Sonen har hiskeligt humör och maken vägrar prova att sluta med den sockergödning som han ger sonen

Vad besvärligt att ni är så oense om hur ni ska gå tillväga med sonens beteende. Tycker din man att det är ett problem?

Jag kanske tolkar in för mycket, men det låter som att det kanske inte bara är din son som är sockertokig utan även din man. Kan det vara därför han ställer sig så emot sockerbegränsandet? Det slår ju mot honom också.

Jag personligen skulle testa med sömnen och kosten utöver konsekventa motreaktioner när sonen blir så tjurig och uppe i varv. Men det spelar ju ingen roll vad jag tänket, det är ju du och din man som föräldrar som behöver ta ett gemensamt snack kring hur ni ska göra.

Ett av mina tre barn är väldigt intensivt eller kanske snarare känsligt. Allt blir framför allt väldigt dramatiskt. Jag vet inte just om sömn och socker är svaret (min stormande pojke lägger sig 19-19.30 och äter i stort sett bara sött på fredagar, men är "sådan" i alla fall), däremot är det ju ändå vettigt att lägga sig vid den tiden och att äta massa sötsaker veckans alla dagar är ju ingen höjdare. Verkar som din man kanske försöker vara snäll gentemot sin son genom sötsaker och att han får vara uppe sent. Det hade ju inte varit någon höjdare även om han varit världens stillsammaste och mest samarbetsvilliga 7-åring . Kanske egentligen två helt olika saker......din man kanske inte tror att det är svaret på beteendet och därför tycker att det är "elakt" att straffa honom med det.....förstår du vad jag menar?

Jag tror väldigt mycket på att begränsa sockerintaget, det kan ju i alla fall inte skada att testa! Du får säga till på skarpen och kanske till och med "ta över" allt som har med maten och inköpen hemma en tid så att du får full koll. Alternativt boka tid hos en dietist och gå dit tillsammans med maken. Någon som kan visa tex. hur stor mängd det är i ett glas oboy och vad det gör för intaget på en dag för ett litet barn.

Min trea är väldigt svängig i humöret.

Trött blir han helt gräslig, även om han är hungrig.

Däremot märker jag ingen skillnad på socker. Alltså har han ätit ok och får en kaka, eller godis (på lördagarna) så förändras han inte av det. Men om han skulle få så mycket socker eller f ö vad som helst som gör att han inte är lika hungrig på mat ja då märks det ju såklart efter ett tag att han inte fått i sig nog.

Hur mycket är mycket på en dag? Han kanske är hungrig; äter han nån "riktig mat"? (Om nu era andra barn äter sött men inte blir likadant påverkade).

Helt rätt! Maken är familjens största sockerråtta och så tror jag han försöker döva sitt samvete genom att ge barnen fika om kvällarna.
Idag var maken sugen på chips så då köpte han det - en vanlig sketen tisdag. Och då har han inför mig redan ätit en chokladboll och en mjukglass.

Jag har provat att ge konsekvenser för när sonen går i taket. Visst får man vara arg, men det får ju ändå vara någon rim och reson i ilskan.
Jag har pratat med honom om alla denna ilska och frågat om det är något annat som ligger bakom, men han blir bara galen av struntsaker utan en vettig förklaring.

Han äter ändå skapligt med mat, men eftersom han vet att han får godis/fika om kvällarna så är det ju inte så noga att verkligen äta sig mätt när det är mat...

Jag vill ha bort sockret för även det andra barnet. Det har inte samma problem med humöret, men lägger lättare på sig i vikt - inte överviktig, men ligger ibland precis på gränsen.
Och det barnet äter inte alls bra med vanlig mat utan det är mest smörgås och yoghurt.

Maken däremot är överviktig och det i kombo med arbetsnarkomani, öl, stillasittande och så allt socker känns inte så bra odds för ett långt liv. Har försökt påtala detta för maken och undrat om han verkligen vill riskera att inte få se sina barnbarn osv. men han dör hellre tidigt än lever utan öl och godis...

Helt ärligt så känns det som att ju mer jag försöker styra bort sockret desto mer åker han och handlar. Han som bara för ett par månader sedan knappt åkte till en livsmedelsbutik sitter nu flera gånger i veckan och åker och handlar korv, korvbröd, fikabröd, fruktyoghurt, choklad osv.

Det låter som han är medveten om att han äter fel och att han borde styra upp saker och ting men att han inte kan ta sig ur det. Du som känner honom, kan du komma på något sätt att hjälpa honom? Vad kan motivera? Kan man göra en förändring för hela familjen?

Jag vet att när jag haft perioder då jag verkligen behövt nolla sockret så har jag sagt till min man att ska du äta choklad eller nåt så gör du det någon annanstans. I bilen eller på jobbet. Det kommer inte in i huset. Och då får han ju bara respektera det.

Delvis låter det ju som det och delvis inte.

Är han medveten borde han ju iaf ha vett att inte sätta ungarna i samma knipa som han är i. Vi kan absolut småsnaska på veckorna jag och mannen men det görs ju i smyg så barnen inte ser.

Jag hade nog velat börja i ändan att styra upp för familjen och då säga åt honom precis det du skriver. Måste du så gör det i bilen, på jobbet eller var f-n som helst men inte så barnen ser. Försöka få bort det söta i vardagen utan att kräva att han slutar helt om han nu inte vill ha en puff i den riktningen.

Men att sitta ner vid något lungt tillfälle och försöka prata igenom vad som ändå kan vara ok. Kanske behålla yoghurten i ett första steg men ta bort oboyen. Inget godis, glass och kakor på veckorna till barnen o s v. Han får köra sitt race men inte hemma. Kan han gå med på det så blir det ju besvärligare och med lite tur ids han inte heller äta slisk lika ofta när det inte är lika lätt.

Det kan ju vara så att pappan kör på för att han inte vet bättre. Det finns många vuxna som inte förstår hur mycket socker det är i tex. oboy. Eller i fruktyoghurt.

Och där kan jag känna, som valt att göra såna här rockader ibland, att visst. Det tar tid att sköta inköp och matlagning helt och hållet ett tag. Men ibland måste det bli så och jag tycker att det är värt att lägga den tiden för att föra in nya rutiner och få koll. Min man har jättebra och kreativa sidor och KAN laga jättebra mat. Men släpper jag in honom för långt så blir det till slut bara "mamma scan" och makaroner och det är inte ok. Inte på rutin. Vi både kan och vet bättre anser jag.