• LyCKa55

    Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet

    Hittade också hit nu:)

    Det där med napp funderade jag på, när kan man börja med det? Känns som det kan va bra ibland då han bara verkar ha sugbehovet

  • LyCKa55
    rpl skrev 2014-04-28 17:51:42 följande:
    Vi började med napp när han var 4 dagar. Han har ett jättestort sugbehov och tog nappen direkt. Använder mam 0-3 månaders nappar eftersom de inte täcker näsan.

    Gullvivan skrev 2014-04-28 17:59:24 följande:
    Vi började så fort amningen fungerade och mjölken runnit till så efter typ 3 dagar..



    Okej, men då kan man ju prova iaf! Ska nog ta och göra det:)
  • LyCKa55

    Jag undrar lite över hur ni som ammar gör på natten med mjölkläckage? Har ni typ bh på er eller nåt annat för att inte söla ner i sängen? Mina bröst läcker rätt mycket o det är väldigt ofräscht att vakna o va täckt med mjölk..

  • LyCKa55
    Bumblebee92 skrev 2014-04-30 09:42:44 följande:
    Förstår dig! Hoppas ni hittar en bra lösning! Jag tänkte oxå halvamma tror jag. Typ när man är hemma. Men vill kunna ge ersättning när/om vårtorna blir extremt ömma, på nätterna så hon sover längre/bättre, när man har gäster och när man kanske är ute på ärenden någonstans. Så känns ersättning smidigast. Med ersättning kan man ju dessutom klä på sig klänningar när man ska ut på stan tex, ut och äta osv. Man slipper helt enkelt tänk på att amningsanpassa kläderna :) så jag hoppas vi lyckas kombinera både bröst och flaska :) hoppas det går som du vill för er oxå! :)



    Det där lät ju faktiskt smart! Jag känner att man blir så uppbunden när man bara ammar. Sen har vi köpt hem en amningspump så jag kan "mjölka ur"(låter som en ko;) då jag har så mycket ibland att det läcker och rinner. Då kan man ju ge honom det när inte jag är i närheten
  • LyCKa55

    En fråga till er som fått barn lite tidigare i månaden och kanske hunnit med fler kontroller osv; blir man kallad till BVC eller ska man själv höra av sig? Jag har ingen koll och glömde fråga på BB...

  • LyCKa55

    Jag måste fråga er andra om ett litet dilemma jag har. Mina föräldrar vill gärna komma och hälsa på lillkillen nu till helgen och vi vill ju gärna ha dem på besök men så är min mamma förkyld och har varit i över 2veckor. Hon mår mycket bättre och känner sig pigg men har fortfarande lite i kroppen. Det kliar i halsen och hon får harkla sig lite. Hur skulle ni göra? Annars får vi vänta två veckor till innan de träffar honom då sambons föräldrar kommer nästa helg. Alla bor så långt bort så det måste vara en helg de kommer. Känns så tråkigt att de ska vänta till han är nästan 4veckor innan de ser honom samtidigt som jag inte vill utsätta honom för risken att bli dålig... Hur skulle ni gjort?

  • LyCKa55

    Jag måste fråga er andra som fött vaginalt, har ni haft ont i magen efterråt? Jag har inte haft det förrän nu inatt då jag vaknat och haft ont ett par gånger i livmodern. Typ mensvärk och smärta längs höfterna. Kan det vara att det drar ihop sig? Måste nog ringa BB och fråga för säkerhets skull, fick ju vända mig dit om det va nåt..

  • LyCKa55
    rpl skrev 2014-05-02 20:26:03 följande:
    Måste fråga er. Det här med amning och vikt är ju en historia för sig. Har bara gått ner 7 av mina 16 grav kg på 2 1/2 vecka. Vet inte om det är mkt eller lite men den sista ecka har jag inte gått ner ett gram trots långa promenader och bra mat. Hur mycket har ni gått ner och hur fort? Dessutom undrar jag om någon vet hur lång tid det tar för livmodern att dra ihop sig helt.



    Jag har gått ner ca10kg av de 14 jag gick upp. Är helt fachinerad av kroppens förmåga att gå tillbaka! Vet inte hur lång tid det tar för livmodern tyvärr. Känner att min fortfarande drar ihop sig efter 10dagar.
  • LyCKa55
    Enlängtan skrev 2014-05-06 06:17:39 följande:
    Igårkväll/inatt har vi haft skrikmaraton här hos oss. Ingenting var bra och skriket var riktigt hysteriskt, för mig varierade känslorna mellan att vilja vyssa/vagga och trösta till att sätta mig i bilen och lämna gapungen här med sambon (som sussar sött trots bebis skrikande). Sen får jag dåligt samvete som känner så när jag vet att hon inte skriker för att vara elak men det där hysteriska bebisskriket ger mig hjärtklappningar och svettningar (vet som inte vart jag ska ta vägen) vilket resulterar i att jag blir ledsen.

    Hon somnar till när jag vaggar henne men så fort jag själv just ska sova så startar skrikandet. Den sömn vi fått har varit orolig.

    Nu är sambon på jobbet och jag hoppas på att bebis sover så jag får sova lite mer jag också. Vi behöver ladda batterierna båda två



    Sådär har det varit hos oss också under natten. Dock har inte vår kille blivit lugn i famnen heller, bara skrikit. Har försökt amma men det har inte gett några större resultat. Till slut fick han nappen och då var han så pass nöjd att vi alla fick sova några timmar.

    Jag är nojjig över vad våra grannar tänker. Det kanske låter skitdumt men jag vet ju själv hur mycket jag störde mig på andras oljud innan. Tänk då att behöva vakna av en skrikande bebis varje natt när det inte är ens egen..? Jag blir orolig att nån ska komma o knacka på o säga att vi måste få tyst på honom, vilket vi ju i stort sett inte kan när han är så som han var inatt. Jag kanske är knäpp men det är nåt jag funderar över.

    Måste bara fråga en annan sak; Är det nån som känt/känner att de inte är jätteglada över sin bebis och att det mest är jobbigt? Jag kände så nu i helgen. Mina föräldrar var här och alla är så glada i honom och säger att det är så underbart osv och jag kan känna att det mest är jobbigt.

    Nu är det bättre så förhoppningsvis var det bara nåt kortvarigt men man känner sig ju som en jättedålig mamma när man längtat och väntat så länge och sen känner så.

    Tog upp det med hon från BVC igår när vi hade hembesök och det är ju tydligen normalt, bara att det inte får pågå så länge. Vill verkligen inte drabbas av nån förlossningsdepression.
  • LyCKa55
    misspethunia skrev 2014-05-06 23:24:39 följande:
    Efter en del dramatik förlöstes en perfekt liten Olivia med kejsarsnitt ikväll kl 17:37, 52 cm lång och 3165 tung. Vi mår bra efter omständigheterna. Nu är jag ikapp i babyloppet igen, omtumlad, lycklig och utmattad!



    Grattis!!:)
Svar på tråden Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet