• Anonym (hjälp :()

    Jag är 17 och ihop med en knarkare. Hur går jag tillväga? :(

    Jag skrev samma inlägg på flashback, så jag kopierar det och klistrar in eftersom jag inte orkar skriva allting på nytt.

    Jag är tillsammans med en kille som har tagit återfall flera gånger. Då har det enligt honom varit hasch.

    Allting hade gått för långt. Han var borta i 3 dygn utan ett enda ord, han tog återfall och skyllde på mig, han sålde sin pappas medicin (oxynorm, concerta) för att tjäna pengar, han försökte tvinga i mig en benso, han våldtog mig och listan bara fortsätter. Trots allt detta så bestämde jag mig för att stanna kvar. Dumt? Kanske det. Men jag har så svårt att lämna honom efter jag ÄLSKAR honom sååå jäkla mycket !! Jag känner extra sympati eftersom hans pappa har cancer, hans mamma kallar honom narkoman, hans syster han psykos, hans bröder vill inget med honom o göra. Han har bara mig säger han... Gråter

    Jag ställde honom mot väggen och sa att han måste på avgiftning. Han gick med på det. Jag blev sååå glad! Äntligen skulle vi börja om. Han skulle äntligen bli fri från knarket. Men det skulle visa sig att jag hade fel.

    Jag var och besökte honom, och ni anar inte vad han har gjort. Han har lurat alla !!! Mig, sin mamma, bror, och läkarna också.

    När jag var där med honom så kom han med en vit tablett. Han säger " dem vill att jag ska ta medicinen fast jag vill inte " Jag frågade honom vad det var för medicin, och han svarade att han inte visste. Jag såg att tabletten var vit men det stod inget på det. Helt plötsligt frågade han mig " vill du att jag ska snorta det " va tänkte jag då. Varför frågar du mig det? Jag visste ju inte vad det var för medicin eller hur man tar den. Han bara la den i munnen utan att ens dricka vatten  

    Senare då så gick en sjuksköterska förbi och han frågade henne då hur länge jag kunde stanna kvar. Jag tog och frågade sjuksköterskan vad det var för medicin han tar. Hon frågade honom då " vill du att jag ska svara på det " Han sa då att han inte ville. Jag blev helt paff!  Varför vill han inte berätta vad det är för medicin han tar. Jag blev både ledsen och förbannad!

    Jag visste att han hade dolt nåt. Jag blev så arg så att jag lämnade avdelningen. 

    Han tog då och ringde mig. Han berättade att det är subutex han tar. Han var tvungen att ljuga för dem att han tar heroin dagligen, annars hade han inte kommit in på avdelningen. Det är problemet...Han tar inte heroin dagligen. Han ljög bara för att få subutex. Det är jag helt 100% stensäker på. 

    Jag läste också att man måste vara positiv för att få subutex. Jag var med honom innan han blev inlagd och då tog han UP, men till mig sa han att det visade negativt, eller ljuger han här med? Är det ens möjligt att få subutex om man visar negativt på UP?

    Jag är så ledsen och arg !!! Han skulle in på behandling för att vi skulle börja om, och nu detta! Ljuger för att bara få subutex. Han är helt dum i huvudet !!!

    Jag ringde avdelningen och berättade som det var då. Han tar inte medicinen som han borde. Och att han har ljugit för läkaren, att han tar heroin dagligen bara för att få subutex. Han tar inte subutex för att han behöver det, han tar det eftersom han vill få ruset. Jag är inte dum. Jag vet att det är det han vill.

    Hon på avdelningen sa att hans läkare skulle ringa upp mig, hon berättade även för honom vad jag sa, han blev arg och ringde upp " du förstör min behandling " sa han

    Jag blev ännu mer arg och sa " jag är inte dum, du ljög för läkaren, du tar inte heroin dagligen, du ljög bara för att få subutex "

    Gör jag rätt nu genom att berätta det för hans läkare? Jag vill bara hjälpa honom. Jag älskar honom!  Jag vill bara att han ska må bra. Han skulle in på behandling för att må bra igen och lämna knarket, men uppenbarligen fortsätter det. Hur tar jag detta vidare??   

  • Svar på tråden Jag är 17 och ihop med en knarkare. Hur går jag tillväga? :(
  • Påven Johanna
    Anonym (hjälp :() skrev 2015-01-03 20:30:49 följande:

    Jag har försökt att göra slut men då skar han sig med en kniv. Det kom så mycket blod! Gråter Han sa att han även skulle ta sitt liv så småningom ..

    Jag fattar inte varför jag tillåter detta. Han ljuger gång på gång, rakt upp i ansiktet på honom. Jag är hans dörrmatta och han vet det. Trots allt så kan jag inte göra slut. Jag är rädd för att inte hitta kärleken igen.. Gråter

    Jag kan inte lämna honom. Stannar jag kvar får jag också ta konsekvenserna, det vet jag ! 

    Det med subutex, varför ljuga att han tar heroin dagligen bara för att få subutex? Ska jag ta med läkaren?


    Hehe. Du är rädd för att inte hitta kärleken igen? du är ju bara 17 bast! 
    Det du har nu är inte kärlek, men det kommer du ju endast att fatta om du lämnar den där barlasten. Det är inte kärlek att hota att ta livet av sig om det tar slut och karva sig lite i handlederna, sådant är känslomässig utpressning och ren skit. En knarkare har ju dessutom ofta dragit i sig så mycket smärtstillande att hen inte känner vare sig kärlek eller om hen råkat göra något som leder till döden. Det är bara drogen som är föremål för knarkarens ömma låga. 
  • MajaMaria79

    Han kommer att ljuga för dig igen, och igen. 

    Du kan inte rädda honom och få honom att må bra, det måste han själv fixa och just nu vill han inte det. 

    Han försöker att lägga över ansvar på dig genom att skära sig och andra dumheter. Jag har ingen statistik men jag skulle tro att det dessutom är ganska ovanligt att folk verkligen begår självmord för att "straffa" någon annan. 

    Nej, gå vidare. Jag  lovar att du kommer att hitta någon annan. Du är väldigt ung, jag vet att det känns som att det är den enda kärleken och du kommer aldrig någonsin att älska någon lika mycket, men det är helt enkelt inte sant, jag lovar dig det.

    Jag tycker verkligen att du är värd något mycket bättre än att lyssna på hans ljug. Det borde du ockås tycka.

     

  • Anonym (Kille 22)

    Gör slut och skit i om han skadar sig själv! Hans problem

  • Anonym (!)

    jodå du kan lämna han och du måste göra det. sluta ta på dig ansvar för honom -han är sjuk.
    han kan komma till dig då / om han blir frisk isf.

    sorgligt men sant -du är en möjliggörare och en tripper, dumpa honom låt han leva sitt liv

  • Anonym (Liv)

    När jag var i din ålder så levde jag också med en partner som tog droger. Jag trodde hela tiden att jag skulle kunna hjälpa honom. Jag försökte verkligen göra allting som jag kunde, men det hjälpte inte. Killen hotade med att ta sitt liv om jag lämnade och sa alltid att jag var allting som han hade.

    Det jag inte förstod då var att inte bara han var nedbruten utan även jag (emotionellt). Alla gånger jag var rädd att han skulle skada mig, alla gånger jag var rädd att han skulle ta en överdos osv. Ja allting som hände gjorde att jag inte längre visste vem jag var. Tillslut kände jag att jag var tvungen att hitta en väg ut, något som skulle få mig att orka och hitta tillbaka till mig själv igen. Mitt liv handlade aldrig om mig, utan bara om min pojkvän. Alla försök att "fixa" honom var helt förgäves, för det blev aldrig någon bättring.

    Tillslut hittade jag min väg ut och jag tog den utan att blinka. Trots att det har gått väldigt dåligt för killen som jag var tillsammans med så känner jag ingen ånger över att jag lämnade. Jag känner inte heller någon skuld, det var inte mitt fel att han tog droger och det var inte mitt ansvar att hjälpa honom.

    Idag ångrar jag att jag inte lämnade tidigare. Men på något sätt har det ändå gjort mig till den jag är. Men jag önskar att någon hade berättat för mig hur mycket bättre mitt liv skulle bli om jag bara gick vidare. Idag lever jag i en fantastisk relation med en trygg och smart kille. Jag vet att jag förtjänar det bra liv som jag lever nu.

    Det jag vill säga är att du måste lämna. Sanning är att din pojkvän inte kommer att sluta med droger om han själv inte vill. Han kommer inte heller att sluta med sina lögner. Gör dig själv en tjänst och gå vidare i ditt liv, oavsett vilka känslor du har för din pojkvän. Att rädda honom är inte ditt ansvar!

  • Carnitas

    Att du startar en ny tråd, ändrar inget.
    Acceptera ditt val eller avsluta detta förhållande.

    Snart ingen som tycker synd om dig, då du gör inget att ändra nått här.

  • TigerLilySwe

    Gör inte andras problem till dina problem. En knarkare lurar, bedrar, manipulerar och gör inget utan att vinna på det själv. Låt honom skära sig om det är hans lösning och låt honom torka upp blodet själv. Det är hans val, enbart hans val med dom konsekvenser som följer på det. Mitt råd till dig är att göra gott för dig själv, vara snäll mot dig själv och prioritera dig själv.

  • Carnitas
    TigerLilySwe skrev 2015-01-03 21:44:48 följande:
    Gör inte andras problem till dina problem. En knarkare lurar, bedrar, manipulerar och gör inget utan att vinna på det själv. Låt honom skära sig om det är hans lösning och låt honom torka upp blodet själv. Det är hans val, enbart hans val med dom konsekvenser som följer på det. Mitt råd till dig är att göra gott för dig själv, vara snäll mot dig själv och prioritera dig själv.

    Nä, en missbrukare gör så.
    En som tar droger, får sällan detta beteende, då det är få som når upp till kriterier för missbruk.

    TS, postat TS innan, och bara fortsätter sin självömkan, än ta tag i sitt liv och sluta vara en dörrmatta.
    Vi kommer snart till en punkt, där vi inte längre kan komma med råd.
    Då TS skiter i alla råd som vi ger.

  • Anonym (44 år)
    Anonym (hjälp :() skrev 2015-01-03 20:30:49 följande:

    Jag har försökt att göra slut men då skar han sig med en kniv. Det kom så mycket blod! Gråter Han sa att han även skulle ta sitt liv så småningom ..

    Jag fattar inte varför jag tillåter detta. Han ljuger gång på gång, rakt upp i ansiktet på honom. Jag är hans dörrmatta och han vet det. Trots allt så kan jag inte göra slut. Jag är rädd för att inte hitta kärleken igen.. Gråter

    Jag kan inte lämna honom. Stannar jag kvar får jag också ta konsekvenserna, det vet jag ! 

    Det med subutex, varför ljuga att han tar heroin dagligen bara för att få subutex? Ska jag ta med läkaren?


    Tro mig, det du har hittat i honom är INTE kärlek. Det är så långt ifrån kärlek som något kan vara.

    Äkta kärlek gör inte ont.

    Självklart kan du hitta kärlek i ditt liv, ditt liv har ju precis börjat. Du måste dock söka kärleken och skära av kontakten med de som inte tillför något positivt i ditt liv (som t ex din pojkvän).

    Hans liv och hälsa är hans personliga ansvar, inte ditt.

    För övrigt var jag i precis din situation när jag var i din ålder. Det tog fyra år av helvete med min heroinist till kille innan jag äntligen vågade bryta loss från relationen och då var jag helt nedbruten och hade varit med om så mycket tråkigheter. Efter det har livet bara blivit bättre och bättre och javisst, jag har hittat kärleken! Och lever ett helt normalt svensson-liv idag som jag är väldigt lycklig för.

    Livet väntar på dig därute.
  • Anonym (44 år)
    Anonym (Liv) skrev 2015-01-03 20:52:11 följande:

    När jag var i din ålder så levde jag också med en partner som tog droger. Jag trodde hela tiden att jag skulle kunna hjälpa honom. Jag försökte verkligen göra allting som jag kunde, men det hjälpte inte. Killen hotade med att ta sitt liv om jag lämnade och sa alltid att jag var allting som han hade.

    Det jag inte förstod då var att inte bara han var nedbruten utan även jag (emotionellt). Alla gånger jag var rädd att han skulle skada mig, alla gånger jag var rädd att han skulle ta en överdos osv. Ja allting som hände gjorde att jag inte längre visste vem jag var. Tillslut kände jag att jag var tvungen att hitta en väg ut, något som skulle få mig att orka och hitta tillbaka till mig själv igen. Mitt liv handlade aldrig om mig, utan bara om min pojkvän. Alla försök att "fixa" honom var helt förgäves, för det blev aldrig någon bättring.

    Tillslut hittade jag min väg ut och jag tog den utan att blinka. Trots att det har gått väldigt dåligt för killen som jag var tillsammans med så känner jag ingen ånger över att jag lämnade. Jag känner inte heller någon skuld, det var inte mitt fel att han tog droger och det var inte mitt ansvar att hjälpa honom.

    Idag ångrar jag att jag inte lämnade tidigare. Men på något sätt har det ändå gjort mig till den jag är. Men jag önskar att någon hade berättat för mig hur mycket bättre mitt liv skulle bli om jag bara gick vidare. Idag lever jag i en fantastisk relation med en trygg och smart kille. Jag vet att jag förtjänar det bra liv som jag lever nu.

    Det jag vill säga är att du måste lämna. Sanning är att din pojkvän inte kommer att sluta med droger om han själv inte vill. Han kommer inte heller att sluta med sina lögner. Gör dig själv en tjänst och gå vidare i ditt liv, oavsett vilka känslor du har för din pojkvän. Att rädda honom är inte ditt ansvar!



    Härligt att höra en historia som liknar min egen så mycket!

    Mitt ex dog i en överdos ca 15 år efter att jag tvingade honom att lämna min lägenhet. Jag känner inte sorg över det, bara en lättnad - han har äntligen fått vila. Hans liv var så jobbigt och sorgligt, men jag tackar gudarna varje dag för att jag orkade lämna och gå vidare, bygga upp mitt liv igen och ha ett kul liv med massor av trevliga människor och mycket kärlek...
Svar på tråden Jag är 17 och ihop med en knarkare. Hur går jag tillväga? :(