Anonym (ts) skrev 2017-05-15 13:15:42 följande:
Då vet jag att han har möjlighet att direkt kräva och få gemensam vårdnad även om barnet bor hos mig, och även låta sin del av föräldradagarna brinna inne och låta mig ta av mina sparpengar. Det är konstigt, så fort man frågar familjeliv om tips och råd är det alltid de värsta tänkbara scenariona som målas upp. Jag har absolut inget emot att ge honom delad vårdnad men absolut inte under första året och det har med ekonomin att göra (föräldradagarna). Jag tror att han är en bra kille och när vi pratade i telefon förra veckan frågade han om boendet, och då sa jag att man inte har växelvis boende för så små barn, utan att jag har barnet hos mig första året och att man sen får ha delad vårdnad (boende). Jag tror inte han vet skillnaden på delad vårdnad och boendeformen. Det blev inga protester där. Det enda han sa att han vill ha var faderskapstest och det har jag lovat att han ska få.
Det är nog svårt att enbart få svar som är helt fria från åsikter.
Men det stämmer ju att han har rätt att stämma om vårdnad och att det är rätt osannolikt att gemensam vårdnad inte skulle gå igeonm. Så det handlar ju inte ytterst om vad du "har något emot" utan hur regelverket ser ut.
Att han skulle vilja jävlas däremot finns ju ingen anledning att tro. Men han kan ju vilka ha vårdnaden av samma skäl som du vill ha vårdnaden (ditt syfte är väl knappast att jävlas).
Men det finns ju ingen anledning för dig att föreslå gemensm vårdnad, det bör ju vara ett initiativ som kommer från honom. Och vill ha h det får du då besluta om du går med på det frivilligt eller om han behöver starta en juridisk process. Så ser ju reglerna ut och ganska rimligt scenario om killen är så vettig som han ändå verkar på din beskrivning.
Det är väl inte heller ett "värsta scenario" att tänla sig att öven pappan vill vara föräldraledig första året? Tycker att det låter som ett positivt scenario.
Det är faktiskt inte heller upp till dig att beslut om faderskapstest.
Så en sak som kanske kan vara bra för dig är att förbereda dig på att barnet inte bara är ditt. Man får lite den känslan att du upplever dig som mer förälder än pappan och så är ju inte fallet rent juridiskt. Det är ju inte helt otänkbart att pappan vill vara lika mycket förälder som du vill.
Men det är ju mycket för både dig och pappan att sätta er in i, det är ju så nytt än så länge.
