Nån mer som planerar nr tre och vill följas åt :)
Hej! Har inte läst ifatt hela tråden ( finns ju några inlägg) men Jag är en 31 årig mamma och lärare och hoppas att det är ok att jag hoppar in här.
Jag har två barn som är födda 2009 ( son) och 2012 ( dotter) och mammahjärtat längtar efter en trea.
När barn nummer 1 föddes var livet helt perfekt. Vi bodde i en nybyggd bostadsrätt, jag hade fast jobb och min man studerade och var hemma nästan jämt. Graviditeten och småbarnsperioden var fantastisk. Sonen var alltid glad. Men mycket vill ha mera och samma vecka som vi plussade med lillasyster köpte vi ett renoveringsobjekt i en vacker småstad vid vattnet. Ett underbart hus från 1936 som jag höggravid började att måla och fixa. Dotterns första år renoverade min man mycket och vi oroade oss både för ekonomi och renovering. Dessutom hade vi ju nu en trotsig 3åring också....
Vi har fortsatt renovering och jag inser att vi aldrig kommer bli färdiga med huset. Istället måste vi försöka att leva i nuet, vara nöjda med det vi har och se det vackra ( för vackert är det!) Men oj då svårt jag har för att gå förbi de där avskavda listerna utan att störa mig!
Lycka är inte att allt är perfekt - lycka är att se bortom bristerna.
Men barn är det bästa jag vet och jag ( och min man) kan inte riktigt tänka att vi aldrig mer skulle få ett litet knyte i famnen. Men vågar vi? Vi har ju två fantastiska friska barn, bra ekonomi och en väldigt väl fungerande tillvaro....
Så nu sitter jag här och vet inte riktigt vad vi ska göra.... Jag vill gärna uppleva den där rofyllda småbarnsperioden igen. Men frågan är om jag klarar att vara nöjd med huset utan att ta fram hammare och pensel