Funderingar!

Vad menar du med "redan efter ett dygn"?

Varför har mamman dottern så sällan? Troligen skulle allt bli bättre om de träffades oftare och fick ett närmare band till varandra.

Eftersom adhd är ärftligt så är det inte konstigt att mamman oroar sig över det och därav är mer överbeskyddande mot sin dotter.

Mitt barns halvsyster har adhd och hennes mamma har tjatat sen mitt barn föddes på att jag måste kolla upp det eftersom deras gemensamma pappa har det.

Mitt barn har det dock inte, aldrig haft minsta misstanke om ngt fel alls.

Är du helt ny i familjen?

Hej!
Hon har henne bara på loven och några extra helger då mamman valde att flytta 35 mil bort ifrån pappan och tingsrätten ansåg att han var den bästa boendeföräldern.

Dottern vill inte heller åka ner heller.

Jag är ny i familjen  sedan snart 1 år tillbaks.

Hej,
jag har en bonus på 7. Jag är en rätt strikt, men kärleksfull förälder, enligt egen utsago.

Biomamman du beskriver låter lite som en idiot.
En nioåring som inte får gå i förväg utomhus, som får bannor om hon tuggar med öppen mun.

Nej det är biomamman som är för hård, baserat på det du beskriver.

Att biomamman är överkänslig kan man dock ha viss förståelse för, med en adhd-unge sen tidigare.

Måste ert barn tillbringa tid där om hon inte mår bra av det?
Vem har vårdnaden?

Hej!
De har gemensam vårdnad men han är boendeförälder och föräldern med störst ansvar.

Min pojkvän funderar på om han ska dra in familjerätten igen då hon inte mår helt okej när hon är hos sin mor.

Hennes mamma klipper håret på henne mot hennes vilja. Tösen säger till oss att hon får mest skäll när hon är hos sin mor. Hennes mamma visar noll intresse för hur det går för henne i skolan. De gånger hennes mamma ringer när hon är hos oss så vill hon oftast inte prata med sin mamma.

Det är klart att en 9-åring inte ska tugga med öppen mun! Ts och pappan kanske själva är ouppfostrade på det sättet så dem inte ser hur illa det är?

Det vore bra om relationen kunde förbättras genom att träffas OFTARE inte mer sällan. Dottern behöver sin mamma och det är verkligen dåligt av mamman att flytta så långt!

Har ts och mannen möjlighet att flytta närmare? (även om det inte borde behövas att pappan ska flytta efter mamman så kan det vara en bra ide om möjligheten finns - för dotterns skull)

Jag skulle börjat med att kontakta skolans kurator. Säga att ni får hem en ledsen rädd tös och undrar om det inte vore bra om hon fick prata av sig med en utomstående.

Baserat på det du skriver så blir jag lätt fundersam över biomammans beteende. Tvångsklippning? Är hon väldigt ovårdad hos er och mamman kommenterar till pappan att ni inte håller efter och klipper luggen eller frisyren? Många nioåringar åker till exempel själva skolbuss och klarar sig alldeles utmärkt i trafiken, men ska ju inte befinna sig själva i trafikfarligare situationer som att passera en sjuttioväg.

Hej!
Hon tvångsklippte henne en vecka och en dag efter att vi hade varit hos frisören och klippt topparna. Mamman säger till oss att det är för att hon suger på håret och att sluta hon inte suga direkt på håret eller så skulle hon klippa henne. 
Min bonus sa då till sin mamma du får bara klippa topparna och 10 cm är inte topparna. Dessutom vill tösen ha en sned lugg den klippte hon rakt.

helt vansinnigt och det konstigaste är att hon klipper henne jättekort varje sommar och vi har berättat för mamman att hon vill spara ut till långt hår.

Hon har redan varit hos kuratorn men hon vill ju inte berätta riktigt heller då hon är lojal mot sin mor likaväl som mot sin far. uttrycker dock att hon inte vill åka ner.

Åh, så som straff för att hon suger på håret så klipper jag henne! Nej inte snyggt gjort! Bara det hade jag nog begärt möte hos familjerätten för.

Synd hon inte berättade mer för kuratorn. Finns det någon möjlighet för dottern att föra lite dagbok/minnesanteckningar? I telefonen kanske med lösenordsskydd. Så hon kan skriva ner och då blir det lättare att prata med kuratorn?

Jag har en nioårig dotter, är skild från hennes pappa. Skulle hon komma en dag kortklippt skulle jag bli rätt arg på pappan. Sånt pratar man om, kanske inte direkt att han ska be mig om lov eftersom vår dotter pratat om det då och då, men berätta att nu har vi bokat klipptid. Samma sak med att ta hål i öronen, det snackar man om innan.

Verkligen, biomamman ska såklart inte behöva flytta någonstans men TS och hennes man ska lägga om hela sina liv för någon som träffar barnet på långloven.

Är du riktigt frisk?

Stöd henne i detta.
Förälderns rätt till sitt barn går inte före barnets rätt till en trygg uppväxt.

För det första så har vi stenkoll på om hon tuggar med öppen mun eller inte. vilket hon inte gör här hemma. 
dessutom varför för var gång jag skriver något här på familjeliv så ska jag och min kille alltid flytta närmare mamman. Visst har ett yrke som är stor efterfrågan på men jag har fast jobb och killen min har ett längre vikariat.
Skulle vi flytta närmre så skulle vi få ett ännu mer helvete angående att hon måste till habiliteringen för utredning.
Mamman har genom att anklaga pappan för övergrepp på dottern utsatt dottern för ganska så stor stress genom att polisen hämtar dottern på dagis för förhör. Vet ej hur mycket minnen hon har av detta.

Något som förbryllar mig är att hennes mamma aldrig tar dottern och hittar på något ensam med henne. Hon släpar alltid med sig hennes syskon och en tös på 9 år behöver ensamtid med en vuxen kvinna till exempel mamman och bara gå och shoppa eller något.
jag och tösen åker till frissan bara jag och hon eller på kaninutställning.

Jag känner igen det här sååååå mycket. Inte för egen del men en vännina till mig har en bonusson där det är väldigt likt det du berättat. Skillnaden är att han bor vv.

Låt mig gissa. Mamman har själv en eller flera diagnoser? Hos henne är det mer kaos och hos er är det mer rutiner?

Dottern kan ha adhd (hur det går i skolan är INTE avgörande då vissa barn med adhd mår bra av de rutiner skolan har och klarar därför av skolan). Hon kan ju även ha tex add.

Vare sig hon har en diagnos eller ej är det väldigt uppenbart att hon mår sämre hos mamman. Delvis för mammans beteende men vilken 9 åring skulle INTE må dåligt om dess mamma väljer att flytta 35 mil bort och bara ha sitt barn på loven. För ja, barnet tolkar det (oavsett hur det eg ligger till) som att mamman valde bort barnet. Att det som låg 35 mil bort var viktigare. Tro fan hon trotsar när hon kommer dit. Ren protest! Sen om hon har en diagnos blir det ännu värre om rutiner rubbas.

I min väninnas fall försöker de få mamman att inse hur mycket bättre sonen mår hos dem. Hon säger liknande saker som "din" biomamma och ser inte riktigt sin del i det hela. Hur han beter sig är som natt och dag. Även skolan har reagerat.

Tänk dig följande; du måste välja mellan dessa två val:

du erkänner för dig själv och alla andra att du inte är en bra mamma
du erkänner för dig själv och alla andra att ditt ex inte är en bra pappa

Vi lever alla i olika stadier av självbedrägeri om vilka vi är.

Detta är inget försvarstal av biomamman som verkar störd, bara ett försök att förstå henne för att bättre kunna hantera henne.

Att försöka få henne att inse detta är nog lönlöst. Samma brister som gör henne till en kass morsa är de brister som gör att hon inte kommer komma till insikt. Hon har problem med empati och social kompetens.

Lite det jag försökte förmedla. Just att hon skapar kaoset och att dotterns beteende kan absolut stämma men att det är pga mamman, som alltså inte själv förstår sin del i det hela.

Never underestimate the power of denial

Mamman flyttade för den nya kärlekens skull. Min bonusdotter har förutom en storebror också en lillebror plus en till syskon på väg hos sin mamma. Mamman var väl 100 % säker på att hon skulle bli boende förälder.

Vi får se vad som händer i framtiden.

I förnekar att jag petar i näsan, men det gör jag. ^ ^ 

Inget som går ut så mkt över andra dock.

Ja det säger ju en del om mamman. Så hon tyckte det var helt ok att göra det jävligt svårt för barnet/barnen att umgänge med sin pappa (dvs om hon fått vårdnad/boende).

Jag har ett bonusbarn i 7-års åldern som har striktare regler här än hos sin biomamma. Ganska säker på att hon beklagar sig hos biomorsan, även fast reglerna i detta fallet är fullt rimliga.

Att ert barn inte vill prata med sin biomamma etc antyder dock är problemet handlar om mer än eventuella manipulations-försök från ert barn.

Beroende på hur dåligt barnet mår över att vara hos sin biomamma kanske det är värt med en utredning av soc. Hennes bild av saker och ting väger inte alltför lätt när hon är i 9-års åldern.

Far hon illa måste något förändras.