Ställa upp på att inte ha sex?

Celine, i den bästa av världar borde båda vara intresserade och ansvariga för varandras njutning, och dessa par har nog inte så stora problem i sexlivet åtminstone. De verkliga problemen uppstår när det inte fungerar så.. 

Faan bästa tråden på LÄÄÄÄÄNGE Haskel!

Självklart e det som du skriver " den sjuka som ska söka vård" och JA sex ÄR naturligt. Tyvärr kommer jag inte att argumentera mot dej. ????

Faan bästa tråden på LÄÄÄÄÄNGE Haskel!

Självklart e det som du skriver " den sjuka som ska söka vård" och JA sex ÄR naturligt. Tyvärr kommer jag inte att argumentera mot dej. ????

Du får ursäkta min otydlighet. Även jag menar att det är ett gemensamt ansvar. Men jag såg/ser det snarast som självklart att den som vill ha sex, kommer att göra vad han/hon kan.

Tråden är lite av en reaktion på just det du skriver "eget ansvar till orgasm" som man ofta läser här på FL. 

Särskilt i trådar där mannen vill och kvinnan inte vill, ses väldigt underliga svar. Som ofta menar att mannen måste anpassa sig, eller finna sig i att inte ha sex, osv. osv.

Någon verkar vara populär.. (fullt förståeligt.. )

Efter alla trådar och diskussioner i ämnet är min uppfattning att för många är för sentimentala i den här frågan. Att känslor påverkar ens relationer är självklart, det går inte att intellektualisera känslor när det brinner.

I en teoretisk diskussion borde det dock vara enklare att se på det lite mer pragmatiskt; en relation är ett "avtal" med mer eller mindre uttalade krav, förväntningar och överenskommelser.

Nästan alla inser och accepterar att en relation inte nödvändigtvis är ett livslångt avtal (att man säger "ja" är mer en tradition än något annat).

- Lojalitet ingår oftast

- Omtanke, närhet och beröring likaså (även om det ofta glöms bort och värderas ner..)

- Sex är viktigt för de allra flesta och det ingår ofta som en mycket stark ingrediens.

- Trohet..

Sen kan det finnas massor av punkter till (för någon är ordning och reda viktigt, ekonomiskt ansvarstagande, ta ansvar för barn och hem.. etc.)

När någon av förutsättningarna som ingår i dealen (uttalade eller ej) förändras måste man givetvis prata, hitta lösningar, ev. förhandla om dealen eller - i värsta fall - säga upp avtalet..

En vanlig "miss" i detta är att den ena parten inte värderar en viss punkt särskilt högt - och anser därmed att hen har rätt att ensidigt stryka denna punkt från avtalet. ("JAG tycker inte sex är så viktigt..", "JAG tycker inte det är nåt problem om vi ligger med andra..", "JAG tycker inte det är så viktigt med personlig hygien..") 

Även om det låter märkligt och torrt blir det (faktiskt) enklare att  tänka sig relationen som en "affärsuppgörelse" med tydligt uttalade förväntningar/krav samt en förväntan om att prata, förhandla om man vill göra förändringar i avtalet..

Mitt inlägg ska ses som en slags motvikt till de ideer om att man ensidigt kan förändra villkor/innehåll i avtalet - utan att ens prata med sin partner. Alternativt förändra förutsättningar och ställa krav på att partnern ska acceptera, helt oförstående till att hen inte går med på detta.

Några exempel som man läser/hör emellanåt:

- "Eftersom jag plötsligt inte vill ha sex längre förväntar jag mig att min partner ska respektera detta och acceptera att vi slutar att ha sex. Jag ser det inte som ett problem och därför tänker jag inte försöka åtgärda min brist på sexlust. Hen får inte heller ha sex med nån annan - eftersom det nya nu är att sex inte längre är viktigt. Kan inte hen acceptera detta är hen en självisk bitch/skitstövel."

(Detta är ett väldigt märkligt sätt att försöka förändra förutsättningarna för ett pågående avtal..)

- "Eftersom min partner inte vill ha sex lika ofta som jag är det rimligt att jag är otrogen och har sex med andra som komplement. Jag tycker inte det är min sak att ta upp frågan till diskussion eller vara ärlig/förvarna om att jag tänker söka mig till andra - det räcker väl att jag är missnöjd, det är rimligt att ljuga och föra sin affärspartner bakom ljuset om man inte är nöjd med dealen.."

(Dvs. jag är inte längre nöjd med ett avtal men jag bryter det inte utan börjar ljuga istället och plockar russinen ur kakan..)

Min poäng är inte att man ska bli formell och fyrkantig, räkna sexfrekvens/vecka och prata på myndighetsspråk. Många gånger kan en del av kommunikationen ske underförstått.. Åren går, man slutar ha sex, slutar prata, slutar bry sig om varandra.. Då kan man nog faktiskt hävda (vid behov) att avtalet inte längre gäller trots att det aldrig uttalats. Dvs. äktenskapet var slut i ordets rätta bemärkelse och ingen blir egentligen förvånad eller upprörd att partnern hittade nån annan..

Det är väl då mest tragiskt att man väljer att leva på det sättet men faller knappast under "avtalsbrott" om båda parter slutat ställa eller uppfylla några krav. Kanske håller man ihop av praktiska skäl, ekonomi, barn. Synnerligen förståeligt (och nog inte helt ovanligt).

Jag tror, som jag skrev innan, att uteblivet sex är ett symtom på något inte står rätt till. Om man som par inte vill lösa det tillsammans kommer det aldrig bli bra. Båda borde göra vad de kan. Visst kan de bero på andra hälsoproblem, men oftast ligger nog problemen i relationen. Ibland tror jag skilsmässa kan vara lösningen, men jag tror inte att det är så många som verkligen inte har sexlust.

Jag har haft kontakt med många sexuellt frustrerande män här på familjeliv och vissa av dem har haft fruar som inte vill ha sex. Männen påstår ofta att de "gjort allt" , men egentligen har de inte gjort något särskilt alls, bara fortsatt ta samma gamla initiativ och ev klagat på att frun inte vill ha sex.Jag tror allt försäkran man verkligen närmar sig varandra På RIKIGT.

Jag är otroligt, otroligt lycklig lottad att min älskade aldrig någonsin ställt några krav på mig. Jag känner för första gången i mitt liv att jag kan vara mig själv. Om vi skulle skrivit ett kontrakt i början av vår relation hade jag blivit jättestressad, men vi har utvecklats tillsammans. Jag har redan ändrat mig på flera punkter gällande sex och han också. Jag har ofta känt mig press och stress vad gäller sex, men det gör jag inte nu och då kan jag vara precis som jag är och jag njuter som aldrig förr. Fast jag inser att väldigt få män skulle haft tålamod med mig.