Tog ett tag att hitta denna tråden, haha.. eftersom jag är på mobilen för det mesta så går det ju inte att söka. Men jag var i alla fall på UL för 4 dagar sedan och fick se ett litet pickande hjärta och en bebis som mätte 16,7mm och 8+1 veckor vilket stämde på pricken med min uträkning ?
Läkaren såg en hinnsäck, en gulesäck och ett foster som var utvecklat till 6+0 istället för 9+2 som det borde vara. Hon frågade om det fanns nån chans att jag blev gravid tre veckor senare är jag trott/räknat på. Men det är inte rimligt, för i så fall skulle jag ha plussat ungefär samma dag som jag blev gravid. Hon meddelade att de måste vara två läkare som gör samma bedömning för att de ska få "ge diagnosen" MA, så jag ska tillbaka kl 8:30 imorgon för att träffa en annan läkare. Hon sa även att de kommer kunna göra en bättre bedömning imorgon på kvinnokliniken då deras ultraljudsmaskiner är betydligt bättre än den som finns på akuten.
Sen gav hon mig en kram och berättade om statistiken att MA/missfall är otroligt vanligt och att det inte betyder att man inte kommer kunna få barn framöver.
Jag blöder fortfarande lika mycket. Som vanlig mens ungefär. Inte nå särskilt ont alls. Rent fysiskt alltså. Psykiskt gör det väldigt ont.
Någon mer som hamnat i spökveckorna? Jag mår väldigt mycket bättre vad gäller ömma bröst, molvärk och är mycket piggare. Illamåendet är kvar men äter Lergigan Comp och då mår jag nästan som vanligt...
Är såååå evigt tacksam för min doppler nu och att jag redan kan höra liten, så då tar jag fram den när jag mår för bra och kan höra att även grynet har det bra lättare slappna av då och faktiskt vara glad över att inte känna sig som en zombie vecka 10+5 nu....
Någon mer som hamnat i spökveckorna? Jag mår väldigt mycket bättre vad gäller ömma bröst, molvärk och är mycket piggare. Illamåendet är kvar men äter Lergigan Comp och då mår jag nästan som vanligt...
Är såååå evigt tacksam för min doppler nu och att jag redan kan höra liten, så då tar jag fram den när jag mår för bra och kan höra att även grynet har det bra lättare slappna av då och faktiskt vara glad över att inte känna sig som en zombie vecka 10+5 nu....
Har kikat in i magen och den lilla korven fortsätter växa som sig bör. 18,5mm idag och bjöd till och med på lite viftande armar och en misslyckad kullerbytta.
Imorgon ska jag på inskrivning hos barnmorskan. Jag är lagom nervös, har haft en jättedålig och en jättebra. Svårt bli nöjd efter det.
Vet ju vad jag ska leta efter, kolla youtube sök på doppler fetus week 10, så finns bra filmer som visar vilka ljud som är vilka. Hör vår bäbis tydligt och dopplern visar 170 bpm <3 men vet ju vad jag letar efter. Hörde från 11+ med förra och 13-14+ med förrförra, men berodde på att jag köpte doppler först då.
Spelade in min på telefonen så jag kan höra när jag vill, fantastiskt!Vad härligt!!
Ska på mitt nästa ul först nästa fredag, men var ju på ett förra veckan. Vår viftade och sparkade och var väldigt busig :)
En stressad mamma stressar barnet mer än en kort stund med en doppler sa en klok bm till mig en gång. Vid riskgraviditeter kan det behöva göras många ul/kontroller med doppler, så det skadar inte barnet.
Usch vad oron gnager i mig just nu. Vi berättar för våra föräldrar på söndag och jag är så himla orolig att UL 2 dagar senare ska visa ett MA.. :'(
Nån mer än jag som fortfarande mår riktigt illa?
Vecka 13 imorgon och det har inte blivit det minsta bättre.. Kräks inte men är konstant illamående :( Det enda som hjälper är att småäta.
Även jag har gjort KUB idag och fick bra resultat. Lämnade även blod till nipt testet eftersom dom gör forskning på det just nu. Men känner egentligen inte att jag har något behov av testet med det resultatet på kub. men nåt som gör mig förbryllad är att jag blev framflyttad till 10 december så är i vecka 12+5 nu. Men jag vet när denna lilla blev till för så ofta går man inte gjort det med fyra barn hemma.. och då skulle den ha överlevt i sex dagar innan den träffade ägget? Men visst det kanske går.