BF Juli 2017 Södra Stockholm

Hej på er!

Hur går det för er alla?

Själv har jag legat vaken sen halv sex, vaknat o inte kunnat somna om. Känns trångt och obehagligt i magen.

Håller tummarna att det går bra för dig på tisdag!

Nja, vaknar fortf ett gäng ggr varje natt av att det gör ont :(. Börjar bli lite sliten nu faktiskt. Ska till läkaren på onsdag, får se vad hen säger. Höfterna håller på o lägger ner också....

Jobbar du fortf heltid?

Suck, höll på att somna om strax innan sju men då kom sonen tassandes. Funkar med lite gos också ;)

2,5 vecka låter ju helt underbart! Har du några planer för vad du ska göra?

Min plan är fortfarande att arbeta terminen ut. Förra veckan tänkte jag att jag kanske ska fortsätta lite till. Vill helst inte plocka en massa föräldradagar redan. Men efter den här veckan har jag sackat ihop och känner att jag inte gör ett bra jobb. Orkar inte vara till fots hela dagarna. Försöker sitta så mkt som möjligt men det är svårt med 6-7 åringar ;). De eftermiddagar jag har möten el planering är det lite bättre. Då får man ju sitta lite hehe.

Har varit lite frånvarande igen men läste ikapp lite nu.

Vad skönt att du fått en dag nu! och vilken TUR att de hittade den där muskelknutan! Vad härligt för dig ändå att veta exakt dag för födsel. Själv hoppas jag bara på att slippa gå över tiden :)

Min mage växer sig större och större, hade tagit ett ordentligt hopp upp på kurvan sist jag var hos BM. Bebisen låg vänd med huvudet neråt och hade Nästan fixerat sig, har haft massor av ilningar i muffen som strålat/stickts så förmodligen därför. Den ligger verkligen väldigt långt ner nu. Sparkar som tusan och håller mig vaken med smärta och mys :)

Allt är på plats hemma för ankomst - förutom att vi behöver köpa en ny bil.... vilket känns lite jobbigt men det funkar inte med den vi har. 2 bakåtvända stolar och en kudde får helt enkelt inte plats! Så vi ska köpa 7-sitsig måste bara få vår såld först... så det är projektet just nu.

Jag har tagit semesterdagar + att det är ju en hel del klämdagar/lediga dagar nu på vårkanten så jag jobbar bara 20 dagar till innan jag går på "ledigt" känns otroligt skönt! Nedräkningen har startat på riktigt :)

Min yngsta har hunnit fylla 2 år och i övrigt njuter jag av att sommaren är på ingång på riktigt :)

Hur mår ni andra!!??

Hej Tjejer!

Hur går det för alla!? Har det börjat komma några bebisar ännu? ;)

Snart snart är de äntligen ute!!

Blir spännande att få höra lite förlossningsberättelser och erfarenheter av bebisar snart! Jag har gått upp lite i arbetstid, tycker att min foglossning blivit bättre av att röra på mig, trots att det är samma rörelser som tidigare varit tortyr. Skumt.

Var det någon som gick på vattengympan på Hälsopoolen förresten? Det var sista tillfället i veckan nämligen, tyckte att det funkade så bra så det är lite synd. I övrigt har jag en del smärtsamma sammandragningar, men övar på dyktekniken, är det någon mer som tänkt prova den under förlossningen?

Här är vi färdiga med alla inköp iaf, från bindor och alvedon (eftervärkar, hjälp) till vagn och babykläder! Inte redo mentalt för en bebis än dock men det är flera veckor kvar, känner ni andra kanske att det räcker nu?

Hej på er i tråden!

Har ju bara hängt i juli-tråden men kul att sosozo skrivit :). Känns avlägset den där första tiden av graviditeten.

Jag har bf imorgon men kommer säkert gå över en vecka som tidigare. Igår hade jag värkar i flera timmar efter färdknäpp, trodde det var dags att ringa in. Men icke! Idag känns det lugnt i magen igen. Men spännande att få en föraning.

Hur går det för er andra?

Grattis till er bebis! Vi har också fått vår, ca 2 veckor tidigare än beräknat. Vi mår bättre än förväntat såhär efteråt ????

Ja tanken är att ja ska föda på SöS. Kommer ringa dit först och hoppas att de har plats.

Vi är hemma och allt är lugnt, däremot har det här baby blues kickat in så jag är lite känslig. Blir så jobbigt med alla intima förlossningsfrågor t ex och jag kan bli riktigt ledsen över sådant. Vill knappt träffa folk nu. Men fysiskt mår jag toppen förutom foglossningen som är kvar. Hur mår du nu?

Ja men vad skönt! Är det 2 veckor det hållit i sig ungefär då? Jag hade för mig att det var ett par dagar men när jag kollade upp det verkar ett par veckor vanligare. Men så länge man känner att det börjar vända så vet man att det inte är en riktig depression, så det är väl en lättnad.

Vi har bestämt när vi ska säga ifrån till frågor, och bara tagit de viktigaste besöken nu. Det är mer att jag knappt vågar gå ut och träffa nyfikna grannar. Orkar inte diskutera förlossningen stup i kvarten, så tätt inpå dessutom. Hur känner du kring sådant, har det varit några klumpiga frågor/kommentarer?

Så har jag också, usch vad det är hemskt med de tankarna. Försöker trycka bort dem så fort de kommer för att inte må dåligt. Det funkar helt okej att inte avsluta tankegången. Minns med förra barnet att jag trodde att det alltid skulle vara så med barn, men som tur är blir ju tankarna färre och försvinner.

Det är ju toppen! Har också insett mer denna gång att man ska vara riktigt ego. Andras behov är högst sekundära, och för min del innebär det att avstå besök och att inte svara i telefon just nu haha, orkar verkligen inte prata med någon trots att jag mår ganska bra nu. Vill vara ifred ett tag till bara.

Ja det är märkligt att berätta skräckhistorier till någon som väntar eller precis fått barn, förstår inte varför man gör så... Jag fick höra en del "vänta bara" och andra "vet-bäst-uppmaningar" med första barnet men inte nu. Har svårt för frågor om jag fått hudbristningar, bristningar i underlivet, om det varit en instrumentell förlossning, hur lång tid det tagit och sedan snack om avslag och smärta i underlivet. "Kan du gå okej nu?" liksom. Aldrig annars skulle någon få för sig att ställa så intima frågor om ens kropp, men det gör man till någon så känslig som man är efter en förlossning.

Ja jag har i alla fall glömt hur länge man känner så. Det är mycket jag undrar över trots att jag redan gjort detta en gång tidigare! Men är samtidigt tryggare och mer självsäker.

Men efter att ha fått gnälla av sig lite måste jag nämna att det är fantastiskt att ha fått en liten bebis. Det är inte bara hemskt ;-D Bara en bråkdel jobbigt och resten underbart, så man inte verkar otacksam eller sprider skrämselpropaganda liksom...

Vi var också helt överens om att två var lagom och att detta förmodligen var sista barnet. Men trots en jobbig graviditet och förlossning är vi långt ifrån säkra på "bara" 2 nu. Vi njuter verkligen av denna bebis och vår nya familj! Kändes riktigt otippat att vi pratade om fler barn i förlossningsrummet efter allt vi gått igenom, haha.