Helt plötsligt har Tage börjat acceptera mat i fast form, efter några veckor med gråt :)
Men då har jag ju lite funderingar kring mängd, jag minns ju inte från förra gången :-/
Ni som har barn som äter full portion vanlig mat till lunch eller middag - hur mycket äter dom?
Kan inte hjälpa dig Snö! Folke äter olika mycket varje mål :) men är ju mest smakprov för honom än... Ca 1iskub som mest kanske?
Folke somnar tidigare och tidigare! 19:45 idag?? Gillar det inte eftersom han vaknar en del under natten... :( men man kan väl inte tvinga honom att vara vaken när han uppenbarligen är supertrött? Tips?
Ikväll åt han 200ml av min välling för första gången! Så kul! Innan har han mest testat lite...
Lite "kul" (missförstå mig inte nu) att läsa om bebisar med förstoppning när jag både igår och idag känt att faaan vad less jag är på alla blötbajsar! Här har vi MINST 5 bajsblöjor varje dag och det BUBBLAR ur henne.. sen har man cirkus en halv sekund på sig att byta blöjan innan det läckt ut antingen vid benen eller upp mot ryggen. Det är liksom slemmigt och gelé-aktigt vilket gör att blöjorna inte suger upp det utan det ligger som en pöl i blöjan och trycks ut åt alla håll :( så har det ju varit ett halvår nu, sen hon föddes, så jag borde ha vant mig men tycker det blev värre sen vi började med gröten:( så nu har jag slutat även med den och återgått till helamning. Hoppas på 6 månaderskoll på bvc snart så jag får lite råd hur jag ska göra.
Lite komiskt ändå att man skulle ha dåligt samvete när man flaskmatade de andra barnen för "amning skyddar mot allergier".. de ungarna tål ALLT, Selina som helammats har provat TVÅ grejer och reagerat på bägge. En slump säkert men komiskt som sagt ;)
Japp världens sämsta morsa det är jag. I natt har jag sovit borta utan mina barn. Efter att sovit kassa nätter i två och en halv månad, och inte sovit typ en hel natt på två och ett halvt år så har jag börjat få fler och fler symtom på utmattning/utbrändhet. Så för att jag ska orka med ännu en vecka utan hjälp från mannen så sov jag hos hans föräldrar. Jag sov nästan 10 timmar i natt men hade säkert 4 uppvak ändå bara för att kroppen är sönderstressad. Men nu mår jag bättre. Den senaste veckan sov jag 4-6 per dygn med sjuka barn, så det är det som slitit sönder mig.
Hittills har allt faktiskt känns jättebra, men nu är jag för första gången sen Bosse kom rätt nedstämd... Det är för att amningen inte längre funkar. Jag ville ju verkligen långtidsamma! Först fick jag kämpa för att få igång produktionen då han låg på neo och inte fick amma fritt (tog för mycket kraft för honom innan produktionen kom igång). Sen funkade det rätt smärtfritt i 3 månader, fick ibland böka lite men absolut hållbart. Mellan 3-5 månader fick jag böka mer, gå och amma, endast amma höger bröst då han inte riktigt ville greppa vänstra osv. Sen efter han blev 5 månader var det som att han för varje dag ville amma mindre o mindre, tills typ i veckan/förra veckan då jag fick sluta helt. Har försökt få han att ta tissen lite varje dag men det är typ 10-20 sek sen vägrar han. Ger jag han sen flaskan kan han suga i sig allt direkt. Och jag vet att jag har mjölk men han vill verkligen inte. Men jag vill... Känner sån sorg att behöva sluta amma redan. Jag hade somsagt planer på att amma 1-1,5 år iallafall. Innan förlossningen var jag livrädd att inte kunna amma, då både min mamma och syster hade problem med det. Men när jag väl fick igång mjölken var det som att jag tog för givet att vi skulle amma så länge JAG ville, inte en tanke på att HAN kunde bestämma sig för att sluta tidigare. Ååh... Oså försöker jag vara stark inför andra och bara rycka på axlarna när jag säger att jag slutat, fast jag typ grinar inombords. Orkar inte säga hur jobbigt jag tycker det är egentligen. Vet inte om jag värdesätter mig själv som mamma med hur amningen funkar? Eventuellt... Samtidigt försöker jag vara glad över att jag har en matglad kille, som mår bra och utvecklas. Och tänka att nästa barn kanske vill amma längre. Att det inte är sista gången jag ammar.
Åh vad jag blir less på smakportionerna! Det funkar verkligen inte alls!
Äpplen = utslag, gröt = ont i magen och slembajs, morotspur? = kväljningar och kräkningar.
Tur vi har läkarkontroll på onsdag och att vi får något bra råd:(
Igår knäckte Linnea krypkoden så nu är det full fart här. Hon har ju länge förflyttat sig runt i rummet, men inte på ett planerat sätt utan mer rullat hit och dit, åt sidan, baklänges. Men nu är det ena handen och knät framför det andra och nu lever givetvis allt hon länge haft spaning på men inte riktigt fått tag på farligt. Hon morrar triumferande och alla tomburkar, kakrecept längst ner i bokhyllan och skräp under TV-bordet darrar av fruktan.
Måste få tag på mer förvaringslådor för att framförallt i storebrors rum har han fortfarande gott om småsaker hon inte får ha som ligger på hyllor långt ner eller i hans leksakskök, och eftersom Linnea sitter själv också så når hon ju åtminstone ca 70-80 cm från golvet om hon kryper fram och sen sätter sig bredvid hyllan.
Ni som kommit igång med mat; ger ni vatten att dricka till maten och isåfall ur vad? Nappflaska eller pipmugg? Isak är väldigt intresserad av mat men han har aldrig tagit flaska så han vet inte hur man dricker ur den.
Åh, den muggen lät ju bra! Vad är det för någon? Köpte en vanlig enkel pipmugg men den rinner det helt galet mycket ur så han blir mest blöt...
Åh, den muggen lät ju bra! Vad är det för någon? Köpte en vanlig enkel pipmugg men den rinner det helt galet mycket ur så han blir mest blöt...