Inlägg från: kerstinsmide |Visa alla inlägg
  • kerstinsmide

    Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet

    peegasus skrev 2014-05-03 20:09:32 följande:
    Vatten torkar ut huden så bada bara när det måste. Använd babyolja utan mineralolja. Liberos är bra! Skippa Natusan etc. Mineralolja lägger sig som en hinna på huden bara och tillför ingen fukt till huden. Oljan är även bra att använda på torr hud utanför badet :) Saga hade en period då hon "ömsade",smörjde med olja och nu är hon som vanligt. Ska även köpa aloe vera att smörja med då olja inte alltid är optimalt då det tar en stund att gå in i huden.
    michaelanorlin.blogg.se/ <--- Min gravidblogg beautybym.se <---- Min skönhetsblogg

    Är fullt medveden om att vatten torkar ut. :) hon skulle ändå bada. (Kräkmaraton) Men fick höra att man inte ska smörja med olja direkt på barnets hud då det kan hondra huden från att andas och att man då istället måste smörja oftare. Dock så stod det på 1177 att det torra vanligtvis försvinner efter ett par veckor. :)
  • kerstinsmide
    Eveluskan skrev 2014-05-04 12:34:11 följande:
    Nu har vi sovit och ätit precis som lillen vill, hans behov får gå före deras regler och tycken. Men så kom det "sista" blodsockret innan läkarronden och mitt hjärta ligger på 2,4.. Alltså 0,1 för lågt. Inte så tokigt tycker jag, men personalen blev allt annat än positiv och en hemgång idag känns plötsligt väldigt avlägset. Jag känner mig så otillräcklig när dom antyder att det inte funkar hela tiden, dygnet runt. Det konstiga är att grabben min är pigg och glad, inga hypoglukemi tecken, han äter typ 2/3 av dygnet och däremellan sover han som en klubbad säl. Låter inte det som en tillfreds och nöjd bebis? Och borde inte det vara dom viktiga riktlinjerna istället för en decimal? Wow jag håller på att tappa förståndet på detta ställe! Vi är dessutom inlåsta pga virus risken.. Fängelsedömda med sura barnmorskor, livet rockar just nu Tack för era stöttande ord! De värmer!!

    Vi hade det precis likadant!! Alla barnmorskor på bb bara stod över mig och tröck på hur viktigt det ör med amning och ingenting fungerade. Kände mig askass! Sen kom sonden och neonatalen blev inblandade och de var änglar. Stöttande och hjälpsamma. Samt försäkrade mig om att det fanns andra lösningar. Man kunde slappna av. BB gillade jag inte alls. :( Tar de "riktiga" blodprov på er bebis om sockret är för lågt också? Min lilla donna har fortfarande massa stick på händer och fötter efter de grövre nålarna. :/
  • kerstinsmide

    Åh gud. Har gjort för mycket idag. Donnan har ammat hela dagen och är fortfarande inte nöjd. Fick asont imagen nu på lvällen och att försöka amma en bebis som skriker så att hon nästan kräks är inte det lättaste speciellt när det inte verkar komma någon mjölk att tala om. Gav upp och min sambo fick ge henne ersättning nu. Donnan är nog övertrött också då hon inte sovit mer än någon timme på förmiddagen. Hoppas verkligen att hon somnar nu så att tuttarna hinner "ladda upp" haha. Blev helt förtvivlad och började gråta. Så jobbigt när man känner sig så maktlös och inte vet vad bebisen vill.

  • kerstinsmide

    [quote=73172940][quoteick]Eveluskan skrev 2014-05-06 20:23:30 följande:[/quote-nick]Angående känslor, här har ni en som bara gråter och gråter. Jag har konstant ångest och panikartad oro, känner mig hyfsat sämst som har blivit så påverkad av baby bluesen. Jag älskar mitt barn och mitt liv och det är inte det som påverkar mig. Utan det är mer en frustrerande känsla och ett ångesttryck som tar kål på mig. Ska prata med BVC sköterskan som kommer hit på torsdag om hon har några tips och råd. Extra orolig blir jag pga min historik med panikångest och depression. Nu är ju min son bara 5 dagar gammal och jag hoppas innerligt att det släpper fort. Någon utav er som har något bra råd till en ganska knäckt tjej?[/quote] Jag förstår dig fullt ut. Har själv haft ett förflutet med depressioner och panikångest. Var onekligen rädd att hamna i en svår förlossningsdepression och Förberedde nästan min barnmorska på det. Men jag har tagit mig igenom det med mycket stöd från människorna omkring mig. Speciellt min sambo. Försöker även att se allt från den ljusa sidan och maskera det jobbiga med lite humor. Mitt enda egentliga råd är att prata med någon. Antingen någon du litar på fullt ut eller någon professionell som är specialiserad på just babyblues. Du är iaf inte ensam! Detta är mycket tuffare än vad jag någonsin skulle kunna tänka mig. Förstod såklart att det inte skulle vara en dans på rosor men med alla hormonerna är det supertufft. (Och alla "krav" från samhället. )Grät ju enbart i början på grund av att alla bara tjatade om amning.

  • kerstinsmide
    garin skrev 2014-05-08 03:05:03 följande:
    Åh guuud!!! Igår kväll så ammade jag honom länge sen fick sambon mata med det jag pumpat ut. Han fick i sig ca 60ml till. Somnade så gott kl 22 OCH SOV ÄNDA FRAM TILL 02.30!!!!!!!! Vet inte riktigt hur jag går vidare efter denna erfarenheten.. 4,5h är verkligen rekord, nästan exakt lika länge fick jag sova för jag kastade mig i säng direkt. Ska bli intressant hur länge till han sover nu. Får växla bröst och inte låta honom myssuga/somna utan han ska ÄTA, i massor!!!

    Grattis till sömn! :D visst känns det så sjukt bra när man går sova så länge i sträck? ^^ vi har ersättning som backup om hon skulle vilja äta mer än vad jag har att erbjuda. ;P hon gillar det också. Men föredrar klart bröstet. Men jag får så ont när jag pumpar. Så jag köpte aldrig en egen pump. Lånade en från neo och provade. Ska iaf köpa en uppsamlare då jag läcker som attan från det andra bröstet när hon ammar på det ena. (Haha skum mening)
  • kerstinsmide
    Fidelisen skrev 2014-05-09 09:53:37 följande:
    Hej hej allihopa smile1.gif
    Är inte inne så jätteofta, känner att det prioriteras bort lite ...men ska försöka vara mer aktiv
    Här går allt riktigt bra. Livia sover bra då flesta nätterna. I natt ammade jag henne när vi lade oss vid 00, väcktes av henne klockan 4 för amning och sedan väckte hon oss 7.45. Känns riktigt lyxigt smile1.gif
    Hon vill ammas ofta, trots att jag producerar så mycket mjöl att jag läcker. Men jag låter henne äta när hon vill.
    Idag kommer BVC hit. Dags för invägning och lite allmänna frågor osv. Ska be sköterskan visa hur man kan massera bort magknip.

    Njuter av att få vara Livias mamma. Blir ofta ledsen över tanken att vi nästan inte fick uppleva detta, men mår inte dåligt som så.
    sakööönt att få sova ^^ 
    1177.se har också en bra film om magmassage :) Den tipsade vår sköterska oss om. :) 
  • kerstinsmide
    elyse skrev 2014-05-08 21:46:28 följande:
    Här här ni en som fått någon slags post-depression. Satt och grät och ville faktiskt bara dö för några dagar sedan. Nu är min mamma här och hjälper till samt att svärmor och svägerska backar upp när maken jobbar. Så kan det gå... Men jag förstår faktiskt att det inte är så konstigt att jag drabbats; förlossning som avslutades med sugklocka, ont som f*n av ett hematom, kateter p.g.a. en helvetes urinvägsinfektion, livmoderinfektion som inte botades på en utan två antibiotikakurer. Feber och frossa. Får se om jag vågar mig på fler barn i framtiden. Lilla Dahlia är i alla fall helt OK och oftast ett väldigt "enkelt" barn. 

    Jag kommer nog inte att skriva här så ofta. Men det gissar jag gäller oss alla - man har inte tiden man hade förut, eller hur? ;)
    det är inte alls konstigt att du känner så, du har haft det tufft! Men du verkar ju minst lika tuff och du verkar ha underbart stöd. :) Det kommer gå bra! <3 

    Skönt att Dahlia är ett snällt barn ^^
    Jag har än så länge lite extra tid då min sambo fick lite extradagar hemma för att vi låg på neonatalen och de dagarna räknas som VAB. :) Så det gick inte ut över hans 10 dagar. Vilket är sååå skönt då nu har vi Bonusdottern här och att komma in i vardagen med henne tillsammans med min sambo och inte bara helt själv är guld värt. Hon är väääldigt pillig på lilla Liv, superstolt storasyster :) men jag känner mig så elak om jag säger till henne om saker hela tiden :P 
  • kerstinsmide
    misspethunia skrev 2014-05-12 07:12:32 följande:
    En fråga; efter många timmars värkarbete men bara öppnat mig 3 cm slutade förlossningen med ur-akut snitt eftersom hjärtljuden minskade kraftigt på bebisen. Min fråga är främst till er som hamnade i liknande situation, men det kanske även förekommer hos er andra, om ni nu har problem med att ni inte känner att ni är kissnödiga? Jag känner möjligen av ett starkt tryck men inte den vanliga kissnödig-känslan. När jag väl går på toa så kan jag kissa mängder utan att ha känt att jag behövt. Funderar på vad det kan bero på... Kanske är nervtrådar som fortfarande är av? Annan värk tar överhanden och "förtar" kisskänslan? Nån som känner igen sig?

    Jag kände mig tvärt om mycket kissnödig första veckan utan att vara det haha. Men det har gått över. Kissar som vanligt nu. Men jag tror att det berodde på själva förlossningen. (Slutade ju i akut snitt för mig efter 15h utan att det kom någonvart) fick tappas flera gånger under förlossningen (fick dropp pga hög feber) och nu efter åt så kan jag känna att det svider lite i urinröret de sista skvättarna som kommer ut. Men jag har ingen känsel i mitt snitt. Det kan vara så att nervtrådarna aldrig växer ihop också så att man aldrig fpr känsel där igen.
Svar på tråden Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet