• Anonym (Svimmade)

    Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!

    Jag måste få lite synpunkter för jag vet varken ut eller in...

    Igår var jag ute på stan när jag plötsligt började känna mig konstig. Nästa sekund är jag på marken och en hel drös människor står lutade över mig. Jag hade svimmat och varit avsvimmad i några minuter. Jag minns inte vem jag är och det är läskigt. En man hjälper mig att åka till en akutmottagning i närheten. Jag är förvirrad men kommer på att jag måste smsa min pojkvän vad som hänt. Han är på fest och han ringer upp men jag kan inte svara pga sjukhus.

    Får sedan träffa sjuksköterskor och läkare, de kommer fram till att jag har vätskebrist och lågt blodtryck, får gå hem. Smsar min pojkvän igen, att jag är ok. Inget svar. Smsar igen att jag nu är hemma. Inget svar. Ringer då upp honom. Han säger att det är skönt att jag mår bra och att han har varit så orolig (konstigt att man inte svarar på sms då?). Han frågar om jag vill att han ska avbryta festen och komma hem, jag är förvirrad och chockad fortfarande och säger att han får bestämma själv men att läkaren sa att jag inte fick vara ensam. Han säger då typ skönt att du mår bättre, jag stannar nog inte så länge, måste gå nu hejdå! Jag blir ledsen och säger att jag är rädd, han säger att han måste tillbaka till festen, jag blir sur och lägger på i örat på honom. Sen kollar jag på tv i soffan, sover lite, och det går fyra timmar. Kollar då min mobil och det att den inte har täckning! Fixar det och väntar på min pojkväns oroliga sms. Nada. Inget alls. Jag smsar och frågar hur han har det. Han säger då att det är roligt, de har precis ätit och nu ska de ha qiuz. Jag blir arg och frågar varför han inte hört av sig. Han ringer då och säger att jag sa ju att jag mådde bra, och då trodde han på mig. Jag blir ledsen att han inte bryr sig mer. Han säger att han verkligen vill stanna på festen, frågar om det är okej. Jag fräser åt honom och lägger på.

    Två timmar senare kommer han hem. Jag har då haft minnesluckor och är rädd, han är full och frågar om jag vill ha te. Jag säger att jag känner mig sämre och undrar om vi ska åka in till sjukhuset. Han blir sur och säger att det kan inte han avgöra! Jag känner mig hjälplös och att jag överdriver, vi åker inte in.

    Jag frågar varför han inte hörde av sig på fyra timmar för att kolla att jag var okej, han säger att jag hade ju redan sagt att jag mådde bra, varför säger jag det om jag inte gör det?! (Jag har på riktigt inget minne av att jag sagt att jag mår bra, men får väl lita på honom). Vi bråkar och han säger dels att han önskar att han hade stannat på festen, dels att han önskar att han hade åkt hem, att han ångrar sig, var egoistisk som bara tänkte på sig själv etc. Jag tycker att han säger emot sig själv, men efter ett tag verkar han uppriktigt ångerfull. Han sover på soffan, vi har inte pratat sedan dess.

    Detta var igår. Han är borta nu, men kommer hem om cirka en timme. Vad ska jag säga? Är det okej att bete sig som han gjort? Överdriver jag? Borde jag bara ha bett honom att höra av sig och kolla att jag är okej? Är det okej att bara strunta i sin flickvän och stanna på festen när hon har varit på akuten? Vad tycker ni?

    Jag är 27, han 33, vi bor ihop och har varit tillsammans i sex år.

  • Svar på tråden Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!
  • Vanillaextract

    Om min pojkvän hade valt att stanna på en fest efter att jag sagt att jag var rädd att vara ensam(och inte bör vara det enligt läkaren dessutom) och just kommit hem från akuten.. Då skulle han varit mitt ex när han kom hem.

  • MxMeNow

    Du hade vätskebrist och lågt blodtryck, de behandlade dig och skickade hem dig. Hade det varit något farligt hade de inte skickat hem dig, så ja du överdriver anser jag!

    Din sambo frågade om han skulle komma hem och du var inte tydlig med vad du ville, så även där överreagerar du när du skäller på honom.

    Get over it!

  • Anonym (dont wasted you time.)
    Anonym (Ann) skrev 2015-01-15 14:12:09 följande:
    Det finns faktiskt vuxna människor som klarar av ett akutbesök själv. Dessutom verkar TS mest arg för att han inte kom efteråt, när hon kommit hem från sjukhuset.
    Ja da helt klart.
    Jag tänka bara på om jag hört om någon av dom jag tycker om kom på akuten, då vill jag åka direkt, akut är akut och betyder något är hänt.
    Men om jag då fick ett sms eller så, och man fick höra alt var bra och inte skulle komma då er det ok. 
    Men i första hand vart jag åkt på engång.
    för jag besked om mina barn er på akut, då er det ju bara att åker fort som F*n
  • K med lilla E
    Anonym (Svimmade) skrev 2015-01-15 13:53:20 följande:

    Oj hjälp det här var ett misstag! Jag hade fått för mig att det var vettiga människor här, men hade visst fel! Ni måste inte ta mitt parti, men läs i alla fall texten! Jag bad honom inte att komma hem för jag var förvirrad och chockad, jag visste inte vad jag ville! Jag kom på i efterhand att det var konstigt beteende, och blev då ledsen. Så var det! Jag bad honom dessutom att höra av sig och jag SA att jag var rädd. Några synpunkter på det?


    Men han kunde kanske inte uppfatta det på telefon, och i lite berusat tillstånd? Säger du att du är ok och att han kan bestämma själv om han ska stanna på festen ett tag till så har han ju inte gjort något fel. Han förstod väl inte att du var förvirrad och chockad? Att man får ett svimningsanfall och hamnar på akuten BEHÖVER ju inte vara en så traumatisk upplevelse som den du hade, han kunde väl helt enkelt inte avgöra det över telefonen och det blev helt enkelt fel! Men vad gör det nu? Nu agerar ni kanske båda annorlunda om det skulle hända igen, med detta i bakhuvudet. Jag tycker inte alls att du behöver vara arg/irriterad över hur han agerade.
  • Anonym (Typiskt)
    Anonym (Svimmade) skrev 2015-01-15 14:08:11 följande:
    Tack för alla synpunkter, jag håller verkligen inte med er och det gör inte min pojkvän heller. Han kom nu och jag visade honom era svar. Han blev faktiskt chockad av era svar! Han hälsar er att han var full och en idiot och att nästa gång det händer något så är han där på stört, för att försäkra sig om att jag är okej. Sammanfattningsvis, vi är vänner, han ångrar sig och nu ska vi till sjukhuset igen (tillsammans!) för jag mår inte bra.

    Jag lämnar denna tråd nu, så kommer inte läsa mer.

    Tror inte på dig tyvärr.

    Tror du är sur nu för att du inte fick medhåll i tråden.
  • Anonym (m)

    du var förvirrad, du skriver att du knappt visste vad du sa till killen. Ok, det blev kanske en kommunikationsmiss pga att han var full och inte riktigt tog in det du antagligen trodde att du förmedlade. Kan tycka att han inte direkt gjorde nåt fel, mer än att han råkade vara full vid "fel" tillfälle så att säga. Du kunde varit mycket tydligare men antagligen var du förvirrad och omtöcknad och inte riktigt förstod att HAN i sin tur inte riktigt förstod.

    så, flera olyckliga omständigheter gjorde att alltihop slutade med att du blev ledsen och trodde han inte brydde sig, medan han inte alls menade något illa.

    Förhoppningsvis har ni båda lärt er något av detta och kan vara tydliga mot varann hur ni vill att den andre ska agera om det blir nåt annat läge med liknande innehåll

  • K med lilla E
    Anonym (överdrift) skrev 2015-01-15 14:04:39 följande:
    Om alla tycker annorlunda än du beror det alltså på att ingen annan är vettig?
    Jag tvivlar inte på att alla läst texten, men man kan fortfarande tycka att det du råkade ut för inte var så allvarligt, och att din reaktion är överdriven.
    Du visste inte vad du ville och kom på i efterhand vad du velat. Hur i hela friden skall han då kunna veta vad du vill? Om du verkar ok, han pratar med dig på tel och du inte tydligt visar att du vill att han skall komma hem är det väl naturligt att han tror att faran är över och att du inte har något behov av honom just då?
    När bad du honom höra av sig? Du skrev ju tidigare att du två gånger lade på i örat på honom och fräste åt honom. Tror du att han då blir orolig över att du är allvarligt sjuk?

    Exakt.
  • Aiyana

    Absolut att hade jag åkt hem från en fest om min man varit med om detsamma som dig. Han hade inte ens behövt att be mig. För mig känns det verkligen självklart. Och detsamma är jag helt säker på att min man gjort för mig.

  • Anonym (britta)

    Själv vill jag INTE att människor kommer om jag hamnade på sjukhus, känner hellre att jag vill samla krafterna själv o orkar inte med nån som sitter bredvid o ser bekymrad ut. Läk hade nog inte släppt hem dig ensam om han ansåg du inte fick vara ensam. Bra ni åker in igen om du inte mår bra men nog bör en vuxen människa klara sådant själv då det inte gäller livshotande tillstånd, det har tom mina barn på 19 o 20 gjort.

  • Anonym (tipsaren)

    Nja. Jag tror du blandar ihop kommunikation och omsorg här och det är därför flera menar på att du har fel, mer fel, än vad din sambo hade.

    En relation, för de flesta, bygger på rak och ärlig kommunikation, respekt samt självinsikter. Detta gäller även i svåra situationer. Det är uppenbart av din text att din partner kände dum och insåg i efterhand att han faktiskt skulle åkt och mött upp dig på akuten. Samtidigt som du inser att du blev ledsen av hans beteende och avsaknad av omsorg i efterhand. Båda har insett saker i efterhand, men det verkar bara vara du som tycker det är legitimt både för dig att känna dina känslor samt inte godta hans känslor.

    Ni kanske skulle sätta er och snacka om er kommunikationsmodell, hur ni ska hantera era känslor samt om er uppenbart olika syn på vad som räknas som en akut situation? Har detta inte hänt förut är det dags att ta ett steg tillbaka, andas lite och respektera varandra tillräckligt genom att snacka om det hela på en sansad nivå.

Svar på tråden Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!