Hur kände ni er dygnet innan förlossningen startade? :)
Vilka tecken? :)
Vilka tecken? :)
Nästan varje natt var jag hungrig men orkade aldrig gå upp och faktiskt äta. Sista natten sov jag ganska tidigt vaknade som vanligt för att kissa och gick direkt till köket för att laga iordning något. Min kille vaknade så jag åt och vi kollade på lite tv och var vakna ett tag. Hann sova lite sådär tills morgonen då mina sammandragningar började kännas vid frukosten. Juste innan det var jag lättretlig, kastade ett glas i diskhon och se n skrattade jag åt hur PMS-ig jag var. Ett dygn senare hade vi precis kommit upp på BB-avdelningen och slumrat lite med den nyfödda.
Jag verkligen kände i kroppen att det var dags :)
Lycka till!
Dagen innan mitt barn föddes promenerade vi en rätt så lång runda i det fina vädret. Det gick inte så fort, fick stanna för att magen drog ihop sig ibland, sammandragningar (hade jag inte haft tidigare) gissade jag.
Sen gick jag o la mig som vanligt på kvällen o vaknade efter bara någon timme o hade värkar, som sen tilltog i styrka o 6 på morgonen åkte vi in o halv 3 på em är bebis född.
Dagarna innan var allt som vanligt, orkade leka med syskonbarn o ta mig till annan ort o fika med väninna.
så inga direkta föraningar mer än de milda sammandragningarna 1 dygn innan alltså.
Hade haft ganska kraftiga sammandragningar kvällstid under ett par dagar, men de gjorde inte ont. Hade inga andra känningar. Vaknade en natt vid 23:30 av en konstig känsla, ställde mig upp och kände att det forsade vatten. Blev otroligt förvånad eftersom jag hade tid för planerat snitt bara två dagar senare och inte hade en tanke på att bebisen skulle kunna komma innan dess, hade inte packat väskan eller nåt! Så jag var helt oförberedd, konstigt nog, efter 9 månaders väntan...!
Hade haft ganska kraftiga sammandragningar kvällstid under ett par dagar, men de gjorde inte ont. Hade inga andra känningar. Vaknade en natt vid 23:30 av en konstig känsla, ställde mig upp och kände att det forsade vatten. Blev otroligt förvånad eftersom jag hade tid för planerat snitt bara två dagar senare och inte hade en tanke på att bebisen skulle kunna komma innan dess, hade inte packat väskan eller nåt! Så jag var helt oförberedd, konstigt nog, efter 9 månaders väntan...!
Hade inga tecken på att förlossningen skulle starta tidigt på morgonen nästa dag utan allt var som vanligt. Men jag förstod med en gång när första värken kom kl 5 på morgonen att idag är det dags..tacka fan för att jag inte visste vad jag hade framför mig..jag hade inte förlossningsrädsla innan men nu när jag vet vilket helvete det är så vill jag faktiskt inte ha fler barn.
Med de två första kände jag inget speciellt alls föränn det var dags.
Med trean kände jag 2-3 dagar innan att det närmade sig och även med fyran kände jag 2 dagar innan att det liksom drog ihop sig. Svårt riktigt förklara varför men ökade sammandragningar som var kraftigare och en allmän känsla av att all ork och motivation att röra på sig försvann :)
Med fjärde hade vi gårdsfest 2 dagar innan hon föddes och även om nu min man var nykter så gick jag isäng extra tidigt för det kändes som det var på väg att starta och det kändes lite opraktiskt när alla barnvakter satt och hinkade öl samtidigt :D Men den natten gick bra men så kom det igång natten efter ist
Jag kände mig bara sur eftersom bebis inte ville komma ut. Jag trodde att jag skulle vara gravid resten av livet och hade slutat att vänta och leta tecken. Då kom han! På bf +7 :).
I vecka 39+3 kände jag mig otroligt rastlös, så jag gjorde 1 timmes yoga, styrketränade 30 min hemma, bakade 100 bullar samt storstädade. Helt sjukt men det fanns liksom ingen hejd på energin den dagen. Gick och la mig på kvällen men kände mig fortfarande rastlös och kunde inte sova. Vid 02 på natten kom första värken (hade inte känt ett dugg innan) och dotterr född 12 timmar senare :)
Dagen innan mitt vatten gick så kände jag ingenting, och jag hade ändå gått över tiden med 10 dagar. Jag kände mig relativt pigg för att vara så långt gången, hade inte ont någonstans. Sedan gick mitt vatten och 48 timmar senare fick de sätta igång mina värkar pga att de inte kom igång av sig självt =)
Lite rastlös. Packade färdigt BB-väskan och fixade med en hel massa saker. Jag "visste" att det var dags och gjorde de sista förberedelserna.
Fick första värken i taxin på väg till sjukhuset och sen kom de snabbt ganska tätt, efter nån timme med 1-2 minuter mellan varje. Så då bestämde de sig för att göra KS direkt. Bebisen satt i säte och jag ville inte föda vaginalt. Blev alltså "akut" snitt men i lugn och ro. Nu i efterhand tycker jag att det är kul att bebisen bestämde själv när det var dags att komma ut! Det var också kul att få uppleva att vattnet gick och känna på lite värkar. Fast när det började göra riktigt ont sa jag till sambon att jag var glad över att inte ha 12 timmar av denna smärta framför mig ; ) Men oj va förvånade mina föräldrar och kompisar blev när jag ringde och sa att bebisen kommit! Alla väntade ju på att jag skulle göra snittet dagen efter!
Jag mådde..... konstigt. Någon annorlunda obestämbar känsla i kroppen. Då fattade jag inte att det hade med förlossningen att göra, men i efterhand insåg jag att det var så.
På måndagen vaknade jag och mådde alltså konstigt. Var hos barnmorskan och sov mig sedan genom hela dagen. På natten mot tisdagen vaknade jag flera gånger och tyckte att jag hade väldigt vattniga flytningar. Till sist tiiiidigt på tisdagsmorgonen tyckte jag att det blev så vattnigt att jag bestämde mig för att sätta mig på en handduk en stund. När jag suttit en timme och inte tyckte att det blev värre så reste jag mig ur soffan och hann ta ett steg ut på golvet innan vattnet gick med dunder och brak.
Hade inga värkar, men vi åkte in för kontroll och allt såg bra ut. Skulle bli igångsatt på onsdagsmorgonen om inget hände. Vi åkte hem och väntade och framåt lunch började värkarna ordentligt. Vid fem på tisdagseftermiddagen åkte vi in till bb och dottern är född efter två på onsdagsmorgonen.
Hon kom nästan prick 22 timmar efter att vattnet gick och jag hann ha värkar i ungefär 16 timmar.
Dagen innan min sessa föddes vaknade jag vid 4 på morgonen och hade "mensvärk" somnade sen om igen och var iväg och träffade en kompis under dagen. Hade som mensvärk hela dagen till och från. Förvärkar, hade lika dagen efter som tilltog och på kvällen fick jag åka in.