Ni som gått in i relation och fått bonusbarn. Fixar man det utan massa problem? Är inte orolig över barnen men relation med xet :/
Ni som vart där/ är där. Är det värt att gå in i en relation där det iof finns mkt känslor men med 4 barn ( tre av dem bor hos pappan varannan vecka )..
I dagsläget hjälps de åt över veckorna om nån ska tex ha utvecklingsamtal, åka till läkaren etc. Då tar både han och hon de andra barnen under tiden trots fel vecka. Vilket givetvis är bra. Klart man ska hjälpas åt. Men tror det måste vara enklare medan båda bor själva. Hon vet alltså inte om mig än. Jag är osäker på hur jag kommer fixa att komma in i relationen och inte bli trött och irriterad på att hon ringer och ber om hjälp vilket nu händer ofta som sagt. Där med inte sagt att jag förstår det! Obs att jag inser att det är bra att man hjälps åt. Men hur orkar man ständigt bli påmind om och kanske " avbruten " i egna stunder och aktiviteter för att hon kommer ringa? Jag är så rädd att jag kommer bli tjurig och svartsjuk av att alltid ha henne i närheten lixom resten av livet.
Mina egna barn är snart utflugna så där kommer inte alls bli samma relation då de klarar det mesta utan oss. Hur orkar man?
Att jag kommer tycka om hans barn är Jag säker på. Har lärt känna de en del på avstånd genom honom och de verkar jättegoa. Hur funkar det för er? Är det dömt att misslyckas när jag har denna inställning redan? :(
Jag älskar honom...
