Gravida Dec-17 och stannar kvar på FL

Imorgon ska vi på första ultraljudet, är då i v 12+2. Är så sjukt nervös, känns som det kommer va nåt som är fel. Är det nån annan som känt såhär utan uppenbar anledning?

Har tänkt på dig så mycket hela dagen, precis som Nykär15. Hoppas allt är okej<3

En av mina värsta dagar i mitt liv har just passerat. Även om jag nu är lycklig att allt gått bra och lilla pyret lever!! Men dagen har varit en hemsk upplevelse som jag inte skulle önska min värsta fiende. Efter nästan 2 timmar och försöka komma in i kön för telefontid med gynakuten slutade med att jag grinande ringde tillbaka 1177 och bönade om att få hjälp. De hänvisade då till min barnmorskemottagning. Sköterskan där var en ängel som sa att de klart du måste få hjälp och se vad som hänt! Jag ringer till dem åt dig. Jag har nog aldrig varit så tacksam i hela mitt liv. Sagt och gjort fixade hon en tid till mig. Så på eftermiddagen var de dags, jag kunde knappt stå upp när vi kom fram och jag bara grinade och huperventilerade om vartannat. Läkaren tog med mig till ett rum och försökte lunga mig innan de va dags att gå till undersökningsrummet. Jag grät och orkade inte titta på skärmen. Jag var så rädd. Men hon kollade så att allt "på mig" såg bra ut och sedan sa hon "där är bebisen och där är hjärtat och de slår så fint" "kolla!" Då grät jag ännu mer, men nu av glädje. Lilla pyret lever och allt såg normalt ut och blödningen hade slutat helt. Läkaren tror att jag fått en "mensblödning" och att de tydligen va vanligt denna period men kunde inte för mitt liv tro att de kunde vara sådana mängder. Men vi mår bra jag och Lilla pyret och i morgon får vi återvända och göra KUB, vilket känns jätte skönt och få se en gång till att allt gick bra! Tack för er som tagit er tid att skriva och tänkt på oss idag. Oerhört tacksam för de<3 kram!