BF Juni 2015

Den här informationen från en artikel i Aftonbladet hittar man när man googlar. Jag tycker inte det känns solklart med tanke på att jag hade blödningar förra graviditeten samt bruna flytningar runt bim den här gången... Är ju såklart lite orolig då jag helst vill slippa uppsöka sjukvården där... Jag ska ringa barnmorskan och fråga vad de tror...

"Påverkas inte

Tidigare har man misstänkt att tryckskillnaden som uppstår vid start och landning skulle kunna påverka fost-ret och även öka risken för missfall. Men i dagsläget finns ingen forskning som talar för det.

- Varken karbintryck eller syrehalten i blodet på hög höjd påverkar fostret skadligt, säger Karin Pettersson.

Risken för att få missfall är störst fram till vecka 12. De har nästan alltid genetiska orsaker och inträffar oavsett vad kvinnan gör.

Inga komplikationer

- Däremot skulle jag inte rekommendera en kvinna som haft komplikationer i någon form, som kraftiga sammandragningar eller blödningar tidigt i graviditeten, att flyga. Inte heller sent i graviditeten eftersom det då finns en potentiell risk att föda för tidigt, säger Karin Pettersson.

I vilken fas av graviditeten är det då säk-rast att flyga?

Ökad risk

För kvinnor som har en okomplicerad graviditet och inte väntar tvillingar, haft blödningar eller andra komplikationer, är det säkert fram till vecka 32. Därefter ökar risken för tidiga värkar och andra komplikationer såsom blödningar.

Det bästa är dock att kontrollera med din läkare först. Be också om ett läkarintyg - det kräver de flesta flygbolag ."

Finns det nåt nummer man kan ringa för att få rådgivning av barnmorska? De jag hittar har bara telefontid typ 9-10 eller 10-15 på vardagar, inte helt lätt när man jobbar och sitter i öppet landskap... Ska jag behöva stanna hemma från jobbet för att få tag på en barnmorska på telefon liksom...

Som jag tolkar det jag läser är det nästan lugnare i v 14 eftersom den största mf-risken då är över. Min 24-timmars flygning x2 i samma vecka är i v 8 :/

Förra graviditeten flög jag också utan att ha en tanke på missfall. Började dock blöda efter flygresan och det slutade sedan i missfall så det är nog det som gör att jag nojjar lite extra nu. Kommer dessutom att vara i ett utvecklingsland under precis den tid jag fick missfall förra gången. Klart att det känns lite sådär rent mentalt även om det antagligen är en minimal risk att det händer nåt....

Du har säkert helt rätt :) jag vet inte varför det här slog mig idag, har inte tänkt på det tidigare... Och så googlade jag (alltid farligt) och hittade en massa information som verkade tveksam (även om de allra flesta trovärdiga källor säger att det inte är nåt problem alls). Nu är det ju en generellt en högre risk för missfall under första trimestern också. Skulle jag resa inom Europa skulle jag inte oroa mig det minsta för det heller. Men det slog mig plötsligt att tänk om det händer nåt när jag är där (ska till ett land i södra Afrika).det gäller kanske att kolla upp vilket sjukhus man ev bör vända sig till i förväg, så blir man nog lite lugnare

Gula febern är jag redan vaccinerad mot. Malariatabletter har jag fått, de sa inget om att man mår extra dåligt av dem, så det har jag faktiskt inte ens reflekterat över... Är egentligen mest orolig för att det skulle bli några komplikationer ned tanke på sjukvården. Tror nog på ett sätt att det är bättre som du gör att resa i andra trimestern när risken för missfall är lägre av just den anledningen. Jag hade också resan bokad innan jag visste och eftersom det är en jobbresa och inget jag valt själv känns det nog extra jobbigt. Har inte sagt nåt på jobbet om graviditeten heller, det är ju så tidigt. Men alla vet ju om missfallet i våras...

Tror inte att man behöver oroa sig så mycket för symtom/inte symtom, illamående/inte illamående. Finns de som inte haft några symtom, mått toppen genom hela graviditeten och fött friska barn. Sen finns det de som mått jättedåligt, haft en massa symtom och ändå upptäckt MA på vul/kub/rul etc. Jag mår betydligt mer illa den här gången än förra som slutade i missfall. Jag har dock bestämt mig för att inte fokusera så mycket på symtomen. Riskerar att hamna i panik om jag märker att det blir mindre av dem. Sen oroar jag mig iofs lite för mycket för mf iallafall, med tanke på att det blev så förra gången. Men jag har bestämt mig för att inte fokusera för mycket på symtom eftersom kroppen kan luras i vilket fall som helst =) 

Illamåendet blir bara värre och värre. Ska inte klaga, har inte spytt än, men jag går runt med konstant åksjuka känns det som. Var in på Apoteket igår och köpte ett par sea band. Men vet inte om det hjälper...lite svårt att veta im jag sätter dem rätt också. Känns mest som att det gör lite ont på handlederna...

Å vad jobbigt <3 men så länge det bara är ljusbruna flytningar tror jag inte du behöver oroa sönder dig. Jag hade så i förra graviditeten, som tyvärr slutade i missfall tre veckor senare, men gyn trodde inte att det hade med flytningarna att göra, embryot hade dessutom utvecklats som det skulle under de veckorna. När missfallet satte igång så var det rött blod, stor skillnad! Håller alla tummar jag kan iaf, vet hur jobbigt det är och hur mycket man oroar sig <3

Förresten, glömde nämna att jag dessutom hade lite såna flytningar den här gången, runt bim. Kände mig helt uppgiven då och trodde att jag skulle få en exakt repris av förra gången. Men det slutade helt, nu har det gått två veckor sen dess, med stegring på testen och dessutom känner jag mig jättegravid. Så jag räknar kallt med att det är lugnt (än så länge iaf). Det är säkert ingen fara alls för dig heller!