Hur orkar ni andra lärare?

Jag orkar nämligen inte mer. För varje dag mår jag sämre och sämre, och livet känns uppriktigt sagt helt meningslöst.

Jag undervisar åk 6-9. Varje dag arbetar jag med att ringa flräldrar och sitta i möten. Rättning och planering sker enbart på förtroendetid, då jag inte har möjlighet att utföra detta på min arbetsplatsförlagda tid. Är mentor för en grupp elever som kräver ständiga samtal hem.

Jag måste alltså sätta mig och arbeta från 19.30 (då mina barn somnar) till ca 21.30 varje dag för att ens försöka hinna i fatt. Jag ligger alltid back. Alltid. HAr haft oturen att i år få rätta 5 klasser med nationella prov, och har efter mycket tjat fått en dag för rättning av dessa prov. Jag arbetar jämt. Har kanske i snitt en ledig kväll på två veckors tid. Har börjat bli argare och argare och hatar människor som står framför mig i exempelvis köer, eftersom de stjäl tid från mig bara genom att vara där.

Jag orkar inte mer. Är så trött, ledsen, slut... Det är tur att jag har en grym man och fantastiska ungar, för utan dem vore livet helt meningslöst. Jag känner mig aldrig glad. Bara utarbetad och så vidrigt trött. Önskar jag fick blunda nu och sova fram til sommarlovet.

Hur orkar ni andra? Gör ni det, eller har ni det som jag? Vad ska jag göra för att ta mig ur det här?