• Anonym (Ts)

    Sen abort?

    Är det någon som kan förklara för mig hur våra lagar kan vara uppbyggda kring att det är ok att göra abort i v.21 för att man inte vill ha barn? Jag vet att man behöver söka tillstånd men tydligen får man tillstånd på så pass "lösa" grunder.

    Som mamma till ett barn fött i v. 23 är det här skrämmande. Ett barns liv räddas när ett annat avslutas nån vecka tidigare. Hur är det möjligt och är jag helt ute och cyklar som inte förstår detta?

  • Svar på tråden Sen abort?
  • blairw
    Turandot skrev 2016-12-03 21:28:32 följande:
    Som jag skrev förut: det finns vetenskapliga grunder även till att sätta gränsen vid 12 fullgångna veckor, och det är därför de allra flesta länder som har fri abort överhuvudtaget har den gränsen. 

    Angående detta med patriarkatet o.s.v., så kan jag upplysa dig om att de allra flesta medlemmarna i organisationer som Pro Life faktiskt är kvinnor! Män i allmänhet brukar inte vara så intresserade av abortfrågan, i min erfarenhet. De brukar tycka att det är en kvinnofråga i första hand. 
    I Sverige ska jag inte uttala mig om angående vilka som är är mest aktiva varken som beslutsfattare eller genom aktivism, det har jag inte särskilt stor koll på. Men att det skulle vara flest kvinnor involverade, så är ju verkligen inte läget i resten av världen (vilket var vad du också jämförde svensk abortlag med). De flesta beslutsfattare angående abortlagar är överväldigande män, men bland aktivistorganisationer kan jag nog tänka mig att det säkert är fler kvinnor. Men att vara kvinna är ju ingen grund för att man själv inte är med och bidrar till ett patriarkaliskt samhälle som påverkar alla beslut som tas. Det är ju inte så att det är män som helt själva upprätthåller det.  
  • Anonym (B)
    blairw skrev 2016-12-03 21:49:17 följande:

    Det kommer alltid upp så fruktansvärt märkliga och dåliga argument i dessa diskussioner... Att prata om hur "lätt" det är att få en abort gör inte så mycket nytta kan jag tycka, speciellt inte om inte pratar om hur stor andel det faktiskt är överlag. 93% av alla aborter utförs innan v.12. 98.5% av alla aborter i Sverige utförs efter v.18. Detta vi diskuterar, aborter som behöver tillstånd, handlar alltså om 2.5% av alla aborter till att börja med.

    2015 t.ex. så fick nästan 67% av de som ansökte om abort efter v.18 tillstånd till det, de utgör alltså de där 2.5% av alla aborter. 67% blev godkända. Av de som fick tillstånd var 32% pga sociala problem, 67% pga fosterskada/kromosomavvikelse, och några få för psykisk eller kroppslig sjukdom. Förstår ni att de som söker och får tillstånd till abort pga sociala problem tillhör 0.8% av alla aborter som utförs. 0.8%. 

    Sen om vi ska sitta och diskutera hur "lätt" det var att få godkänt så blir det så sjukt på något sätt. Till att börja med, ansöker du om en så sen abort så är det nog troligast av allt att du verkligen inte visste om att du var gravid innan. Tror ingen frivilligt väntar till så sent som möjligt, ju snabbare desto mindre komplikationer. Men iallafall, av de som ansökte om tillstånd till abort efter v.18 och hade sociala problem som orsak, så fick ca 84.5% godkänt. Så om ni vill sitta och diskutera hur "lätt" det är att göra abort efter v.18 utan "någon riktigt anledning" så önskar jag att ni tänker om. De som får tillstånd pga sociala problem tillhör 0.8% av alla aborter, så det rör sig om relativt få människor. Lägg sedan till att inte ens alla av de som söker får godkänt. Alltså är det inte särskilt lätt. 


    Under de sex åren jag arbetat med aborter har jag personligen hört talas om en, EN, som fått avslag efter v 18. Detta på min avdelning alltså.

    Det utförs extremt många aborter totalt sett. Så de få procent som aborteras i mycket sena veckor utan några "egentliga orsaker" är ändå inte helt ovanliga och bör absolut uppmärksammas.

    Ett stort problem är att folk överlag tror att det inte aborteras friska foster till friska föräldrar i så pass sena veckor att fostret lever en bra stund efter förlossning. Att så många påstår att det är ljug och hittepå. Det är det inte. Jag har suttit med aborterade foster i famnen för att vänta på att hjärtat ska sluta slå. Det är otroligt tufft och svårt. Men lagen ser ut som den gör och det är min uppgift att stötta kvinnan i hennes beslut, vilket jag alltid gör.

    Dock är jag absolut för att ifrågasätta den höga gräns för abort av friska foster som vi idag har.
  • Anonym (H)
    Turandot skrev 2016-12-03 21:57:16 följande:

    Men då får dom väl se till att inte BLI gravida då! Eller i alla fall att hålla koll på att mensen kommer varje månad och ser normal ut, så att de kan göra en medicinsk abort i tidigt stadium i stället. 

    Ibland tänker jag att det var bättre förr, när det var en annan social kontroll. Jag har t.ex. läst (vet förstås inte om det var så överallt), att när flickor bodde på flickpension förr, eller ogifta kvinnor bodde på sina arbeten (t.ex. som pigor eller sjukhuspersonal), så brukade matmodern/husmodern/föreståndarinnan hålla koll på tvätten av underkläder och lakan, så hon såg att alla fick sin mens varje månad...


    Problemet med de är att man kan få blödningar, ibland regelbundna hela tiden, trots graviditet!

    Man kan även hoppa över en mens utan att vara gravid eller ha ett preventivmedel som gör att man inte har mens alls

    Så exakt hur gör man då hade du tänkt?

    (Jag hade inte upptäckt min första graviditet förren i v.14 om jag bara hade gått efter blödningar)
  • Turandot
    Anonym (anonym) skrev 2016-12-03 21:45:28 följande:
    På vilket sätt är det farligare att genomgå en sen abort än att gå genom en hel graviditet och genomfå en förlossning?
    Dels det, och dels tvärläget som ofta uppstår. Ett fullgånget foster ställer ju in sig i bäckenkanalen när det är dags att födas, medan ett halvgånget ofta ligger tvärsöver livmodern (horisontellt) och alltså fastnar i tvärläge när det ska pressas ut genom modermunnen. Något man i och för sig kan åtgärda när man befinner sig på ett sjukhus, men det är inte så lätt som man tror (om man inte ska göra ett kejsarsnitt). Vid tidiga aborter och missfall är fostret så litet att det inte spelar någon roll hur det ligger, det kommer lätt ut ändå. 
  • Anonym (B)
    Anonym (nä) skrev 2016-12-03 22:02:37 följande:

    Ja eftersom man måste dra gränsen någonstans så tycker jag att den ska vara en rejäl bit ifrån 23 veckor då det finns en chans att rädda. Tycker vecka 18 är för sent så jag såg som jag skrivit innan. 12 veckor.


    Det är ju dock mycket svårt att upptäcka ev svåra missbildningar innan v 12.
  • Anonym (nä)
    Anonym (B) skrev 2016-12-03 22:05:51 följande:

    Under de sex åren jag arbetat med aborter har jag personligen hört talas om en, EN, som fått avslag efter v 18. Detta på min avdelning alltså.

    Det utförs extremt många aborter totalt sett. Så de få procent som aborteras i mycket sena veckor utan några "egentliga orsaker" är ändå inte helt ovanliga och bör absolut uppmärksammas.

    Ett stort problem är att folk överlag tror att det inte aborteras friska foster till friska föräldrar i så pass sena veckor att fostret lever en bra stund efter förlossning. Att så många påstår att det är ljug och hittepå. Det är det inte. Jag har suttit med aborterade foster i famnen för att vänta på att hjärtat ska sluta slå. Det är otroligt tufft och svårt. Men lagen ser ut som den gör och det är min uppgift att stötta kvinnan i hennes beslut, vilket jag alltid gör.

    Dock är jag absolut för att ifrågasätta den höga gräns för abort av friska foster som vi idag har.


    Detta får mig att gråta. Tycker det är fruktansvärt. Vid en viss gräns måste väl dessa stackars foster få någon sorts rättigheter.
  • Anonym (B)
    Anonym (anonym) skrev 2016-12-03 21:59:44 följande:

    30% av graviditeter slutar i missfall och jag har då inte hittat några uppgifter om att det är skadligare för kroppen med en graviditet som slutar före fullgången tid än en som fortgår.


    Du kan ju inte jämföra ett missfall med en sen abort. Vid missfall vill kroppen göra sig av med fostret.
  • Turandot
    Anonym (H) skrev 2016-12-03 22:06:35 följande:
    Problemet med de är att man kan få blödningar, ibland regelbundna hela tiden, trots graviditet!

    Man kan även hoppa över en mens utan att vara gravid eller ha ett preventivmedel som gör att man inte har mens alls

    Så exakt hur gör man då hade du tänkt?

    (Jag hade inte upptäckt min första graviditet förren i v.14 om jag bara hade gått efter blödningar)
    Fast en lika riklig blödning som vid en vanlig mens, med slemhinna och allt, KAN du inte ha haft. Då skulle ju fostret ha följt med ut... Livmoderhalsen är för övrigt tilltäppt med en slempropp under graviditeten, och den går inte förrän förlossningsarbetet startar. Innan dess är det vattentätt mellan livmodern och slidan.

    Man har inte mens när man är gravid, eftersom mensen är kroppens process att stöta ut det obefruktade ägget och den livmoderslemhinna som byggts upp för att ta emot ett befruktat ägg. Det enda sättet du skulle kunna ha "mens" när du var gravid, skulle vara om du hade två helt separata uppsättningar av livmödrar och äggstockar... Och inte ens då är jag säker på att det skulle gå att ha mens i den ena livmodern medan den andra förblev gravid, eftersom det krävs en signal från hypofysen också...
  • Anonym (anonym)
    Anonym (B) skrev 2016-12-03 22:10:14 följande:
    Du kan ju inte jämföra ett missfall med en sen abort. Vid missfall vill kroppen göra sig av med fostret.
    Kroppen vill göra sig av med fostret vid en sen graviditet, de medicinska preparaten stoppar de hormoner som ska till för att graviditeten ska fortgå samt sätter igång förlossning så kroppen tror att det är dags att avsluta graviditeten.
  • Anonym (B)
    Anonym (nä) skrev 2016-12-03 22:09:40 följande:

    Detta får mig att gråta. Tycker det är fruktansvärt. Vid en viss gräns måste väl dessa stackars foster få någon sorts rättigheter.


    Ja det är en mycket svår fråga. Svårt att vara professionell i en sådan situation. Känns så fel ibland men försöker alltid göra det så värdigt för dom som möjligt.
Svar på tråden Sen abort?