Nu har vi inte varit på Furuvik, men vi har fortfarande oftast med syskonvagnen på heldagsutflykter och till och från förskolan ca 1 km.
Anledningen för min del är att det är trevligare för alla att hon åker vagn en stund mellan varven, än ha en sur unge som tjurar ihop fullständigt och sätter sig på marken och ska inte gå därifrån, för oftast blir det riktiga vredesutbrott som kommer när hon är trött och kan hålla i sig hela vägen hem från förskolan eller tills hon somnar av utmattning.
Det sjuka hos oss är att lillasyster på 2 år är mer positiv till att gå än 4,5-åringen, så självklart har jag funderat över om det handlar om att hon är första barnet utan förebild och att jag gärna går i rask takt eller om det finns något samband med hennes blåsljud på hjärtat. Det senare får vi inte svar på förrän i höst efter ett års väntan, då remissen som skulle skickats i augusti aldrig nådde fram, utan först efter jag frågade ett halvår senare hur länge vi behövde vänta upptäcktes det ...
Sedan brukar spännande ställen som Liseberg och djurparker göra att hon tycker det är kul att gå och går större delen av tiden, framför allt när bonussystern är med.