Hejsan är ny här på familjeliv och tänkte hoppa in i den här tråden
Jag har haft cystor i några år som har gjort det svårt för mitt att hålla koll på min cykel och speciellt Äl. Men jag tror att min cykel är runt 33-35 dagar
Bim 10-12 september 1a barnet 3e försöket
Hejsan, jag har inte varit så aktiv här i tråden utan mest läst vad ni andra har skrivit och för er som har kämpat så måste jag bara säga att ni är otroligt starka.
Nu känner jag dock att jag behöver skriva av mig lite. Min mamma kämpade 15 år med att få mig, hon hade stora problem med cystor (jag har också haft/har cystor) och äggen fastnade helt enkelt inte. De hade oräkligt många provrörsbefruktningar och de fick kämpa för den sista omgången då jag och min tvilling syster blev till (hon gick dock bort när vi var 3 månader) och sen dess så har jag varit ensambarn.
Detta skrämmer mig något enormt då jag alltid har drömt om att bli mamma, men min sambo förstår inte min rädsla av att behöva gå igenom samma sak och det gör mig bara ledsen och irriterad.
Jag känner lite samma sak, jag och min sambo köpte ett hus i våras och vi längtar efter att inreda ett av rummen till en barnkammare :D
Idag ska vi åka och kolla på ett hus, i morgon ett annat, så det vore ju bra om ägget fäster i dagarna så vi har något att fylla ut huset med om 9 månader. :D
Samma här! Köpte hus för snart ett år sedan och väntar på att få inreda det tomma rummet :)
Någon annan här inne som fått missfall någon gång?
Efter mitt missfall har jag varit fysiskt trött i hela kroppen. Jag orkar ingenting. Helgerna ligger jag mest på soffan.
Nu vill jag ha min energi tillbaka...
jo jag äter också apotekets kvinna.
Nu har vi kollat på huset och kommer vara med i budgivningen som startar i veckan. Spännande!! Jag har sen igår haft en svaaaaaag molande känsla där nere. Inbillar mig säkert bara. Inga ömma bröst än heller, nu är de ömma brösten 2 dagar sena så man funderar ju över vad det kan bero på .
Ska lägga till att jag mått illa, riktigt illa i 3 dagar nu. Tror iofs det kan bero på att jag är förkyld.
Jag har också ett mål att vara gravid vid jul, skulle vara så mysigt men samtidigt så vill jag inte hoppas för mycket för kommer bara vara så ledsen om jag inte kommer vara det :/
Här kommer det bli så i vilket fall som. Att jag blir ledsen alltså. Redan förra julen innan vi hade börjat försöka var jag ledsen för att det fattades något. Tror det delvis har att göra med att vår familj var den av alla mina föräldrars syskon som firade med farmor,farfar, morfar och mormor. Nu är farmor, farfar och mormor döda och morfar för gammal och sjuk. Det fattas helt enkelt en generation. Kan ibland bli såå ledsen för att mina framtida barn inte kommer få chansen att känna mina far- och morföräldrar. Jag inser ju såklart att de får egna, men ändå.