Lindseeey skrev 2017-05-27 19:13:29 följande:
Usch nu är det min tur att kräka av mig lite, är idag i vecka 30+6 och har nu legat inlagd på förlossningen i 6 dygn. Började förra fredagen med att jag hade förbannat ont i svanken, men gick över när jag var uppe och gick, lördagmorgon kom en bit av slemproppen ut, hade lite sammandragningar till och från men tänkte inte så mycket på det, slemproppen kan ju återbildas flertalet gånger läste jag överallt.
Söndagen så skulle jag dra av skorna på en av hästarna hemma och då började jag få ont i svanken igen och ytterligare lite slem kom ut.. ringde till förlossningen som sa till mig att komma in.
Kommer in och får lämna urinprov och göra vul, urinprovet visade på uvi som jag dock inte känt något av, vul visade att tappen är förkortad och jag hade börjat öppna mig innefrån, bebis låg även med huvudet för öppningen som bildats.
Blir inlagd och dom tar ctg, som visar kraftiga och täta sammandragningar, får först bricanyl för o avstanna arbetet vilket dock inte funkar, får sen dropp med tractocyl tror jag det heter som fungerar bättre.
Får även kortisonspruta för bebisens lungor.
Ett par dagar senare görs nytt vul och tappen har då minskat ytterligare och är 22 mm allt som allt, den slutna delen är då 17 mm. Dom försöker minska droppet flertalet gånger men då kom sammandragningarna tillbaka.
Efter 2 hela dygn med droppet måste det stängas av då man inte fick ha det längre än så.
Ett dygn helt utan mediciner sen kom sammandragningarna tillbaka och ny bricanylspruta fick ges.
Skulle fått komma hem på permission över helgen om tappen blivit bättre idag vilket den dock inte blivit, nu har hela tappen minskat till 17 mm och den slutna delen till 11mm..
Min sambo fick lov att köra ut mig en runda i rullstol idag iallafall, vilken befrielse.
Att ligga här inne känns fruktansvärt ensamt då sambon måste vara hemma med bonusen och sköta gården med alla djur, ser det underbara vädret och hade helst av allt velat vara ute och njuta av det, nu ligger jag här med strikt sitt/liggläge förutom till och från toaletten och ingen vet hur länge..
Var inte alls såhär jag hade föreställt mig min graviditet :( hoppas och ber för att lilltjejen stannar inne ett tag till, varje timme och dag hon stannar är ju värdefull för henne.
Ursäkta svamligt och på tok för långt inlägg, skönt att ha några att kräka av sig till
Usch då...inge vidare. Förstår att du tycker det är tråkigt att vara inlagd på sjukhus, men santidigt får du ju sådan bra hjälp där och det måste ju kännas tryggt.
Är ju lite tidigt för bebis att komma ut, även om det med stor sannolikhet hade gått bra, men några veckor till får den allt stanna! Jag håller tummarn!!!
Här närmar sig förlossningen med stormsteg..23 dagar kvar nu. Skrämmande tanke. Kan inte förstå att jag ska gå igenom den smärtan och ha så ont. Känner mig väldigt redo att möta min prins, men inte alls redo att trycka ut honom!!!
Han rör sig extremt mycket i magen nu och det kan kännas väldigt obehagligt emellanåt. Känns som han vrider runt huvud och armar längst ner, då värker och ilar det. Får sammandragningar så fort jag står och går... är i dålig fysisk form och längtar tills jag kan börja träna. Har som mål att springa Göteborgs varvet nästa år, hoppas det funkar! Födde ju min yngsta son i juni också och sprang året efter...det var dock 7 år sedan och jag var yngre och vältränad...men bara jag kommer runt denna gången blir jag nöjd!
