Åh, jag har dåligt samvete, men jag blir galen på min mamma! Hon är expert på allt vad graviditet och bebis heter, trots att hon bara fött ETT barn för 30 år sedan, och är utbildad undersköterska, för 45 år sedan (och har inte jobbat inom vården på 40 år, och aldrig med förlossning).
Jag kan fan inte säga nånting utan att hon ska komma med ett "det vanliga är ju att..." eller "när du var liten... ", som om inget hänt på 30 år.
Sambon är bättre i ryggen idag, men nu klagar han istället på illamående som kommer och går. Alltså, herregud?!?!
Nej, jag ska damma i mig en påse kolasnören och tänka positivt.
Mitt besök på spec mv idag gick snabbt och dagens läkare tyckte inte att vi behövde göra någon undersökning eller bestämma ngt om igångsättning förrän nästa vecka då jag är i v 37+6 *surar*
Blodtrycket låg på 140/90 så det var helt okej.
Magen har sjunkit rejält idag, alltid något.
Hät hemma ser det ut som ett bombnedslag men jag varken kan eller orkar städa. Dom andra tre gångerna har jag skurat och haft mig jag med men inte den här gången. Med tvillingarna gjorde jag det mesta men delegerade bort plockande mm i golvnivå då det var rätt kört.
Alltså jag är ju lite knäpp men jag kunde inte låta bli att kolla tappen igen :)
Igår hittade jag ena sidan av tappen högt upp bak mot rumpan. Idag kände jag typ hela tappen rakt upp och det kändes som att det var en grop i den...
Skönt att jag inte är ensam om att irritera mig på min mamma, hoppas föräldraskapet hjälper snarare än stjälper vår relation. Just nu är det ju så mycket hormoner och skit.
Sambon kom just och sa att han tror att han är lite allergisk mot någon av medicinerna, han har nämligen fått sån klåda. Hahaha, jag oooorkar inte ens bli arg över den jävla offerkoftan han fått på sig.
Nu ligger jag och hoppas på fullmånens makt. Tog två Alvedon och slocknade som en medvetslös. Vaknade efter en timme och var och kissade, då kom slemproppen (en stor blodig snorklump). Nu ligger jag här med små korta värkar, men 4 stycken på en kvart. Det kan bli en spännande natt 