Moderaternas moraliska haveri och vägen mot botten

Räcker det inte med kristen värdegrund. KD:s ledning skrev ju att det var det kristna arvet som gjorde dem unika bland de forna allianspartierna.

För mig är det så enkelt att ett parti vars idèer vilar på kristen värdegrund är kristet, ett parti vars värdegrund är kommunistisk är kommunistiskt och ett vars värdegrund är liberal är liberalt.

Jag är medveten om att KD i vissa sammanhang försöker expropriera det västerländska kulturarvet och likställa det med deras egen värdegrund.

Det lyckades de inte så vidare värst bra med när de påstod att de var unika jämfört med de andra borgerliga partierna.

Det räcker alldeles utmärkt för mig som inte är särdeles imonerad av hållfastheten för luftslott.

Dessutom så definierade dåvarande ledartrojkan för det kristna partiet KD så sent som sommaren förra året att KD är ett kristet parti och såtillvida unikt i svensk politik.

Nu behöver man ju inte precis vara kristen för att rösta på KD. Partiet serverar ju en rätt skämd politikpyttipanna som säkert kan locka till sig högerpopulister som vill kunna rösta på en SD-light-version.

Däremot lär ju utrymmet vara ganska begränsat för troende av den gamla KD-skolan, alltså personer präglade av tänkesätt där omtanke och förståelse för andra är fundamentalt.

Fan vet vart de ska ta vägen i ett parti där Ebba Busch Thor och Sara Skyttedal anger tonen. Alf Svensson och Göran Hägglund lär ju bita sig i tungan alltsomoftast för att inte säga att man borde driva ut månglarna ur templet

Det där om utopier var bara en anmärkning på KDs kommentar om utopier i principprogrammet.

Jag är inte filosof eller ens akademiker så det är ganska röriga begrepp för mig men lite kanske jag kan försöka säga om det.

En viss betydelse har nog de mänskliga "rättigheterna", men jag tänker att denne ofullkomliga människa med denna "naturlag" hamnar i ett dilemma som beskrivs i Luthers polemik med Erasmus. 

Det ännu mer oklart hur kristna egentligen ser på detta! Man kan kanske se människans potential, förnuft, behov och rättigheter utifrån den fria viljan eller från en trälbunden viljas beskaffenhet. Man får ganska flummiga svar när man frågar olika svenska teologer om detta. 

Att vi skulle se guds existens i naturen med hjälp av vårt förnuft är ju grundfundamentet Aquinos världsbild verkar det som...

Kanske orsaken till att han ens tänker sig att kombinera en religion byggd på idealism med Aristoteles materialism.

Det har väl varit nödvändigt för den tidens välutbildade att slippa stångas med den framväxande vetenskapen och sin religiösa världsbild. Visst tycker jag att människans förnuft är storslaget men jag kan inte sträcka mig så långt att jag tror det är så förträffligt att vik kan avgöra om det finns något fullkomligt att förhålla sig till och än mindre de senare liberalernas förnuftsdyrkan.

Kort och gott så tror jag man får vara flexibel och kollektiv i frågan om vilken moralfilosofi som skall tillämpas i olika situationer.

Kd ser jag som ett sekulärt parti där alla är välkomna. Annars skulle jag inte lägga min röst på dem. Kristna Värdepartiet däremot är ett kristet parti, där åtminstone jag inte känner mig välkommen.

För mig blir anammande av ofullkomlighetsprincipen en slags bekräftelse av att något sk fullkomligt t.ex. existerar. Har svårt att acceptera ett detta eventuella fullkomliga så där tar det stopp för mig. 

 

 

Lewi Pethrus trodde ju inte på en arvsynd i traditionell bemärkelse så jag kan förstå att han satte behovet av en kristen moral högt. 

Det står så här i principprogrammet:

"Människosynen utgår från att människan till sin natur är rationell eller förnuftig, vilket ger henne frihet och möjlighet att välja mellan ont och gott. Hon är moraliskt medveten och råder över sina egna handlingar. Det gör henne moraliskt ansvarig. Värdet ger henne rättigheter och ansvaret ger henne skyldigheter"

"Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld där människan ständigt finns i ett spänningsfält mellan ont och gott." 

"Alla människor begår misstag. Vi kallar detta för ofullkomlighetstanken. Ibland väljer vi till och med att göra det vi vet är orätt. Vi begår fel. Vi erkänner det ibland och förnekar det ibland. Längtan efter makt, status eller pengar kan förblinda så att vi gör saker som vi egentligen inte borde göra. En vana att handla fel kan också döva samvetet."

 

 

Han räknade barn som som omedvetna om gott och ont så de kunde inte hållas ansvariga. Därför blir ju moralisk fostran viktig då han inte skriver under helt på en allmän uppenbarelse. Det blir ju då något barnet lär sig eller eventuellt utvecklar förmåga till att begripa senare.

Här är ett annat ställe som är intressant gällande ofullkomlighet.

"Insikten om människans ofullkomlighet är en spärr mot utopiska föreställningar och drivkrafter. Utopism kan beskrivas som en romantisk vision om det perfekta politiska systemet, till exempel kommunismens tro på det egendomslösa samhället."

 Man har alltså tidigare i texten sagt att människan kan och har full förmåga att själv råda över sina handlingar. Samtidigt säger man att hon inte är perfekt och gör misstag och/eller medvetet väljer detta. Lite oklart men ofullkomligheten tycks syfta på misstag. Så människan ska tydligen inte sträva efter det denne anser vara gott då hen ibland begår misstag. 

Nej jag tycker nog den klassiska reformerta kristna ideologin är mer komplett och sammanhängande än KDs ideologi.