Lesbisk mamma

Jag pratar inte med min syster jag tar det personligt för hon är inte alls lik sig själv längre. Hon är otrevlig och grinig mot mig. Har jag skrivit det isf har jag formulerat mig fel eller menade att min syster trodde det. Jag vill klargöra att jag inte är emot någon läggning.

Vad är det som är så hemskt med att de ska flytta ihop? Vill du inte att din mamma ska må bra? 

Vad är det som är så hemskt med att de ska flytta ihop? Vill du inte att din mamma ska må bra? 

Jag jag jag jag jag jag jag jag jag jag jag kag jag jag jag jag jag. Detta läser jag i dina senaste inlägg. Tänk på hur din mamma mår. Det kanske är så illa att hon behöver hjälp i vardagen. Ni kommer ju inte ställa för henne men det gör hennes flickvän. Kanske är därför som flyttar ihop. Va lycklig för hon hittat någon som har hand om henne och älskar henne. 16 år??? Snarare som en gnällig 8-åring. Pressa henne inte mer nu.

Även den mest självständiga människan behöver hjälp i sina mest mörka stunder. Tror du verkligen att en människa som försöker ta sitt liv och ligger inne på psyket på tvång är självständig? Du har visst pressat henne. Du lägger skuld på henne när du mår dåligt och undrar hur hon kan göra så. Hur i helvete kan ni behandla eran mamma på de vidriga sättet? Ne, dags att växa upp och inse att man inte alltid får allt man bil i livet.

Eran pappa verkar också bete som som ett riktigt stolskott. Han är inte dirket stöttande utan säger saker som gör att eran kontakt med mamma blir sämre.

Det måste ju finnas någon anledning till att hon orkar träffa din lillasyster men inte dig. Itråden framstår du genomgående som ganska jag-centrerad/självcentrerad och du tycker mycket synd om dig själv. Det framstår också som om du inte ser själv att du är det. Lillasystern anklagar henne inte, ställer inte krav och reagerar inte på hennes livsval. På det sättet ger hon energi, inte tar.

Jag tror att du behöver en oberoende vuxens perspektiv på dina reaktioner så att någon sätter gränser.

Alla behöver någon som tar handom en när man mår dåligt, din mamma också. I er gamla familj kanske hon tvunget måst vara den starka. Nu verkar hon ju ha en flickvän som ser hennes svaga och hjälpsökande sidor, och hon har sina egna föräldrar som verkar finnas för henne. Hennes större barn tycks mest ha egna behov av bekräftelse och det fixar hon inte nu när HON är den som är liten, svag och behöver bli omhändertagen. Då behöver man folk omkring sig som bara kramar och inte kräver någonting tillbaka.

Det är förstås komplicerat för dig, det har varit många reaktioner runt omkring av alla slag som du hela tiden fått förhålla dig till. Från pappan, systern, mamman, mormor/morfar, lillasyster.....

Vad gäller din pappa och syster så har jag inga ord för deras beteende.

Din mamma är nog en stark och fantastisk person som funnits för andra och tagit hand om dem. Men någon gång sviktar även en klippa - och då.är det viktigt att det finns människor som förmår att öppna famnen och fånga in och bära upp henne. Någon måste lyssna på lyssnaren...

Du kan som hennes barn inte bli hennes lyssnare eller terapeut. Hennes lyssnare måste vara en annan vuxen, tex flickvännen, föräldrarna, bästa vännen. Utöver en professionell psykolog etc

Din roll är att förstå och lyssna in att hon mår dåligt och inte är stark just nu. Punkt. Du får krama henne, du får skicka ett kort eller ett brev, blommor. Du får inte kräva något tillbaka just nu. Hon älskar dig - men troligen inte sig själv just nu. Du kan inte värdera hennes moderskap utifrån om hon svarar på sms. Den oro du känner får du inte ta ut gentemot henne genom att fråga och söka bekräftelse. Ställ frågorna till någon vettig vuxen i omgivningen - kanske flickvännen, din mormor etc. Din pappa känner sig fortfarande sviken av din mamma, och för honom är det nog jobbigt att hon flyttar ihop med en annan. Han är inte riktigt vuxen i sitt sätt att bedöma och se på din mamma ännu. Därför bör du ta det han säger med en nypa salt just nu.

Om du har en bra lärare, skolsköterska, kurator etc, prata med dem!

Du har hittills inte skrivit något som jag skulle tolka som att din mamma är grinig på dig! Ser bara att hon inte alltid har ork att träffas och svara på sms, annars har jag bara sett omtanke om dig från hennes sida. Klart hon frågar hur du mår och oroar sig för din vikt, hon är din mamma!