Ammade för första gången offentligt idag! Mannen o jag shoppade kläder till storasyster o åt lunch/ammade på Ikea, där var mycket lugnare än inne i köpcentrumet. Lite pirrigt, är inte så glad för att amma offentligt men det gick bra!
Livet rullar på här hemma nu när vår flicka snart är 6 v. Hon växer, sover, äter, bajsar och ler så vackert mot oss. Ute slår grönskan ut. Ni som känner mig nu vet redan vilken tonart inlägget går i; i moll. Mitt i vår lycka och vårlyckan, finns det motsatta. En barndomsvän som hastigt återfallit i cancer, en far som får en stroke, en kusin som tvingad avbryta en graviditet i vecka 20. Allt runt mig tycks så skört, så flyktigt. Och vad händer härnäst?
Nu är vår lilla sötnos opererad. Det har gått bra och hon har fått börja amma lite försiktigt igen. Jag har pumpat under de två dygn hon varit fastande, så hoppas produktionen är ok och kan fortsätta utvecklas med henne!
Hon ska övervakas hela dagen idag och ska väl undersökas något mer också innan vi får veta exakt hur det ser ut/när vi får åka hem. Men hittills ser allt bra ut iaf! Enligt läkarna så blir alla barn friska och slipper följdsjukdomar efter den här operationen. Skönt!
Jag förstår dig precis, Carabellis! Det är såna kontraster mellan liv och död, växtkraft och nedbrytning, sol och is. Egentligen är ju hela livet så, men i visa perioder så känns det extra tufft och hårt. Kanske mest när man känner att man borde vara lycklig till 100%, men så orkar man inte pga det som händer runt om kring.
När man inser hur skört livet är blir man också osäker på hur mycket man ska våga älska, leva och skratta. Vågar jag ta det lilla pyret helt till mitt hjärta eller har jag hen bara till låns? Vågar jag förlora mig i de djupblå ögonen eller ska jag sätta upp mentala murar så mitt hjärta inte blir helt krossat om något händer den lilla? Kan jag skratta trots det hemska som sker runt mig?
Var och en måste såklart hitta sin egen väg, men jag försöker att älska till fullo och se det vackra i nuet.
Hoppas din vän och far klarar sig och att kusinen snart får ett eget litet friskt knyte! Sköt om dig och krama dina fina flickor!
Verkligen mycket som händer kring dig nu, otroligt hur allt kan komma på en gång! Vilken prövning för dig och de dina! Tänker på dig och hoppas allt går bra för dina närstående.
Fy vad jobbigt Det är så mkt som händer dig och de runt dig. Du borde få njuta nu efter din graviditet ju. Kram
Hej alla mammor! Hur har ni det? Här funkar det fint med amning o sömn. Bara lite svårt med storasyster ibland o känner mig nog lite allmänt nere o känslig. Donerar bröstmjölk till min mammas jobb på neonatalavdelningen o det är just nu brist på mjölk så mamma berättade idag att min mjölk försörjer tre pyttebebisar där nu, min mjölk är det enda dom har inne i mjölkbanken nu. Så jag försörjer 4 bebisar nu, det blev man glad över att höra :)
Precis...har man barn sen innan blir det inte mycket vila. Jag försöker vila o ta det lugnt så mycket som möjligt de 15 timmar storasyster är på förskolan. Pysslar, promenerar eller tittar på film :)
Men man får även inte röka, snusa, blivit tatuerad/fått blod (på 12 månader) samt inte ta medicin. Förra gången åt jag ju antidepressiv medicin så jag fick inte vara donator.
Jag kokar flaskorna o "tratten" eller kör den i diskmaskinen på hög värme, man måste ju göra det efter varje användning.
Jag pumpar bara förmiddag o kväll, brukar få ut 300 ml per dygn. Vill inte pumpa mer dels för att inte öka produktionen för mycket o att det inte ska kännas som ett tvång
Klart du kan ta ett glas vin! Jag har gjort det, eller 1/3 glad, men då har jag inte pumpat :)
Hej :) här är allt bara bra så när som på en mindre mjölkstockning som är på bättringsvägen *peppar,peppar* Lillebror är fortfarande namnlös och växer så det knakar. Blev 3v igår och idag var vi på BVC och fick veta att vikten är 5310g(!) och längden 56,5cm.. 1kg i viktökning sen födseln och 500g på en vecka, galet! Brås på sin syster som också växte så att det knakade.. Har tyvärr inte blivit så många (långa) promenader än, men snart hoppas jag att vi fr tid och ork.. Har har ni andra det?
Hej amningen funkar bra här med. Alice har tyvärr blivit förkyld igen hon hann precis bli fri från snuvan när ena storasyster blev förkyld igen å då var det kört. Men nu värkar det vända igen så nu får det vara nog med baskeluskerna. För det märks på vikten eftersom hon inte orkar amma så länge när hon är jättetät i näsan. Alice är iallafall världens mysigaste bebis tycker vi i familjen Njuter. Å en riktigt mammefis är hon. På kvällen är det bara jag som gäller. Pappan försöker med allt men hon sjunger opera för honom vad han gör .jag tar henne å då tystnar hon direkt.
hoppas Alice blir frisk snart!