vi har nu plussat tråd 2 från "Någon mer som precis har fått mf och vill försöka igen?"

Och så var man på 39+3, dags att börja ställa in sig på övertid kanske...

Nog för att jag tänkte att lillebror kanske kommer senare än storebror men innan BF tänkte jag nog ändå att det skulle bli. Blir det inte i helgen tänker jag ge upp och ställa in mig på att gå två veckor över tiden, om inte annat för att stå ut. Får nästan panik av tanken på att behöva fortsätta vara gravid, vill inte mer!

99,3% gravid enligt appen. Hur gör den om man går över tiden, tickar den upp över 100% då?

Hade några onda förvärkar igår kväll/natt, under morgonen var det bara sammandragningar som inte gjorde ont men nu har även se stannat av. Är så tröttsamt när kroppen håller på så här, det kan väl vara lugnt tills det är på riktigt istället. När det väl är dags kommer jag väl inte tro på det förrän jag står där med krystvärkar så det slutar väl med att man föder hemma i hallen.

Inte ens en månad kvar för dig nu! Förstår att du också är less, det får man vara. Att vara höggravid är ju verkligen inget man njuter av direkt (inte jag iaf).

Såhär visar min app just nu men är ju inte gravid längre, kom bara till 95% drygt

Ja om vi känner att vi måste åka och inte hinner vänta får barnvakten möta oss vid sjukhuset, det var BM tips också. Enklast vore ju att det händer när sonen är på dagis så man bara kan åka men det går ju tyvärr inte att planera sånt.

Hej allihop=)

Har inte vart inne på fm på ett bra tag och ville bara kika in och tala om att än så länge går min graviditet bra, vart på rul och allt såg fint ut, väntar en liten tös som beräknas att komma den 9 september<3

Hoppas att allt är bra med er alla:)

Åh vad jobbigt med så täta värkar. Inte få någon återhämtning

Värkarna höll på i 22h innan han kom men då de kom var 7 min nästan hela tiden. Så dessa 7 min var jag som vanligt. Detta trodde jag inte man skulle känna. Då tyckte jag att jag klarade värkarna hemma och när de dessutom inte ville ha in mig, så dumt av mig att inte stå på mig utan bara tackade och tog emot vad de sa . Förlorade också mkt blod, 2 l. Moderkakan lossade ej utan blev akut operation på natten. Detta resulterade i en slö mamma och son. Ingen amning kom igång. Burr. Veckan efter var ingen hitt heller . Men om 1 v ska jag iaf träffa en bm och prata amning då vi försökte hysteriskt i 4 mån och jag kände mig som världens sämsta. Ska göra allt för att det ska funka denna gång men absolut inte så länge och inte deppa ner mig om det inte går.

Det låter som du också haft en tuff förlossning, och vilken tuff start för er, hoppas verkligen det blir bättre denna gång. Skönt om du kan få bra stöd nu innan. Tycker det låter som du har en bra inställning till amningen denna gång, ersättningen är ju jättebra och vi har rent och fint vatten så det finns ingen anledning att ta knäcken på sig själv för att få det att funka.

Tycker det verkar vara många som får en tuff start så det känns som jag haft sån himla tur. Min förlossning var verkligen jättebra på alla sätt, tyckte det var skönt att det gick fort och det gick liksom inte för fort utan vi hann in i god tid ändå. Fick inga komplikationer, inga stygn och amningen flöt på så himla bra. Gör gärna om det på samma sätt igen men man vet ju inte hur det blir denna gång. Tänker ibland att jag kommer få en jobbig förlossning nu bara för att jag "kom så lätt undan" förra gången.

BF+1 så nu har jag officiellt gått över tiden. Märkligt att det kan vara så olika! Första barnet föddes i 38+0 och nu är jag på 40+0 utan att något har hänt, känns verkligen som jag varit gravid i en evighet!