Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015
Jenkis och Danisen! Har inga direkta råd att ge er förutom att säga att jag sitter i samma båt.. Det går verkligen upp och ner och kan vända på en timme. Man tror man har läget under kontroll för att en stund senare inte ha det. Man försöker med olika råd från bvc, vänner och här men ändå skriker det lilla livet. Kroppen och psyket hinner inte med och det blir krockar i relationen och ibland svårt att nå fram till sin partner som ska vara ens stöttepelare i detta. Jag var så uppgiven igår att jag sa till sambon att jag inte vet om jag klarar av detta och det klarade han inte av att höra och kunde inte stötta mig där på ett bra sätt. Då känns det ännu mera hopplöst och eftersom vi haft en ganska tuff start känner jag att jag har svårt att glädjas över att vi äntligen är förälder och att vi längtar efter detta.
Hoppas ni får en ok dag!
Kram