Hej. Jag och min partner vill flytta ihop. Han har två barn sedan tidigare och jag känner inte för en helt delad ekonomi när vi bor ihop. Anser att det är de riktiga föräldrarnas ansvar att betala för barnen. Hur har ni alla andra det? Delar ni eller har olika konton? Hur påverkar det relationen?
Vi delar 50/50 på hyra, mat och bensin etc. Sen betalar var och en för våra barns aktiviteter, kläder etc. Visst händer det att vi köper kläder till varandras barn, men huvudupplägget har blivit så. Vi har inte diskuterat det, men det har känts mest naturligt för oss.
Min man hade två barn när vi träffades, vi hade ekonomin strikt uppdelad. Han betalade mer av boendekostnaden eftersom hans barn hade rum som stod här. Han betalade maten när de var här, och han skötte hushållet när de var här. Alla kostnader de drog med sig stod naturligtvis han för.
När vi fick gemensamma barn så betalade han fortfarande mer på boendet tills hans barn inte använde sina rum mer, utan vi kunde ta dem. Numera så har vi inte så strikt uppdelad ekonomi, gällande de gemensamma barnen och boendet. Men våra personliga kostnader och bilar osv står vi själva för.
Ts- när du nämner konton åt barnen, är det sparkonton du menar då?
För när det gäller sparande så tycker jag att pappan sätter in lika mycket åt alla sina barn, sen sätter du in åt dina barn.
Jag är den typen som anser att om man är en familj, att man inte ska dra slaviska gränser när det gäller ekonomin. Att man hjälps åt helt enkelt. Hans barn kommer du förhoppningsvis också se som din familj och då borde de också vara en del i din ekonomi. Hur gör du om barnen frågar dig om en 50-lapp för att handla något? Hur ska ni göra om ni köper glass åt alla t.ex i en kiosk? Kräver du att han ska föra över pengar för hans barns glassar då? Ni behöver plåster hemma, som du köper. Tycker du att han ska betala dig hälften av den summan för att hans barn också använder dem?
Min man hade två barn när vi träffades, vi hade ekonomin strikt uppdelad. Han betalade mer av boendekostnaden eftersom hans barn hade rum som stod här. Han betalade maten när de var här, och han skötte hushållet när de var här. Alla kostnader de drog med sig stod naturligtvis han för.
När vi fick gemensamma barn så betalade han fortfarande mer på boendet tills hans barn inte använde sina rum mer, utan vi kunde ta dem. Numera så har vi inte så strikt uppdelad ekonomi, gällande de gemensamma barnen och boendet. Men våra personliga kostnader och bilar osv står vi själva för.
Ts- när du nämner konton åt barnen, är det sparkonton du menar då?
För när det gäller sparande så tycker jag att pappan sätter in lika mycket åt alla sina barn, sen sätter du in åt dina barn.
Har inte läst hela tråden, men: Min sambo har ett barn (9) som bor halvtid hos oss. Jag och sambon delar på alla fasta kostnader - hyra, bredband osv osv. Vi har ett gemensamt konto dit vi varje månad för över lika stor summa. Därifrån betalas all mat, gemensamma räkningar osv.
I övrigt har vi separat ekonomi. Jag bidrar alltså lika mycket till barnets mat, boende osv. Men alla aktiviteter, kläder, mobil, presenter när barnet ska på kalas osv betalas av barnets föräldrar. De delar på barnbidraget.
Jag är helt nöjd med vår modell. Är medveten om att barnet kommer att kosta mer i framtiden vad gäller mat, men det är skitsamma för mig.
Om du och din partner verkligen älskar varandra spelar inte pengar någon roll. Men så som du skriver så tror jag inte att det är äkta kärlek. Varför bryr du dig om såna smågrejer som pengar?? Ta hand om varandra istället, älska honom och hans barn. Bli en familj. Ja har aldrig förstått det här med "delad" ekonomi. I en relation är det "mitt är ditt" tkr jag iaf. Annars är man ute o cyklar, o är inte riktigt redo för ett förhållande.
Om du och din partner verkligen älskar varandra spelar inte pengar någon roll. Men så som du skriver så tror jag inte att det är äkta kärlek. Varför bryr du dig om såna smågrejer som pengar?? Ta hand om varandra istället, älska honom och hans barn. Bli en familj. Ja har aldrig förstått det här med "delad" ekonomi. I en relation är det "mitt är ditt" tkr jag iaf. Annars är man ute o cyklar, o är inte riktigt redo för ett förhållande.
Ja ni kanske "älskar varandra" på nått vrickat sätt. Men varför är pengar ett sånt stort problem för dig?
Nej skulle inte betala för någon annans barn. Du kan ju bidra med pengar men inte dela lika på mat osv.