Embryologisten ringde och bara 1 ägg klarade sig.
1 var omoget, 1 mognade för snabbt och 2 hade för mycket DNA i sig.
Man blir ödmjuk snabbt i det här lotteriet!
Insättning imorgon runt lunch om det går som det skall!
Grattis BK1986 och Adalia84 till lyckade äggplock! :)
Nu är jag ruvare! :) Fick tillbaka ett embryo av toppkvalitet så det känns jättebra. De andra fem befruktade äggen ska odlas vidare till på lördag för att se om de kan frysas in. Testdag är alla hjärtans dag, men jag kommer testa tidigare om inte mensen kommer innan då.
Ett liter "perfekt ägg" sitter nu i livmodern! Första gången jag ruvar någonsin, spännande!
Nu har de ringt från kliniken. Av mina 14 ägg var 9 stycken mogna. Av dessa är det endast ett som blivit befruktat. Planerad återföring imorgon om det fortsätter att utvecklas som det ska. Är så oerhört besviken även om jag vet att det bara är ett befruktat ägg som krävs för att det ska gå vägen. Känns som ständiga motgångar och så otroligt orättvist.
Som jag skrev igår så fick de ju bara ut ett ägg från mig. Har suttit på nålar idag och väntat på att sjukhuset skulle ringa och säga att vårt lilla ägg gått förlorat och att vi inte behöver åka in i morgon. Verkligen plågsamt och vänta. De har inte ringt ännu tack och lov. Vi får se hur det går.
Vårt lilla ägg blev det inget med. Fick beskedet igår. Det blev inte befruktat trots bra spermaprov. Kändes som någon dött. Ville fan slå sönder något och skrika. Hade nog gjort det om jag inte varit på jobbet. Istället tvingade jag mig att le och försöka avsluta det mest brådskande. Fick höra att jag såg sjuk ut av en kollega. Tänkte svara att Ja jag är svårt sjuk i själen just nu! Men hummade istället fram något om migrän. Jag vet ju att man inte ska hoppas för mycket, framförallt inte från första försöket, men det hjälps inte. Jag är en sådan människa med för många känslor! Ska kontakta sjukhuset på måndag och höra om de har någon idé om fortsättning.
Har läst alla era inlägg och ömsom gläds och gråter åt våra vedermödor. Man blir ödmjuk av det här....
Har försökt hämta mig efter besvikelsen förra veckan. Tack för all support från er här. Ringde sjukhuset i dag och fick tid på fredag för samtal om fortsättningen. Jag och sambon skulle ju gärna vilja göra ett andra försök och se om det skulle kunna gå bättre men det är klart att det måste vara medicinskt försvarbart. Om de tror att det är värt att testa. En gång är ju ingen gång kan man ju se det som tycker jag. Är livrädd för vad läkaren ska säga och hur jag kommer reagera på det.
Jag tycker det är så kul att det gått bra för så många av er. Det stärker mig att det kan faktiskt fungera. Jag hoppas så att det fortsätter att gå bra. Någon vänlig själ får gärna uppdatera vår finfina lista med info om mig. Flytta mig långt ned och skriv att jag inväntar besked om eventuellt IVF försök 2.
Är det någon av er som betalar själva för IVF? Vad kostar det mellan tummen och pekfingret?