• Mandel

    Sonen har hiskeligt humör och maken vägrar prova att sluta med den sockergödning som han ger sonen

    Minsta på 7 år har ett förskräckligt humör. Han blir sanslöst arg för allting även småsaker och springer omkring och skriker och tjurar.
    Han är även väldigt energisk och har väldigt svårt för att lugna ned sig utan allt är uppe i högvarv hela tiden. Trams och flams konstant.

    Han kan varva ned när han ska sova (fast det tar lång tid)och då vara världens mysigaste kille och han är en väldigt känslofull person som gärna kramas och myser.
    Sover han inte ordentligt blir hans humör ännu värre.

    Jag har försökt få till rutinen att han ska vara i säng senast kl20 för han behöver sömnen. Det fungerar inte eftersom maken låter honom vara uppe till efter kl20 trots att vi varit överens om att det är kl20 som gäller. Han ska vara i säng kl20.
    Och det märks en klar skillnad på om han somnat innan kl20.30 mot om han somnar 21.00 eller senare när det är skoldag dagen efter. Alla de mornarna är vi osams...

    Jag vill även prova att begränsa sockerintaget på honom då han är en otrolig sockerråtta för att se om det ger någon effekt på humöret och överenergin. Maken vägrar. Ju mer jag pratar om det desto mer bullar, kakor, godis, oboy osv ger han barnen. Och sonens humör blir bara värre och värre och maken vägrar inse sambandet...

    Vad sjutton ska jag göra? Jag orkar inte med bråket och tjafset samt den konstanta uppskruvning av tempot som är här hemma. 
    Jag orkar inte med att aldrig få gehör för mina idéer och förslag för att förbättra situationen.
    Är jag helt ute och cyklar när det gäller sömn och socker och dess påverkan på barn?


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Svar på tråden Sonen har hiskeligt humör och maken vägrar prova att sluta med den sockergödning som han ger sonen
  • Mandel
    Styrkeprov skrev 2014-11-18 11:52:37 följande:

    Vad besvärligt att ni är så oense om hur ni ska gå tillväga med sonens beteende. Tycker din man att det är ett problem?

    Jag kanske tolkar in för mycket, men det låter som att det kanske inte bara är din son som är sockertokig utan även din man. Kan det vara därför han ställer sig så emot sockerbegränsandet? Det slår ju mot honom också.

    Jag personligen skulle testa med sömnen och kosten utöver konsekventa motreaktioner när sonen blir så tjurig och uppe i varv. Men det spelar ju ingen roll vad jag tänket, det är ju du och din man som föräldrar som behöver ta ett gemensamt snack kring hur ni ska göra.


    Helt rätt! Maken är familjens största sockerråtta och så tror jag han försöker döva sitt samvete genom att ge barnen fika om kvällarna.
    Idag var maken sugen på chips så då köpte han det - en vanlig sketen tisdag. Och då har han inför mig redan ätit en chokladboll och en mjukglass.

    Jag har provat att ge konsekvenser för när sonen går i taket. Visst får man vara arg, men det får ju ändå vara någon rim och reson i ilskan.
    Jag har pratat med honom om alla denna ilska och frågat om det är något annat som ligger bakom, men han blir bara galen av struntsaker utan en vettig förklaring.
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Mandel
    Tow2Mater skrev 2014-11-18 16:29:25 följande:
    Hur mycket är mycket på en dag? Han kanske är hungrig; äter han nån "riktig mat"? (Om nu era andra barn äter sött men inte blir likadant påverkade).
    Han äter ändå skapligt med mat, men eftersom han vet att han får godis/fika om kvällarna så är det ju inte så noga att verkligen äta sig mätt när det är mat...

    Jag vill ha bort sockret för även det andra barnet. Det har inte samma problem med humöret, men lägger lättare på sig i vikt - inte överviktig, men ligger ibland precis på gränsen.
    Och det barnet äter inte alls bra med vanlig mat utan det är mest smörgås och yoghurt.

    Maken däremot är överviktig och det i kombo med arbetsnarkomani, öl, stillasittande och så allt socker känns inte så bra odds för ett långt liv. Har försökt påtala detta för maken och undrat om han verkligen vill riskera att inte få se sina barnbarn osv. men han dör hellre tidigt än lever utan öl och godis...

    Helt ärligt så känns det som att ju mer jag försöker styra bort sockret desto mer åker han och handlar. Han som bara för ett par månader sedan knappt åkte till en livsmedelsbutik sitter nu flera gånger i veckan och åker och handlar korv, korvbröd, fikabröd, fruktyoghurt, choklad osv.
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Mandel
    Gladskit skrev 2014-11-19 08:35:17 följande:

    Det kan ju vara så att pappan kör på för att han inte vet bättre. Det finns många vuxna som inte förstår hur mycket socker det är i tex. oboy. Eller i fruktyoghurt.

    Och där kan jag känna, som valt att göra såna här rockader ibland, att visst. Det tar tid att sköta inköp och matlagning helt och hållet ett tag. Men ibland måste det bli så och jag tycker att det är värt att lägga den tiden för att föra in nya rutiner och få koll. Min man har jättebra och kreativa sidor och KAN laga jättebra mat. Men släpper jag in honom för långt så blir det till slut bara "mamma scan" och makaroner och det är inte ok. Inte på rutin. Vi både kan och vet bättre anser jag.


    Jag har mer eller mindre varit sockerfri i 3½ år och jag har verkligen försökt få med övriga familjen. Jag har läst massor av litteratur och vetenskapliga studier och tittat på mängder av program och intervjuer kring detta och självklart har jag berättat för maken om allt detta, men han vill inte lyssna. Snarare så att bara för att jag säger något så måste han göra tvärt emot.
    Barnen vet att socker inte är bra, men har så klart svårt att själva stå emot när maken hela tiden köper hem och erbjuder dem.

    Han kan även laga vettig mat, men slöar så klart helst till det och kör pannkakor med massor av sylt/strösocker eller McD. Jag äter inget av det...
    Jag står för de vanliga matinköpen - basingredienserna medans han de senaste månaderna har spårat ur helt och bara köper fika m.m.
    Barnen äter vanlig naturell fil och yoghurt, men det gör inte maken så därför åker han och köper fruktyoghurt till lunch (varför matlåda inte duger till lunch vet jag inte...) och när barnen ser den så vill de så klart ha den till frukost.

    Denna höst har han helt fått nippran och gjort äpplepaj/äpplekaka flera gånger i veckan bara för att han nu efter 9 år i detta hus har upptäckt ett träd med en massa äpplen på...

    Han själv sitter och äter smörgåsar och dricker oboy om kvällarna när han tror att barnen har lagt sig, men gör han det för tidigt och de kommer på honom så ger han även dem eftersom han inte kan säga nej.
    Och då har vi redan ätit ordentligt lagad mat 1-2 timmar tidigare...
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Mandel
    cattus skrev 2015-01-11 23:05:40 följande:

    Hur har det gått?

    Problemet ligger nog hos maken..
    Du får ta det mellan fyra ögon och fråga honom riktigt på allvar:
    Hur mår du EGENLIGEN?


    Det går tyvärr inte att prata med någon som inte vill lyssna...
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Mandel
    fluu skrev 2015-01-14 14:26:59 följande:

    Kollar man din blogg också så... varför är du med honom egentligen?


    Vilken blogg?

    Jag har inte skrivit någon blogg på 6 år tror jag.
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Mandel
    fluu skrev 2015-01-14 20:05:46 följande:
    Den på din profil.
    Jag har inte skrivit någon blogg på minst 6 år så du får gärna länka till den bloggen som finns på min profil för jag hittar inget på min profil.

    Surfar du via gamla fl eller nya?

    Tack för hjälpen!
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
Svar på tråden Sonen har hiskeligt humör och maken vägrar prova att sluta med den sockergödning som han ger sonen