:18 följande:

    Förr fanns det ambulansförare som endast var där för att köra ambulansen, men deras kollega var allt som oftast sjuksköterska. Nu för tiden är båda personerna i ambulansen utbilda ambulanssjuksjöterskor


    Ambulansförare kallas det fortfarande och är både ssk (oftast spec.utbildade och ambulanssjukvårdare vilket är usk).

    Kravet brukar vara att det alltid ska finnas en sjuksköterska i ambulansen och då oftast en ambulanssjuksköterska. Andra personen kan vare en sjuksköterska eller en undersköterska/ambulanssjukvårdare.
  • M1rella
    frökenkonkret skrev 2017-10-17 22:16:21 följande:

    Ja, förutom att det är inte alls säkert du får en PCI om du har en NSTEMI (icke ST höjning). Beror på dina förutsättningar. 

    Vad Lyse terpai är vet jag inte, men det gavs propplösande medicin i ambulans tidigare. Förr och förr, det är väl knappt 10 år sen vi slutade med det. 

    Det händer att man gör PCI tidigt för att utreda och förhindra. Beror ju på symptom mm. 


    I vissa landsting ges fortfarande propplösande läkemedel direkt i ambulansen
Svar på tråden Ambulans