• emzerus

    Vi som försökt 10 månader

    lillskrutten skrev 2015-09-15 19:08:56 följande:
    Jag har en kompis som nyligt fått sin efterlängtade son efter även hon fyra missfall på ett år. När hon blev gravid femte gången fick hon progesteron och trombyl för att hjälpa förbi det kritiska skedet v 5-6.

    Självklart inte lösningen för alla men ville tipsa dig.
    Åh va härligt att höra om någon det gått bra för trots upprepade missfall! Tack <3

    Jag skulle ha fått progestron vid denna graviditet, läkaren sa att jag skulle ringa direkt när jag plussade o så skulle hon skriva ut recept på det. men jag ringde o ringde o ringde o fick aldrig nå recept, började sen blöda men testen fortsätter att öka o symtomen med o jag ska nu mäta hcg på torsdag o ev efter det få progestron utskrivet. kan ju inte annat än tänka "tänk om jag fått progestron direkt, kan det ha hjälpt till?". Nu vet jag ju inte än om hoppet är ute, hoppas ju så att vårt lilla mirakel kämpar på där inne trots blödning <3
  • emzerus
    lillskrutten skrev 2015-09-15 19:45:25 följande:
    Då du precis som min kompis uppenbarligen har lätt att bli gravid borde de kunna skriva receptet i förväg.

    Hon vet ju såklart inte om det var tack vare det men hon lever med den tanken då det plötsligt gick vägen.

    Håller tummarna att lillen klarar detta, annars hoppas jag de gör på annat sätt nästa gång.
    Ja jag tycker också det, hoppas få prata med läkaren snart så att jag får en chans  att ställa mina frågor. Hittills har jag bara pratat med en sjuksköterska (eller flera olika) och ingen kan ju riktigt svara på mina frågor.

    Förstår att hon känner som så att det var pga progestron o trombyl gjorde susen, så skulle jag med tänka :)
  • emzerus
    lillskrutten skrev 2015-09-16 11:20:18 följande:

    Tänk om jag fick en slant varje gång nån frågade/hintade att det är dags att skaffa barn. Har lust att skrika rätt ut att jag inte kan bli gravid så sluta fråga!


    Ja fy det är verkligen hemskt!! :( Man förstår ju att folk inte gör det för att vara elaka men samtidigt så förstår jag inte varför folk ens SKA fråga om en sån privat sak.
    En gång fick jag den frågan av en vikarie på mitt jobb, en person jag knappt ens pratat med, som undrade om det inte var dags snart. Jag hade precis fått mens o den månadens försök var alltså misslyckad o jag var redan rejält nedstämd o då sa jag faktiskt till henne: " det kanske inte är så lätt för alla" och så gick jag därifrån. Kanske inte var det snällaste att säga men just det har jag god lust att få ur mig när man får frågan o just den gången bara kom det. Annars brukar jag svara i stil med " jo vi vill ha barn men det kommer när det kommer".

    Kram!
  • emzerus

    Igår lämnade jag blodprov hos kvinnokliniken för att mäta hcg (var då i v 5+3) och idag ringde sjuksköterskan upp med resultatet. 389 var värdet. Jag tycker det verkar lågt :( Men läkaren hade sagt till sjuksköterskan som ringde mig att jag skulle börja ta Lutinus vagiatorier idag o sen komma tillbaka o ta nytt hcg-prov på måndag för att se om det ökar eller inte.

    Blir irriterad på att läkaren själv inte ringer mig då jag har massa frågor o jag har försökt få tag i henne sen förra måndagen :( I bipacksedeln till tabletterna så står dte att man inet ska ta dessa om en läkare misstänker missfall eller utomkvedes. Och missfall är vi ju osäkra på. Nu har jag ändå börjat ta tabletterna men man undrar ju,vad kan hända om det är missfall jag haft o kanske nån rest kvar?

    Ringer nog kvinnokliniken imorgon för att fråga men lär väl fortfarande inte få prata med nån läkare och sjuksköterskan jag får prata med hon kan inte svara på mina frågor :(

    Någon här som kan hjälpa mig i mina funderingar, är 389 för lågt värde i v 5/6 och kan det vara farligt att ta Lutinus vagiatorier om det inte är en graviditet kvar utan att jag haft missfall?

  • emzerus

    Uppdatering från mig:
    Tog Lutinus vagiatorier i en dag o fick en hemsk jobbig biverkning (som enligt läkare o läkemedelsverket inte hörde ihop m vagiatorierna) restless legs men DYGNET RUNT :( Usch o fy va otäck känsla! Det stack, kröp o typ domnade bort i hela vänsterbenet o höll i sig konstant trots att jag gick o gick o gick. Slutade med Lutinus o nu 1,5 dygn senare är det i stort sett helt borta så jag vågar iaf inte ta de där igen :( Jag som typ tjatat till mig progesteron o så blir det så där.

    Igår började jag blöda brunt o igår kväll tog jag ett digitalt test som visade Gravid 1-2 så hcg verkar på väg ur. Så det blev alltså ett 4e missfall för oss.

    Hur fan ska man orka fortsätta kämpa? Vart hittar man orken o tron till att det kommer vända nångång? Alternativet att leva utan barn finns inte på världskartan för mig, så man måste ju fortsätta kämpa o orka på nåt sätt.

    KRAM till er alla Hjärta

  • emzerus

    Tack snälla ni för ert stöd o era fina ord o råd! <3 Tror också att vi kan behöva en lite paus o komma ikapp med tankarna, sörja "klart" o samla energi på nåt vis så att vi orkar kämpa vidare och inte tappa bort varandra på vägen. Sista året o framför allt de sista 3 månaderna har vi mest pratat om barn, graviditet, symtom o gravtest mm o jag är rädd att vi liksom kan börja förlora varandra mitt i allt det här. 

    Jag är en sån som vill prata massor och min man lyssnar men han har inte så stort behov att prata om allt hela tiden. Så jag ska försöka prata mer med en kurator o min syster tex. Så att jag o min man kan börja prata om annat o inte älta försök, ältester mm HELA tiden.
    Vi bokade in en spaweekend också om 2 helger där vi bara ska rå om varandra o ha det mysigt tillsammans vilket känns riktigt skönt! <3

    Tack för att ni finns, riktigt skönt att kunna ventilera i den här tråden o få så fint stöd! <3

  • emzerus
    Nenna9 skrev 2015-09-21 10:20:52 följande:

    Och lite uppdatering från mig:
    Imorse lämnade sambon spermaprov. Jag fick i fredags gå och lämna ytterligare ett blodprov för att komplettera sköldkörteln som de tyckte var lite konstigt. Nu ringde hon upp mig precis och det ser inget bra ut. Har jättelågt på tsh 0,2 men väldigt högt på t4, 35. Sköterskan vill inte säga för mycket utan en annan endokrinolog läkare ska ringa mig i veckan då han vill träffa mig. Känns sådär att höra:(. Vet inte om det räcker med att sätta in medicin då det ändå är så olika värden. Hade det ena legat inom ramen hade det vart ok för då vet man ju hur man ska behandla. Men 2 avvikelser... Vet inte hur jag ska ställa mig till detta. Tungt:(


    Hoppas att du får prata med en läkare som kan ge dig bättre svar. Jag äter själv levaxin o det jag vet är att det är bra att ha lågt tsh iaf men t4 vet jag tyvärr inte alls något om... Jag tror säkert att det går att medicinera så att du får koll på värdena men det kanske kan ta ett tag att stabilisera o få rätt dos.
    Förstår att du vart orolig vännen! Men det kommer lösa sig <3 KRAM!
  • emzerus
    Nenna9 skrev 2015-09-23 13:41:18 följande:

    Jag säger usch och fy för denna morgon/FM. Tårarna har sprutat och jag känner mig helt otröstlig. Läkaren från gyn ringde, tydligen hade deras läkare på avd endokrin för mkt patienter så har fått en remiss till Karolinska ist då de tyckte att detta bör behandlas snarast. Frågade henne om hon hade mer svar vad de trodde och hon är säker på att det är hypertyreos jag har då t4 var så högt som 35 (ska inte ligga över 23). Som hon sa kunde det bidra till att jag inte är gravid men framförallt är det farligt gör fostret om man inte behandlar. Hon tyckte jag skulle "pusha" på läkaren om hur vi försöker bli gravida så man kan stabilisera t4 under kortare period. Kan ev bli operation. "Normala" sättet att behandla är att man äter levaxin under längre tid för att få rätt dos och då ska man inte försöka bli gravida inom 1 år ungefär. Helt ärligt opererar jag mycket hellre om det går snabbare att bli bra. Vi får heller inte ställa oss i IVF kö innan detta är under behandling. Känner mig riktigt uppgiven och har brutit ihop totalt på jobbet idag.


    Men vännen :( Usch o fy vad frustrerande o vad jobbigt att du inte får prata med någon som vet mera o kan ge dig bra svar på vad som faktiskt gäller. Lider verkligen med dig!! Mår du dåligt? Alltså typiska symtom som följer med hypertyreos?
    Håller med det som miamarina84 skrev ovan att man skulle önska att man kunde få ta vissa prover mm redan när man börjar med barnverkstan för att se så man har optimala förutsättningar. Inte för att det hjälper er nu men ändå :(

    har du fått tid till karolinska?

    Tänker på dig vännen! <3 stor KRAM!!
  • emzerus
    EkoS skrev 2015-09-24 17:45:34 följande:

    Hej tjejer,

    Ett tag sen jag skrev här nu. Vi var på utredning för en månad sen, den visade på att min slemhinna var för tunn. Jag lessnade lite efter det och försvann härifrån. För säkerhets skull gjorde vi även en äggledarutredning. Läkaren sa att det eventuellt kan vara så att man spolar bort något från äggledarna, och att det kan finnas en lite större chans att man blir gravid efter en sådan spolning.

    I dag plussade jag! 12 gången gillt. Jag är fortfarande lite orolig att slemhinnan är för tunn och att det inte går vägen, men det känns ändå skönt att veta att det går.

    Jag håller verkligen tummarna nu för att det snart går för er andra i gruppen :)


    Stort grattis!! Va härligt att höra o håller verkligen tummarna för er! <3
  • emzerus
    miamarina84 skrev 2015-09-24 17:56:39 följande:

    Äntligen har dagen kommit för infertilutredning :) som jag väntat på denna dagen att det äntligen ska köra igång då vi bevisat behöver hjälp. Nu ska vi ta massa prover och nästa möte den 29 oktober får vi resultatet. Jag längtar dit och vill veta svaret gärna NU, snacka om att vara nervös när man sitter i deras fotölj o inväntar resultatet..... :/


    Skönt att utredningen dragit igång nu så att ni kan få lite hjälp! Kram! :)
Svar på tråden Vi som försökt 10 månader