• tjockobbe

    Varannan vecka på nyfödd??

    Sambon lämnade mig i somras, i början på juli. Vi har en dotter som precis fyllt 2 år som har åkt fram och tillbaka i 3 månader och det har funkat bra hittills. Nu börjar det märkas lite på henne att hon tycker det är lite jobbigt och hon är ofta blyg inför honom, även om det släpper på 10 minuter. Ofta vill hon inte åka med när han kommer för att hämta.
    Jag har påtalat om familjerätten för honom flera gånger, men han tycker inte det behövs. Han ser inte heller att hon börjar bli lite annorlunda mot vad hon ska vara.

    Jag är dotterns "anknytningsperson" då jag haft hela föräldraledigheten och sen tagit ALL VAB och haft henne hemma dagtid då vi inte haft henne på dagis mer än några timmar varje dag. Han har jobbat tidig morgon till eftermiddag hela tiden.

    Han började träffa en "vän" och arbetskollega till mig ca 1,5 månad efter han lämnat mig (han påstår de enbart haft telefonkontakt i 3 månader nu, men folk har sett dem ute för länge sen) och gick sen förra veckan ut på FB att de är tillsammans. 3 månader efter han lämnade sin gravida fästmö. Jag vet sen för ett faktum att hon stötte på honom dagen innan han gjorde slut med mig, för då pratade han med alla han känner om att göra slut,vilket han öppet berättat.
    Jag inser förstås själv att jag inte kan påverka det här alls, men han har förmodligen redan haft henne hos sig samtidigt som han haft äldsta dottern där, och även om han säger att det är på vänskapsnivå när han har dottern så fattar ju till och med jag att hon kommer begripa det ganska snabbt att mamma är utbytt för pappa. Han säger att han tar det lugnt, men för mig känns det helt absurt att börja visa en ny tjej inom 3 månader efter han lämnat mig för ett barn på det viset. De kan ju knappt veta själva hur de har tänkt sig den här relationen eller vara så säkra på den att de vet att den kommer hålla. Hon vill inte ens ha barn och är så svartsjuk av sig att jag inte kan annat än fundera på vad de tänker egentligen. Nu ska han ha sitt andra barn med en annan tjej när som helst och hon kan inte ens hantera att hennes pojkvänner tittar på nån annan än henne. Hur ska det gå när han MÅSTE vara i kontakt med mig en hel del?

    Han har tillfälligt flyttat 30-40 min bort till sina föräldrar, och därifrån och hit åker han med dottern varannan vecka till hennes dagis som ligger här. Hon går där tidig morgon till eftermiddag, väl över 10 timmar om dagen, bara för att hans mamma tycker barnen klarar det. Vi hade en annan överrenskommelse tidigare om att jag skulle hämta henne efter halva dagen, men hans mamma sa nej och då blev det nej. Sjukt ja.

    För att han, och speciellt dottern, inte ska behöva göra de här helvetesresorna varannan vecka samt att det inte ska gå en hel vecka mellan att hon träffar den ena av oss, så har jag flera gånger erbjudit att jag kan ha henne här hos mig måndag till torsdag så får han ha henne på sin lediga tid fredag till söndag. Men det finns inte på kartan, för det är inte rättvist för honom att jag då får ha henne mer än vad han får.
    Samtidigt är det ett himla tjat på att hon inte orkar åka den här resan hur länge som helst - NEJ såklart, men jag har gett förslag!!

    Familjerätten är han inte intresserad av, för det är ju bara jag som bråkar när jag inte flyttar hem till mina föräldrar och låter han ta över bostadsrätten - som vi båda äger. Jag är dessutom höggravid och har BF 24 oktober. Därför kan jag inte flytta hem till mina föräldrar, och har inte heller nån skyldighet till det.

    Bebisen kommer han kräva varannan vecka från födseln i princip - för det är HANS rätt. Vi har delad vårdnad och han har rätt till barnet. Jo tjenare, han har ju ingenting.
    Återigen - familjerätten är skit och jag bara krånglar som inte går med på att skicka bebisen så för fem öre. Jag diskriminerar honom som pappa och nekar honom hans barn - trots att han är mer än välkommen varenda dag jag är hemma om han vill det. Och det finns dokumenterat att han sagt sitt och jag sagt mitt om detta så det går liksom inte att snacka sig ur.
    Han har inte bidragit med klädköp, köp av större vagn så jag kan köra båda barnen samtidigt, bilstol eller någonting som har saknats till vårt barn utan jag har fått ta hjälp av mina föräldrar. "För han ska köpa egna grejer som han ska ha sen när han ska ha bebisen varannan vecka."

    Allting, eller åtminstone de värsta bitarna, finns dokumenterat via meddelanden.

    Jag har inget som helst intresse av att sätta gemensam vårdnad på minsta med honom för det känns inte som om han kan ta några riktiga beslut själv, samt att jag då inte kan flytta till ny lägenhet (när jag väl hittar en) utan hans underskrift som jag VET att han kommer neka mig, och sen att jag då tappar hälften av de dagarna som jag kommer behöva för att ta hand om minstingen.

    Kan jag tvinga in honom till familjerätten? Tar de emot mig ensam om jag säger att jag MÅSTE få prata med någon som kan kontakta honom och få honom att förstå att HAN inte har de här rättigheterna som han tjafsat om i flera månader, utan att det är BARNEN som har sina rättigheter - som han inte tar till sig överhuvudtaget?


    När minstingen är född kommer en riktig karusell dra igång, och han kommer ju inte undan familjerätten hur mycket han än vill egentligen...


    Vera 130923 | Bebis 151024 | Läs tinastandar.blogg.se
  • Svar på tråden Varannan vecka på nyfödd??
  • Anonym (.....)
    Sous skrev 2015-10-07 14:09:59 följande:
    Det är väl klart att de har samarbetssvårigheter om pappan envisas med att kräva varannan vecka för en nyfödd bebis. Något som ingen rättslig instans skulle rekommendera eller döma till. En bebis är inte en två-treåring. Var är din läsförståelse?
    Envisas han med att kräva det? Barnet är inte ens fött än och Ts surar över att han inte låter henne få stora barnet mer tid plus att han inte har lagt ut pengar på inköp till det ofödda barnet som hon inte har tänkt låta honom få gemensam vårdnad om.
  • Anonym (.....)
    Sous skrev 2015-10-07 14:06:31 följande:
    Man kan inte lämna över en bebis som en docka efter åtta månader. Det går i ytterst få fall där föräldrarna samarbetat bra och pappan blivit en anknytningsperson genom att ha umgänge hemma hos/tillsammans med mamman flera gånger i veckan. Eller i de fall där mamman och pappan kommit överens om ett boende (oftast hos mamman) och delar på ledigheten från starten (ex 3+2 dagar i veckan med umgänge även på helgerna). Vid samarbetssvårigheter går det förstås inte alls, och det är då helt normalt att inte skriva på för gemensam vårdnad. Han kan få gemensam vårdnad senare, när barnet är lite större. Umgänge ska han förstås erbjudas ändå, men det är bra om det skrivs ett avtal och en vilja att få ett avtal kommer aldrig att ligga ts till last.
    Jag vill påstå att det nästan alltid har gått bra, för alla som jag vet som har satt barnen före sina egna bittra känslor. Det finns inget som säger att han inte kommer att vara väldigt närvarande när barnet föds och månaderna fram till att han skulle kunna börja vara föräldraledig.

    Så stora samarbetssvårigheter verkar de inte ha som du påstår att de har.
  • Anonym (öh)
    Anonym (.....) skrev 2015-10-07 14:32:56 följande:

    Jag vill påstå att det nästan alltid har gått bra, för alla som jag vet som har satt barnen före sina egna bittra känslor. Det finns inget som säger att han inte kommer att vara väldigt närvarande när barnet föds och månaderna fram till att han skulle kunna börja vara föräldraledig.

    Så stora samarbetssvårigheter verkar de inte ha som du påstår att de har.


    Pappan verkar enligt mig rätt oresonabel. Inte någon jag skulle känna någon större tilltro till direkt.
  • Anonym (öh)
    Anonym (.....) skrev 2015-10-07 14:32:56 följande:

    Jag vill påstå att det nästan alltid har gått bra, för alla som jag vet som har satt barnen före sina egna bittra känslor. Det finns inget som säger att han inte kommer att vara väldigt närvarande när barnet föds och månaderna fram till att han skulle kunna börja vara föräldraledig.

    Så stora samarbetssvårigheter verkar de inte ha som du påstår att de har.


    Ts och pappan verkar inte komma överens, pappan känns omogen och bor dessutom långt bort.

    Hur hade du tänkt att de i praktiken skulle dela på föräldraledigheten från att barnet är sisådär 6-8 månader gammalt? Tror du på riktigt att de skulle fixa det?
  • tjockobbe

    Jag har inga bittra känslor.

    Vi har inga samarbetssvårigheter FÖRUTOM när det kommer till barnen, där vi är helt oense om vad som är bäst för dem.
    - Jag säger att den stora egentligen är för liten för att åka varannan vecka. Han säger det blir ORÄTTVIST om hon ska bo mer på ett ställe, dvs här där hon är skriven och har sin uppväxt osv.
    - Jag säger att den lilla, som inte är född ännu, ALDRIG kommer få åka varannan vecka på ett bra tag, utan det är umgänge hos mig som gäller. Han säger det är ORÄTTVIST och diskriminerande att låta honom "boka tid" för att träffa sitt barn, för HAN har rätt till mer.

    Jag tror på alla sätt att han kommer finnas där för sina barn vad som än gäller, men det stör mig att han tror han har rättigheten och inte barnen i första hand. Umgänge kommer jag aldrig någonsin att neka honom, hur dumma idéer han än må komma med, men det ska ske med barnen i fokus - inte han!

    Vad gäller huset så är tanken att jag nu ska köpa ut honom, så jag bor kvar medan han får söka nytt.


    Vera 130923 | Bebis 151024 | Läs tinastandar.blogg.se
  • Drottningen70

    En människa som på fullaste allvar tror att det är ett alternativ att ha varannan vecka för en nyfödd borde tvångssteriliseras och aldrig någonsin tillåtas att vara ensam med ansvar för nåt barn under 12 år. Om man fortfararande trots att man är förälder sedan tidigate har så extremt dålig koll på barns behov så är man obildbar, och det är ingen ide alls att ens försöka.

  • Anonym (öh)
    tjockobbe skrev 2015-10-07 20:59:16 följande:

    Jag har inga bittra känslor.

    Vi har inga samarbetssvårigheter FÖRUTOM när det kommer till barnen, där vi är helt oense om vad som är bäst för dem.

    - Jag säger att den stora egentligen är för liten för att åka varannan vecka. Han säger det blir ORÄTTVIST om hon ska bo mer på ett ställe, dvs här där hon är skriven och har sin uppväxt osv.

    - Jag säger att den lilla, som inte är född ännu, ALDRIG kommer få åka varannan vecka på ett bra tag, utan det är umgänge hos mig som gäller. Han säger det är ORÄTTVIST och diskriminerande att låta honom "boka tid" för att träffa sitt barn, för HAN har rätt till mer.

    Jag tror på alla sätt att han kommer finnas där för sina barn vad som än gäller, men det stör mig att han tror han har rättigheten och inte barnen i första hand. Umgänge kommer jag aldrig någonsin att neka honom, hur dumma idéer han än må komma med, men det ska ske med barnen i fokus - inte han!

    Vad gäller huset så är tanken att jag nu ska köpa ut honom, så jag bor kvar medan han får söka nytt.


    Tycker han känns omogen som sätter sina egna behov och önskningar före barnens. Förstår att man som förälder saknar sina barn och vill vara med dem så mycket som möjligt men i ett läge som ert med småbarn involverade måste man ändå kunna se till barnen först.

    Har du testat den mjuka linjen? Testa att försäkra honom att du inte har något intresse av att beröva honom barnen utan att du kommer att göra ditt yttersta för att samarbeta och se till att barnen har två föräldrar. Kanske kan du få med dig honom om han känner du inte kommer att försöka sätta dig i vägen för hans barn och att ni två strävar efter samma mål.
  • Sous
    Anonym (.....) skrev 2015-10-07 14:32:56 följande:
    Jag vill påstå att det nästan alltid har gått bra, för alla som jag vet som har satt barnen före sina egna bittra känslor. Det finns inget som säger att han inte kommer att vara väldigt närvarande när barnet föds och månaderna fram till att han skulle kunna börja vara föräldraledig.

    Så stora samarbetssvårigheter verkar de inte ha som du påstår att de har.
    Det går öht inte att resonera med dig, dessutom hittar du på egna scenarion där pappan "säkert kommer vara väldigt närvarande". Om pappan kräver varannan vecka från födseln för att han inte vill boka tid för att umgås med sitt barn så måste ju alla vettiga människor förstå att det är bättre att ts får en dom på umgänget (som aldrig kommer att resultera i det resultat pappan vill ha) än att bara gå med på vad som är tortyr för barnet.

    Och jag vågar påstå att jag nästan säkert stött på fler föräldrar som separerat innan barnet fötts än vad du har, det är inte särskilt vanligt att det går att lösa med delad föräldraledighet. Betydligt vanligare att mamman som skrev på gemensam vårdnad tvingas söka dispens för förskoleplats hos kommunen för sin åtta-niomånaders bebis när pappan vägrar föra över dagar eller ha en vettig lösning, ex där han är ledig för att ha barnet på dagtid men låter barnet vara hos mamman på nätterna eller vara ledig alls.
  • Ego Lovers
    Anonym (.....) skrev 2015-10-07 14:27:22 följande:
    Har jag påstått det? Gemensam vårdnad innebär att båda föräldrarna har samma skyldigheter gällande barnet. Vill man nu inte blanda in den andre i vårdnaden så ska man inte heller gnälla att den andre inte ställer upp tillräckligt med saker som rör barnet.
    Du verkar inte ha förstått. Oavsett om du har vårdnaden eller inte har du skyldigheter gentemot ditt barn. Däremot om du inte har vårdnaden kan du inte bestämma vilken förskola, skola och vilken bostadsadress barnet ska ha samt hämta ut journaler, pass utvecklingssamtal osv. Allt annat har man skyldigheter till tex se till att barnet har kläder, mat och tak över huvudet och har en god omsorg när man har hand om barnet.
  • tjockobbe
    Anonym (öh) skrev 2015-10-07 21:24:19 följande:
    Tycker han känns omogen som sätter sina egna behov och önskningar före barnens. Förstår att man som förälder saknar sina barn och vill vara med dem så mycket som möjligt men i ett läge som ert med småbarn involverade måste man ändå kunna se till barnen först.

    Har du testat den mjuka linjen? Testa att försäkra honom att du inte har något intresse av att beröva honom barnen utan att du kommer att göra ditt yttersta för att samarbeta och se till att barnen har två föräldrar. Kanske kan du få med dig honom om han känner du inte kommer att försöka sätta dig i vägen för hans barn och att ni två strävar efter samma mål.

    Jag har försökt den mjuka linjen också. Upprepat flera gånger att jag har inget intresse av, och tjänar ingenting på det, att neka honom barnen. Allting som sagts oss emellan finns nedskrivet och där kan man tydligt se att jag har pratat om familjerätten, gett förslag på hur man kan göra för barnens bästa mående med visst växelvis boende, erbjudit umgänge varenda dag med den lilla sen osv.


    Han har nekat precis allting jag sagt, med grund att det är hans barn också och han har rätt att ha dem lika mycket för att det ska bli rättvist, att vi har gemensam vårdnad om dem osv. Gemensam vårdnad om den stora finns, men den lilla gör det inte det förrän jag skriver på papper om det, han har glömt den detaljen.

    Till slut orkar jag inte prata med honom om det mer utan byter bara ämne, för det går inte in. Jag kan ju inte tvinga honom att gå på dessa samarbetssamtal hur mycket jag än vill för barnens skull, men han kommer ju inte undan dem heller. JAG vill inte vara den som kontaktar tingsrätten för enligt mig är det vansinnigt att det ska behöva gå dit när vi, hittills, har bra kontakt och inte är ovänner.


    Vera 130923 | Bebis 151024 | Läs tinastandar.blogg.se
  • Anonym (Mående)
    MajaVira skrev 2015-10-05 18:36:40 följande:

    Hon är förmodligen annorlunda för att hon inte mår bra. En 2-åring är alldeles för liten för att ha varannan vecka, max 2-3 dagar i taget hos varje förälder brukar rekommenderas.


    Fy f-n för egoistiska föräldrar. Tycker det låter som en jättebra förslag från dig att du hämtar tidigare om du har möjlighet och så kan han hämta henne hos dig sen. Att du inte ska ha mer tid med dottern för att han inte har den tiden. Den tiden har han ju inte oavsett om hon är på förskolan eller med dig. Däremot skulle det vara bra för dottern att få träffa dig varje vecka om än olika mkt.

    Fy f-n. Vuxna karln och så en morsa som ger honom idiotråd. Hon har inte ens lärt honom att livet ÄR orättvist och man får hantera detta faktum. Nu är han dessutom pappa och hans barns bästa går före allt, orättvist för honom eller inte. Stackars dig och framförallt era barn ts. Jag är helt förfärad och sorgsen. Får ont i magen av att läsa om tvååringens ändrade beteende.
  • Anonym (Dii)
    Tow2Mater skrev 2015-10-07 02:50:09 följande:

    Sälj bostadsrätten och flytta till pappans stad/by?


    För att?
  • Tow2Mater
    Anonym (Dii) skrev 2016-10-09 22:18:08 följande:
    För att?
    för att "speciellt dottern inte ska behöva göra de här helvetesresorna varannan vecka samt att det inte ska gå en hel vecka mellan att hon träffar den ena av oss"?
  • nevermind

    Varför ska du till familjerätten när det är han som begär varannan vecka? Det finns inget avtal, låt bli att lämna ifrån dig bebisen bara.

  • Anonym (Dii)
    Tow2Mater skrev 2016-10-10 03:16:47 följande:

    för att "speciellt dottern inte ska behöva göra de här helvetesresorna varannan vecka samt att det inte ska gå en hel vecka mellan att hon träffar den ena av oss"?


    Så TS ska flytta för att pappan har gjort valet att flytta en bra bit ifrån henne? När pappan och hans nya väljer att köpa hus en timmes väg från där de bor nu, ska TS flytta efter då med? Du kan ju som vuxen människa inte hålla på och styra ditt liv efter ditt ex. Har man ett jobb så vill man förmodligen bo hyfsat nära och inte sitta och pendla långa sträckor varje dag. Det finns ju massor av saker som spelar in här...inte bara närheten till ditt ex...
  • Anonym (Kvinna)

    Pappan har inte rätt.

    Barnet har rätt.

    Och han är ju dum på riktigt om han tror eller tycker att en liten bebis ska fara fram och tillbaka varannan vecka.

    Ibland har man ju god lust att klappa till människor för att se OM de kan bli lite vettigare.

    Jag gissar på nej i detta fall.

  • FuckGoggleAskMe

    TS, varför hämtar du inte ditt äldre barn på dagis efter halva dagen, och sedan lämnar henne där igen när det är hämtningsdags? Det verkar som om ni ursprungligen kommit överens om det, men att han senare ändrat på eget bevåg. Varför ska du rätta dig efter det? Det är ju inte så att ni har en överenskommelse om detta, eftersom han ändrat utan ditt medgivande.

  • Anonym (Tina)

    Du känns bitter! Vad har detta med barnet/barnen att göra?

    "Han började träffa en "vän" och arbetskollega till mig ca 1,5 månad efter han lämnat mig (han påstår de enbart haft telefonkontakt i 3 månader nu, men folk har sett dem ute för länge sen) och gick sen förra veckan ut på FB att de är tillsammans. 3 månader efter han lämnade sin gravida fästmö. Jag vet sen för ett faktum att hon stötte på honom dagen innan han gjorde slut med mig, för då pratade han med alla han känner om att göra slut,vilket han öppet berättat."

    Tycker du att du skall ha din dotter hos dig hela tiden bara för att du är mamma och du har varit mamma ledig mest och vabbat?

    Hur skulle du själv känna om det var ombytta roller!

    Sedan att barn går på dagis 10 h per dag finns det inget bevis för att dom tar skada av, om inte dagiset i sig är dåligt för barnen, men då skall dom inte gå där alls!

    Du kan aldrig tvinga honom till familjerätten, det är frivilligt! Dessutom har dom ingen laga kraft att döma, så det är inte mycket att hänga i granen! Att barn är "konstiga" i 10 minuter när dom byter sin vecka är inget konstigt, det är en omställning för dom, 10 min, vad är det liksom?

    Är så trött på att ni "mammor" tror att ni alltid är bäst för barnen, "vet vad som är bäst för barnet", "barnet har det bättre hos mig", etc etc!

    Bara för att ni känner att ni vill ha barnen på heltid eller större del eller tycker dom skall bo hos er så är det inte rätt bara för det!

    När han har barnet så har han barnet, och när du har barnet så har du barnet, sluta lägga dig i hans tid. OM du inte märker akut fara för barnet, då skall du naturligtvis ingripa, och lika så han!

  • Anonym (Kan ej stämma)

    Familjerätten kommer aldrig tycka varannan vecka är bra för nyfödd. Inte ens övernattning en natt. Det handlar om några timmar i taget, några dagar i veckan.

Svar på tråden Varannan vecka på nyfödd??