Åhh, grattis jhjärtak! Får lite flashbacks men själv så upplevde jag det så mycket lugnare den här gången men tror att mitt val att amma båda var det som ställde till det.
Nu är lilleman snart två dygn och mjölken börjar rinna till, vilket innebär för mig som är jättekänslig för hormonförändringar att jag gråter för allt och har konstiga tankar och känslor... Nån mer som har det så? Hur länge håller det på? Till exempel tycker jag jättesynd om storebror fast eg har han ju fått det finaste man kan få - ett syskon.
Tänkte också på dottern så dina tankar där är ju helt normala. Det kommer att kännas bättre när hormonerna stabiliseras lite.
Jag känner mig så äcklig med det här jäkla avslaget... Även om jag duschar känner jag att det inte riktigt blir rent då jag har så ont där de fick sy (klipptes några cm så blev ju en del stygn...). Igår var första dagen jag inte tog maxdos av både panodil och ipren och nu är det 12 dagar sen förlossningen, hur länge ska man egentligen behöva ha såhär ont? Kan inte ha vanliga trosor då kanten skaver i underlivet, utan måste ha typ boxervariant (med halvlånga ben). Bindan skaver dessutom, o jag kan typ inte torka mig när jag kissat (får "badda" lite försiktigt)... Har även problem med att sitta. Blääää. Känns dessutom som om jag aldrig kommer våga ha sex igen... En bm hjälpte mig på BB att se underlivet mha en spegel, o då tyckte jag dock att det såg okej ut. Men det lilla jag vågat känna efter nu gör mig livrädd...
Idag känner jag mig rätt ledsen. Det är väl för sent för baby blues egentligen? Det har ändå gått 11 dagar. Jag saknar min sambo och livet vi hade innan bebisen. Jag är trött och känner mig otillräcklig, och de här känslorna gör mig rädd och ger mig otroligt dåligt samvete.
Jag älskar ju den här lilla korven, och ångrar ingenting. Men det känns tungt redan nu, och det borde jag inte tycka.
Jag hoppas verkligen att det bara är en tung dag, jag vill bara vara 100% glad över att jag äntligen har min underbara bebis här!
Är det någon annan som känner igen sig?
(med vissa svackor såklart 
)
)
Inser att jag inte har en chans att läsa ikapp idag med hörselkontroll men stort grattis till er som fått era små och ni som väntar kämpa på! Det är verkligen värt det när de kommer ut!
En fråga. Måste det ha kommit råmjölk ur brösten under graviditeten för att man ska kunna amma? För jag har inte fått några droppar alls som jag märkt och jag vill väldigt gärna amma (trots allt besvär ni andra verkar ha nu i början) 
Är inte avskräckt än men lite orolig att jag kanske inte har någon mjölk.