• Anonym (Svimmade)

    Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!

    Jag måste få lite synpunkter för jag vet varken ut eller in...

    Igår var jag ute på stan när jag plötsligt började känna mig konstig. Nästa sekund är jag på marken och en hel drös människor står lutade över mig. Jag hade svimmat och varit avsvimmad i några minuter. Jag minns inte vem jag är och det är läskigt. En man hjälper mig att åka till en akutmottagning i närheten. Jag är förvirrad men kommer på att jag måste smsa min pojkvän vad som hänt. Han är på fest och han ringer upp men jag kan inte svara pga sjukhus.

    Får sedan träffa sjuksköterskor och läkare, de kommer fram till att jag har vätskebrist och lågt blodtryck, får gå hem. Smsar min pojkvän igen, att jag är ok. Inget svar. Smsar igen att jag nu är hemma. Inget svar. Ringer då upp honom. Han säger att det är skönt att jag mår bra och att han har varit så orolig (konstigt att man inte svarar på sms då?). Han frågar om jag vill att han ska avbryta festen och komma hem, jag är förvirrad och chockad fortfarande och säger att han får bestämma själv men att läkaren sa att jag inte fick vara ensam. Han säger då typ skönt att du mår bättre, jag stannar nog inte så länge, måste gå nu hejdå! Jag blir ledsen och säger att jag är rädd, han säger att han måste tillbaka till festen, jag blir sur och lägger på i örat på honom. Sen kollar jag på tv i soffan, sover lite, och det går fyra timmar. Kollar då min mobil och det att den inte har täckning! Fixar det och väntar på min pojkväns oroliga sms. Nada. Inget alls. Jag smsar och frågar hur han har det. Han säger då att det är roligt, de har precis ätit och nu ska de ha qiuz. Jag blir arg och frågar varför han inte hört av sig. Han ringer då och säger att jag sa ju att jag mådde bra, och då trodde han på mig. Jag blir ledsen att han inte bryr sig mer. Han säger att han verkligen vill stanna på festen, frågar om det är okej. Jag fräser åt honom och lägger på.

    Två timmar senare kommer han hem. Jag har då haft minnesluckor och är rädd, han är full och frågar om jag vill ha te. Jag säger att jag känner mig sämre och undrar om vi ska åka in till sjukhuset. Han blir sur och säger att det kan inte han avgöra! Jag känner mig hjälplös och att jag överdriver, vi åker inte in.

    Jag frågar varför han inte hörde av sig på fyra timmar för att kolla att jag var okej, han säger att jag hade ju redan sagt att jag mådde bra, varför säger jag det om jag inte gör det?! (Jag har på riktigt inget minne av att jag sagt att jag mår bra, men får väl lita på honom). Vi bråkar och han säger dels att han önskar att han hade stannat på festen, dels att han önskar att han hade åkt hem, att han ångrar sig, var egoistisk som bara tänkte på sig själv etc. Jag tycker att han säger emot sig själv, men efter ett tag verkar han uppriktigt ångerfull. Han sover på soffan, vi har inte pratat sedan dess.

    Detta var igår. Han är borta nu, men kommer hem om cirka en timme. Vad ska jag säga? Är det okej att bete sig som han gjort? Överdriver jag? Borde jag bara ha bett honom att höra av sig och kolla att jag är okej? Är det okej att bara strunta i sin flickvän och stanna på festen när hon har varit på akuten? Vad tycker ni?

    Jag är 27, han 33, vi bor ihop och har varit tillsammans i sex år.

  • Svar på tråden Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!
  • Anonym (Skärpning)
    Anonym (Svimmade) skrev 2015-01-15 13:53:20 följande:

    Oj hjälp det här var ett misstag! Jag hade fått för mig att det var vettiga människor här, men hade visst fel! Ni måste inte ta mitt parti, men läs i alla fall texten! Jag bad honom inte att komma hem för jag var förvirrad och chockad, jag visste inte vad jag ville! Jag kom på i efterhand att det var konstigt beteende, och blev då ledsen. Så var det! Jag bad honom dessutom att höra av sig och jag SA att jag var rädd. Några synpunkter på det?


    De flesta är vettiga, det är du som överreagerar. Du berättar själv att din pojkvän frågade om det var okej att han stannade på festen, och att du "fräste åt honom och lade på". Vidare sade du till honom att han inte behövde komma hem. I din värld kanske "Du behöver inte komma hem" betyder "Kom genast hem", men för honom betydde det uppenbarligen just "Du behöver inte komma hem".

    Du har uppenbarligen svårt att kommunicera på ett vettigt sätt, för tydligen betydde ditt "Jag behöver synpunkter" i själva verket "Håll med mig, annars är ni inte vettiga människor". Precis som din stackars kille är vi inte tankeläsare. Var mer tydlig nästa gång du startar en tråd så får du de svar du vill ha.

    Jag undrar ju varför läkaren över huvud taget skickade hem dig om du var så dålig att du inte fick vara ensam. Jag har också svimmat, flera gånger, och det har alltid berott på lågt bodtryck och vätskebrist (ett par gånger berodde det på att jag var gravid). Inte en enda gång sade någon något om att jag inte fick vara ensam, eftersom anledningarna till svimningarna inte var allvarliga.

    Och att din pojkvän inte visste om ni skulle åka in till sjukan igen är väl inte konstigt, han är väl knappast läkare?


  • Kryddmix

    Jag haller verkligen inte med nagon har inne. Bara det faktum att du var pa akuten borde ha varit tillrackligt for att han ska komma hem. Och ja, han borde ha lamnat festen och han borde inte ens ha stallt en fraga om du vill att han ska hem. Han borde vilja ga hem och vara hos dig, om inte for annat sa iaf for att du anda papekade att lakaren rekommenderade att du inte bor vara sjalv. Herregud, han kan missa en fest. Sa jo ts, jag forstar dig helt och hallet. 

  • Anonym (Skärpning)
    Anonym (Svimmade) skrev 2015-01-15 14:08:11 följande:

    Tack för alla synpunkter, jag håller verkligen inte med er och det gör inte min pojkvän heller. Han kom nu och jag visade honom era svar. Han blev faktiskt chockad av era svar! Han hälsar er att han var full och en idiot och att nästa gång det händer något så är han där på stört, för att försäkra sig om att jag är okej. Sammanfattningsvis, vi är vänner, han ångrar sig och nu ska vi till sjukhuset igen (tillsammans!) för jag mår inte bra.

    Jag lämnar denna tråd nu, så kommer inte läsa mer.


    Haha, så typiskt. Tråden går inte som TS ville eller tänkte sig, då blir TS sur och lämnar tråden. Men inte utan en liten lögn först.

    Jaja, lycka till i framtiden. Ni blir nog lyckliga ihop.
    Anonym (hem) skrev 2015-01-15 14:08:08 följande:
    Nu är det kanske inte huvudsakligen de som själva alltid haft långa och lyckliga förhållanden som hänger på "relationsproblem" på FL...
    Eller så häger vi med långa lyckliga förhållanden här för att hjälpa de som inte varit så lyckosamma. Fast 20 års lyckligt äktenskap kanske inte räknas som "långt och lyckligt"?



  • Rakad Apa

    Kass pojkvän.


    ?Livet är för viktigt för att tas på allvar.? - Oscar Wilde
  • Anonym (Gnägga högst som gnägga bäst)
    Anonym (Skärpning) skrev 2015-01-15 23:45:06 följande:
    Haha, så typiskt. Tråden går inte som TS ville eller tänkte sig, då blir TS sur och lämnar tråden. Men inte utan en liten lögn först.

    Jaja, lycka till i framtiden. Ni blir nog lyckliga ihop.
    Anonym (hem) skrev 2015-01-15 14:08:08 följande:
    Nu är det kanske inte huvudsakligen de som själva alltid haft långa och lyckliga förhållanden som hänger på "relationsproblem" på FL...
    Eller så häger vi med långa lyckliga förhållanden här för att hjälpa de som inte varit så lyckosamma. Fast 20 års lyckligt äktenskap kanske inte räknas som "långt och lyckligt"?

    Det är otroligt sorgligt och pinsamt med människor som beter sig som du, otrevliga och som tror sig vara något som andra ser upp till.

    Tycker du ska ta och bearbeta dina problem (de som skryter om hur bra de har det har det oftast inte alls bra) och lära dig lite empati så kanske du slutar att hoppa på människor, men det är alltid lite lättare att bete sig som ett arsle när man får vara anonym eller hur.

    Ts jag förstår att du blev ledsen, vilken normal människa som helst hade blivit det i din situation, även din pojkvän och antagligen också de som sitter och sätter sig på höga hästar i tråden.

  • Frankk

    Jag skulle resonera som din pojkvän. Du verkar vara en dramaqueen. Du har ju uppenbarligen funktionella symtom, helt ofarliga, är oproportionerligt orolig över kroppsliga åkommor. Minnesluckor från vad? Trauma mot huvud? intag av några substanser? Att de bara uppstått från intet?  "Jag hade svimmat och varit avsvimmad i några minuter", tveksamt från lågt blodtryck och vätskebrist. Då hade de inte skickat hem dig.

    Det är egentligen du som är egoistisk här. Du kväver honom. Du vill ha bekräftelse. Som pojken och vargen. 


    Den tyngsta sorgen är att inse att vi själva är enda orsaken till alla våra motgångar.
  • Anonym (:D:D)

    Det här var ju ovanligt, en bekräftelsetörstig dramaqueen söker medhåll på FL, and it backfired. :D

  • Drottningen70

    För mig är det fullkomligt självklart att man släpper det man sysslar med, jobb, fest, träning whatever och omedelbart åker till akuten om man får vetskap om att någon närstående är ensam på akuten. Men tydligen så är detta inte alls självklart i egoismens tidevarv, tydligen måste den ensamma närstående på akuten själv uttryckligen BE om att man kommer...Räcker ens det? Kanske personen på akuten behöver översända önskemålet skriftligt, bevittnat av två advokater och en enhörning?

Svar på tråden Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!