Inlägg från: hggeli |Visa alla inlägg
  • hggeli

    Bf mars 2018 följas åt?

    Jag vet jag tjatar om detta nu. Men måste skriva av mig mer.

    Jag är så fruktansvärt orolig så jag vet inte vad jag ska ta mig till!

    Fattar inte varför de la vårt vul flera dar fram men kanske ska va glad vi fick ett. Ringde min barnmorska idag pga ljusbruna flytningar typ 2-3 dagar. Hon sa att vi absolut ska kolla upp det med tanke på vår historia. Då vet jag inte vad hon menade om hon menar för att jag ska slippa oroa mig eller för att hon tror det är större risk vi får missfall. Vi har ju haft ett tidigt missfall och sen tappat ett barn sent i vecka 21 pga infektion.

    Åh jag är så rädd. Måste försöka tänka på annat. Kan ju ändå inte göra nått om nått hänt. Är så rädd för att illamåendet också är lite mindre samtidigt som dessa bruna flytningar. Gud vad jag hoppas vi får se ett litet hjärta på torsdag som pickar. Hur ska jag orka annars. 3 år har vi försökt få barn :( jag känner mig så maktlös när man inte vet och inget kan göra om nått skulle hända.

  • hggeli

    Jag vet jag tjatar om detta nu. Men måste skriva av mig mer.

    Jag är så fruktansvärt orolig så jag vet inte vad jag ska ta mig till!

    Fattar inte varför de la vårt vul flera dar fram men kanske ska va glad vi fick ett. Ringde min barnmorska idag pga ljusbruna flytningar typ 2-3 dagar. Hon sa att vi absolut ska kolla upp det med tanke på vår historia. Då vet jag inte vad hon menade om hon menar för att jag ska slippa oroa mig eller för att hon tror det är större risk vi får missfall. Vi har ju haft ett tidigt missfall och sen tappat ett barn sent i vecka 21 pga infektion.

    Åh jag är så rädd. Måste försöka tänka på annat. Kan ju ändå inte göra nått om nått hänt. Är så rädd för att illamåendet också är lite mindre samtidigt som dessa bruna flytningar. Gud vad jag hoppas vi får se ett litet hjärta på torsdag som pickar. Hur ska jag orka annars. 3 år har vi försökt få barn :( jag känner mig så maktlös när man inte vet och inget kan göra om nått skulle hända.


    4pågång skrev 2017-08-01 10:25:22 följande:

    Jag hoppar in här om det går bra :) BF 25 mars om allt går vägen :)

    Väntar nr 4! Har fått tre friska barn, fick ett missfall för två år sedan som upptäcktes på ul i v 13. Har inte vågat försöka sen dess. Är så sjukt orolig denna gång men försöker tänka positivt och slappna av. Men det känns så långt till ul just nu... 


    Grattis :D håller tummar och tår för dig.

    Kan du inte göra ett tidigt ultraljud? Det gör vi. T.om. två. Ett nu i vecka 7+0 då jag har bruna flytningar som gör mig livrädd och ett i vecka 9+0 ska vi få. Har haft ett tidigt mf och tappat ett barn i vecka 21. Så jag känner igen mig i dig. Jag tycker du ska be om eller krävs ett vul :) jag hade aldrig klarat mig och vara såhär orolig varje dag!
  • hggeli
    PuLoha skrev 2017-08-01 12:23:33 följande:
    "Tjata" på du! Det är ju det vi är tillför att få kunna lätta på sina känslor/tankar :)

    Håller tummarna att ni får se ett hjärta på torsdag!
    Tack så jättemycket <3 =)
  • hggeli
    Starlights skrev 2017-08-01 12:41:45 följande:
    hggeli skrev 2017-08-01 12:01:38 följande:

    Grattis :D härligt som nån annan sa så är risken bara 1.5 procent för missfall då man sett hjärtat.


    Tack! Ja jag börjar faktiskt lugna mig nu, känns så himla skönt. Börjar jobba efter semester nästa vecka så behöver bara hålla graviditeten hemligt nåågra veckor till innan det känns safe att berätta. :)
    Låter som en bra plan =) jag förstår att du är mkt lugnare blir jag också om vi får se ett hjärta torsdag. Då är vi exakt i vecka 7+0 också. Gud som jag hoppas !
  • hggeli

    Skönt eller oskönt men skönt ändå. För att va detaljerad så har jag då tokkräkts ikväll så illamåendet är kvar. Är tydligen lite upp och ned. Nu känner jag mig lite mindre orolig.

  • hggeli
    Theryd87 skrev 2017-08-01 20:12:34 följande:
    Var inte orolig, det är inte så ovanligt att en del får äta levaxin under sin graviditet, det är mycket för att sköldkörteln blir mer belastat pga alla hormoner i omlopp. Troligtvis kommer du få trappa ner och sen sluta med levaxinet efter födseln. Om inte så vänjer man sig fort vid att ta det, har ätit levaxin sen 2010 pga min hypo =)
    Precis , finns flera som behöver ta medicin för olika saker. Jag t.ex. behöver inderal. Har en mycket mycket låg dos men tycker ändå det är otäckt att äta. Dock har läkare lovat mig att det inte är någon fara och att det är mer fara för mig att vara utan. Så ät du den medicin du är ordinerad och slappna av =)
  • hggeli

    Herregud vilket illamående igår. Har aldrig varit med om dess like förr. Tänkte nästan ringa sjukhuset. Kräktes upp allt även vatten hela kvällen. När jag inte hade något tomkräktes jag. 
    Undra vad det är som gör att man mår mer illa vissa dagar. Ändå hade jag ätit ordentligt tyckte jag. Fast kanske väntade en timma extra med middagen kanske var det som utlöste det. Jag kräktes typ heeeela tiden. Kunde knappt andas mellan . Var så hemskt otäckt!
    Men nu har jag då bestämt mig för att jag ska sluta oroa mig för att nått hänt om jag inte mår illa varje dag och ta min medicin !!! Sådär illa vill jag inte må igen =) Men positivt känns det ändå att för att jag mådde lite bättre en dag betydde det inte att nått hänt och kanske inte behöver oroa mig för de bruna flytningarna.
    Ska ändå bli skönt kolla upp det torsdag. Men var skönt se att grav symptomen definitivt finns där än! ;) såhär illa mådde jag aldrig vår första graviditet. Jag har nog kräkts mer ggr på bara en dag än jag gjorde hela den graviditeten. 

  • hggeli
    PuLoha skrev 2017-08-01 12:23:33 följande:
    "Tjata" på du! Det är ju det vi är tillför att få kunna lätta på sina känslor/tankar :)

    Håller tummarna att ni får se ett hjärta på torsdag!
    Hur har det gått för dig förresten visst hade du oroat dig lite? kommer inte ihåg om du skrivit att det gått bra att ni fått undersökt ? Eller att du på annat sätt kunnat minska din oro?
  • hggeli
    Theryd87 skrev 2017-07-31 14:24:31 följande:
    Nej du är inte ensam. Tror det är mina hormoner som spökar och jag är väldigt känslig för förändringar i min kropp... Är så himla lycklig ena dagen och nästa (ibland samma dag) vill jag bara gråta och ifrågasätter mitt val att bli gravid.
    Min största oro är nog att kunna ta hand om barnet, jag får panik när jag inser att jag faktiskt är gravid och ska föda ut ett nytt liv till denna värld, där JAG (och min man givetvis) har ansvaret för att detta barn ska må bra...
    Som jag säger till min man, vi har ändå flera månader på oss att förbereda oss och ställa in oss på vår nya verklighet, det kommer gå bra <3
    Jag känner också samma.Trots att vi väntat och försökt i 3 år , med att ha fått ett barn för tidigt som nu är vår ängel och ett tidigt mf. Så har vi längtat så länge och ändå tänker jag ibland att shit klarar vi detta.
    Tror det är helt naturligt =) och de dagar jag mår tokdåligt så undrar jag hur jag ska klara mig igenom graviditeten. Och oroar mig för födseln och aaaalllt möjligt hehe. 
    Men är helt övertygad vi alla kommer klara föräldra jobbet galant. Men visst är det ooooooootroligt underbart kul men så oooooootroligt skrämmande på samma gång. Det stora ansvar som sedan kommer =)
Svar på tråden Bf mars 2018 följas åt?