Funderingar!

Jag känner igen det här sååååå mycket. Inte för egen del men en vännina till mig har en bonusson där det är väldigt likt det du berättat. Skillnaden är att han bor vv.

Låt mig gissa. Mamman har själv en eller flera diagnoser? Hos henne är det mer kaos och hos er är det mer rutiner?

Dottern kan ha adhd (hur det går i skolan är INTE avgörande då vissa barn med adhd mår bra av de rutiner skolan har och klarar därför av skolan). Hon kan ju även ha tex add.

Vare sig hon har en diagnos eller ej är det väldigt uppenbart att hon mår sämre hos mamman. Delvis för mammans beteende men vilken 9 åring skulle INTE må dåligt om dess mamma väljer att flytta 35 mil bort och bara ha sitt barn på loven. För ja, barnet tolkar det (oavsett hur det eg ligger till) som att mamman valde bort barnet. Att det som låg 35 mil bort var viktigare. Tro fan hon trotsar när hon kommer dit. Ren protest! Sen om hon har en diagnos blir det ännu värre om rutiner rubbas.

I min väninnas fall försöker de få mamman att inse hur mycket bättre sonen mår hos dem. Hon säger liknande saker som "din" biomamma och ser inte riktigt sin del i det hela. Hur han beter sig är som natt och dag. Även skolan har reagerat.