Jag väntar också. Var på Aurorasamtal igår och diskuterade saken. Jag vill ha ett planerat snitt också pga dåliga upplevelser tidigare. För mycket smärta, det går inte. Iaf nu ska jag få remiss till läkare. Undrar vad det samtalet kommer innebära?
Här lät det som att det var hon, läkaren jag skulle träffa som tar beslutet. Hade hoppats på att få veta där och då, och helst ett datum.
Fick du träffa någon från auroramottagningen, alltså en barnmorska, för samtal innan du träffade läkaren?
Det gick verkligen inte bra tyvärr :(
Misslyckades rätt så rejält men tror att det var nerverna. Det var en sak som gick fel först och sen gick det liksom neråt.
Grät typ hela eftermiddagen igår och har väl börjat återhämta mig lite. Sen har jag haft en tuff dag på jobbet idag plus är ju inte direkt stabil som gravid :). Känner mig rätt så sämst faktiskt.
Har ny tid om en månad så hoppas på att det går bättre då, annars får jag ta det efter bebis även om innan är att föredra, men klarar jag inte det innan slutet på juni så måste jag göra om teorin. Finns knappt några tider heller.
På tal om jobbet så har jag en kollega som är lite osmidig (har nämnt henne här förut). Idag påpekade hon hur stor jag blivit samt så frågade hon hur mycket jag har gått upp (!!)
Verkligen HELT fel dag och vikten är dessutom ett väldigt känsligt ämne.
Är rätt så redo för helg nu.
Jag har mycket sammandragningar, särskilt på kvällen. Minns inte heller så mycket från sist, men tror det är normalt 
Är i vecka 29. Ska jobba till vecka 38 hade jag tänkt, men jobbar bara halvtid, så det ska nog gå bra.
Hur känns era sammandragningar?
Tror inte jag haft några alls. Ibland känner jag hur det stramar men det är väl inte sd?
Minns inte från tidigare graviditeter.
Jag minns knappt sammandragningar med förra barnet, men det borde jag ju haft.
Med första barnet däremot, för 16 år sen, minns jag att jag tyckte sammandragningarna var sjukt obehagliga! Men det var nog för att jag inte riktigt visste vad som hände.
Jag tror inte att jag känner mina eventuella sammandragningar. Fattade aldrig att jag hade några såna eller eventuella förvärkar förra gången och har inte kännt nåt hitills nu heller. Däremot har jag fått en mage som är väldigt hård just nu (trångt) och har fått ligamentsdmärtor (ont i magen) några gånger när jag gått fort. Sen i förrgår kväll sparkas det också mkt mer, de flesta sparkarna verkar vara i protest och de kommer om jag lägger mig på sidan. Det är som att den reagerar på att magen får lite tryck och försöker skapa sig mer plats igen genom att sparkas. :) den har också hicka minst två gånger om dagen de senaste dagarna men det kan ju hända att den hickar även när jag sover.
Det största besväret jag har är nog ljumskarna, det gör ont så det stör i 4-5 dar minst när jag gått en längre bit eller försökt småjogga (det sista är så klart lite dumt att göra).
Här går vi in i v.29 i morgon. Precis blivit själv här med allt. Trodde aldrig att kärleken skulle dra o bara lämna mig här själv med allt. Försöker att fokusera på glädjen i att det snart kommer ett litet underbart liv.
Jag är stark iaf och vet att jag kommer att klara det själv även om det inte var det som var tanken.
Hoppas ni alla mår bra!
Är det någon mer som ska göra planerat snitt?
Har ni fått någon tid än?