Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet

Åh va söta! De är tvåäggstvillingar(det heter väl så?) eller? De är inte så jättelika just nu. Men det kanske kommer

Okej,tack för infon! Hade visst dålig koll på det här. Alltid lär man sig nåt nytt:)

Hej allihop! Var precis som för Bäbisstina jättelänge sen jag var inne här. Är väl delvis för att jag har många på Instagram men också för att jag nu inte kan komma in här via mobilen(går aldrig in på datorn), fattar inte varför? Min mobil hittar inte Familjeliv.se ens. Helt knäppt. Någon mer som varit med om det?

Det där med sexlivet känner jag inte igen mig i faktiskt, även om jag förstått att det är vanligare att det inte sker än så som det är för oss. Vi har typ lika mycket sex som innan vi fick barn. Man får ta tillfället i akt när han sover och vara i soffan så man inte stör i sovrummet osv. Funkar bra för oss. Är förvånad faktiskt. I början hade jag också jätteont av områdena där de sytt men efter att jag varit envis och försökt ändå(vägrade gå med på att låta det stoppa mig och leva utan sex, tycker det är väldigt viktigt) så blev det sakta bättre och bättre och när han var typ 3-3,5mån så kändes det bra igen. Vi började kanske lite tidigt ca 7veckor efter men det gick bra. Tror tyvärr att det är så att huden måste töjas ut och göras elastisk igen där man har ärr och i början känns det. Sen fattar jag med att vissa av er sydde mer än mig(vet inte ens hur mycket jag blev sydd men ett par stygn var det iaf både invändigt och utvändigt.

Nånting jag funderat på och vill fråga er andra är det här med att börja ge barnet mer vanlig mat. Jag har inte vågat det mer än någon gång och bitar är jag jättenojjig för. Har läst att man tex ska kunna ge dem vitt bröd med leverpastej, tror det är rätt vanligt, men jag är så rädd att han inte ska fatta och inte tugga och sätta det i halsen. Vill inte sitta där med ett barn som håller på o kvävas. Vad får era barn? Sixten äter gröt, burkmat, hemmagjord fruktpuré, majskrokar, rån och välling. Det är vad vi vågat oss på än så länge.

Åh,jag ska också till Storbittanie(London) i slutet på mars(20-23) med min mamma. Så Sixten ska också vara hemma med sin pappa samt hans farmor och farfar i 3dagar. Och han har varit själv hela dagar till och från ett par månader samt sovit hos mina föräldrar två ggr hittills. Har varit sjukt skönt att få sova ut! Men såklart har jag saknat honom. Men jag kan inte fatta hur ni som knappt varit utan er bebis orkar? Jag tycker det är en skön paus och så är det ju bra för barnet att lära sig att mamma kan va borta med ibland.

Grattis till er som ska få syskon till era små!  Håller med de som skrivit att jag inte skulle orka det nu. Vi har i princip bestämt att vi ska börja försöka om ett år(januari/februari) så att det blir ett höstbarn 2016. Om det går som vi vill. Det känns lagom. Då hinner jag jobba in mig på nya jobbet som jag börjar i maj och leva lite vuxenliv igen och känna på hur det är att ha ett lite större barn som går på förskolan osv innan man får nästa.
Sambon ska va pappaledig maj-juli och sen ska jag va hemma augusti igen och skola in honom. Så Sixten börjar dagis i Augusti. Vet dock inte vart eller exakt när än. Funderar på när det beskedet kommer..

Stort Grattis garin!!:) Såå roligt!:D

Här har vi nog bestämt att syskon börjar vi försöka med i vinter(ty decemer o frammåt) så blir det förhoppningsvis 2,5år emellan. Och mycket för att vi gärna sprider födelsedagarna lite och så vill jag gärna ha ett höstbarn den här gången mrn inte va allra störst mitt i sommaren. Sen vill jag hinna jobba lite mellan mammaledigheterna. Vi får hoppas det går vägen som sist. Då gick det ju på första besöket.

Ja jag känner det med. Vi får som sagt hoppas att det tar sig lika fort som sist så det blir så.

Okej; ja det är ju bra. Jag börjar jobba på måndag jag med:) Sen blir det ungefär att jobba 1,5år innan det blir bebis(om man får som man vill). Känns bra att veta att man inte ska jobba en evighet innan man ska va ledig igen nu när man börjar jobba tycker jag. Blir en annan sak efter 2:an. Vi vet inte om vi vill ha 2 eller 3. Sambon vill ha 2 och ag tror jag vill ha 3. Men det får vi se när man testat att ha fler barn än ett;)

Väldigt tråkigt. Men hoppas att det löser sig till det bättre till slut.

Jag och min sambo är inte långt ifrån en separation heller känns det som. Det är det sista jag vill o önskar mitt barn men vi bråkar jämt känns det som. Jag tycker mest han är jobbig o vi tycker olika om det mesta. Det är faktiskt ofta skönare att va ensam än med honom. Börjar känna att allt pekar åt det hållet fast jag inte vill. Jag har kämpat för Sixtens skull och min med delvis då jag vill ha en lärnfamilj och få fler barn. Men jag vet inte...

Tack:) Jag vet inte vad det är med oss alltså för nu är vi sams igen o saker o ting är mer som vanligt. Så från att vi "hotar" ganska allvarligt om att vi ska göra slut till att vi säger förlåt o blir sams igen på några timmar. Så har det varit senaste halvåret. Rätt jobbigt att det inte kan va stabilt. Men det är ju nåt som gör att vi inte går ifrån varandra. Men som sagt, det återstår att se hur det går..

[quote=75295251][quote-nick]Tussie skrev 2015-05-13 18:12:38 följande:[/quote-nick]Oh många kramar till dig! Alltså mitt och sambons förhållande är hemskt dåligt fortfarande och har varit ända sedan lillen kom. Det känns som ett sådant misslyckande att ha skaffat barn och sedan är förhållandet nära att gå i kras. Vissa dagar är sämre än andra men vi bråkar verkligen allt för mycket och det är inget gossen mår bra av. Sedan tar jag 99.9% av ansvaret för sonen själv... Det är så mycket som känns fel, som inte fungerar. Än är vi tillsammans men hoppet för att det ska förbli så är väldigt litet. Om du vill prata finns jag här! Jag känner själv att jag skulle må bra av att prata med någon i liknande situation.  

Vet inte om det va mig eller peegasus det va meningen att du skulle skriva till men jag kände att det stämde in på mig. "Skönt" att höra att man inte är ensam om att känna så som jag gör,även om jag självklart inte önskar att nån annan ska ha det så med. Hoppas du förstår vad jag menar.

Jag skulle nog uppskatta nån att prata med också ibland

Grattis till er båda Garin och hannamottosson!