Swinka skrev 2017-10-09 12:05:25 följande:
Vad vi kämpar på allihop. Låter som att de flesta av oss är lite trötta på att vara.gravida nu.
7dagar kvar till snitt men hoppas att han kommer igång själv lite grann så att jan dels är redo men också för att jag inte orkar vara gravid mer.
Har fått riktig nojja nu kring hur i helskotta jag ska klara av att ta hand om honom efter en stor.bukoperation! Min man är hemma 10 dagar men ändå...
V.39 imorgon iaf så nu kan det ju faktiskt hända närsomhelst!
Jag snittades akut, med båda barnen. Förra gången gick allt väldigt bra.
Denna gång med en del komplikationer.
Kunde inte ens komma upp i sängen utan att gråta första två dagarna. Jag hade INTE fixat något utan min sambo. Att gå upp på toa och byta blöja nattetid, ur sängen var bara att glömma!
Kunde inte ens sätta mig och amma utan att väcka sambon så han fick hjälpa mig sätta mig eller vända mig.
De större barnen klarar sig själva, men imorgon ska jag som inte får bära (har inget ont nu alls! Allt funkar bra nu.) skjutsa den ena till skolan, andra till dagis. I och ut med bebis.. hur? Sen till sjukhuset på kontroll av såret (blev infekterat. Vart mer på sjukhuset än hemma. Sådana här infektioner är ovanliga men det händer ibland vid akutsnitt). Med bebis..? Babybjörn är typ enda som kan gå. Men han är ju så liten och skör.
All tid detta kommer ta, när ska bebis få äta? Jag? Gud vad jag inte ser fram emot detta. Hade jag bara fått bära bilstolen eller vagnen ur bilen hade det underlättat massor.