BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Och just som jag skrev det ovan kom en stor stor bit av slemproppen ihop med färskt blod... Hoppas fortfarande att det avvaktar ytterligare 2-3 dagar!

Urk! Vaken inatt med illamående och idag är mina tarmar allt annat än nöjda! Straffet för att jag åt lite "vanlig" mat till lunch igår:(

Förlåt för gnället, men det börjar bli ganska tjatigt med fil eller yoghurt till frukost, lunch och middag nu, VARJE dag! Jag vill bara äta, varm mat, RIKTIG mat, vad som helst som ger mig energi inför förlossningen och tiden efteråt!:(

Och så lite dåligt samvete på det för att jag håller barnen hemma.. det lät inte så glatt när jag ringde tidigare och sa att sonen blir ledig hela veckan. Liksom, tack men nej tack, jag riskerar inte att dra hem någon magsjuka nu!

Är helt deppig. Har läst på lite mer om min medicin som jag måste ta varje dag och inser att det är alldeles för lite studier på hur detta påverkar barnet genom amning. I Sverige säger de att det ska gå bra, men i går läste jag utländska studier som varnar för bla leverproblem hos barnet och jag inser jag inte vågar utsätta vår lilla för detta. Trodde dock aldrig att jag skulle sörja amningen så. Iaf är det någon annan som ska köra på ersättning med en gång? Lite tips? Lite pepp?

Hej!

Jag har inte varit så aktiv i denna grupp den senaste tiden, men jag har följt er hela vägen från start.

Nu behöver jag dock få gnälla av mig lite så jag passar på här ;)

Jag har bf 23/3 och förra veckan fick jag åka in akut till förlossningen pga riktigt smärtsam värk i magen. Värken var konstant, men det visade sig på förlossningen att jag hade regelbundna sammandragningar med några minuters mellanrum samt att smärtan blev värre när de kom. Jag fick bricanyl för att stoppa sammandragningarna eftersom läkaren inte ville att jag skulle föda 5 veckor för tidigt. Jag hade inte öppnat mig något men de var ändå oroliga att det skulle dra igång. Sammandragningarna lättade men dessvärre försvann inte smärtan och det visade sig sen att jag även har fått njurbäckenvidgning så jag fick spasmofen och då lättade smärtan en del. Sen dess har jag varit hemma och har känt molvärk på samma ställe från och till, ibland gör det något (läs mycket) ondare men jag har ändå valt att inte ta några mer spasmofen då jag har fått för mig att det egentligen inte är så bra under graviditet. Tänker att jag sparar dessa till nästa riktiga anfall.

Idag var jag hos bm och pratade lite om hur jag ska göra med jobb fram till bf. Hon sa att man inte sjukskriver någon när det bara är 4 veckor kvar utan då får man plocka föräldradagar. Hon ignorerade dessutom att mitt blodtryck var ganska högt och viftade som vanligt bort min huvudvärk med att jag borde se till att dricka mer... Njurbäckenvidgningen kommenterade hon att "det händer en del" och att man får "räkna med lite krämpor" under graviditeten.

Jag har verkligen inget emot att jobba de sista veckorna som är kvar då jag har massor att lämna över till min vikarie, men när det blir såhär och man inte blir tagen på allvar så känns det skit rent ut sagt. Ska man behöva vara halvt döende för att överhuvudtaget få hjälp som gravid?

Usch, det blev ett långt gnällinlägg men det var välbehövligt från min sida :)