Det gäller att inte blanda ihop saker & ting. Vad som är "svenskt" eller inte är ju totalt ointressant ur ett politiskt perspektiv.
Det viktiga är att de som bor & verkar i Sverige vill Sverige väl. De som invandrar till ett land, har sällan - det är i varje fall min erfarenhet, och jag jobbar med många invandrare-, den utgångspunkten.
De saknar det självklara ansvar man känner för det land man lever i, när man är född i landet i fråga. De flesta skiter nog i landet det har kommit till, och det må vara hänt, men vad värre är: Grupper av människor tenderar att närmast hysa hat mot det land som har tagit emot dem.
Dessa ser det nya landet och de som är infödda i det, som förtryckare, och sig själva som förtryckta. Det tycks vara en rätt vanlig psykologisk effekt. Man ser det gamla hemlandet som det förtryckta paradis man tvingades lämna, och det nya landet som ett land bestående av förtryckare.
På lång sikt är denna söndrande kraft mycket negativt för ett samhälle. Därför är det viktigt att man håller nere invandringen, så att denna, i detta fall anti-svenska kraft, inte växer sig starkare. Ty samtidigt med denna anti-svenska kraft växer parallellt en anti-invandrarkraft fram. Vi får oönskade motsättningar i samhället.
Det är just detta vi har kunnat se i Frankrike. Grupper av invandrare från de gamla kolonierna hyser närmast förakt gentemot staten Frankrike, och de infödda fransmännen föraktar dem som representerar detta hat, och också kan slå mot hela invandringen i sin helhet.
Nu talar man om att sätta gränser för flyktinginvandringen t.o.m. i det politiskt korrekta programavsnittet Panelen, i Godmorgon, världen.
Fr. c:a 10.50
sverigesradio.se/sida/default.aspx
Så finns det en del kålhuvuden som hävdar att Sd inte har haft nåt inflytande över det politiska samtalet...
Snart är det nog bara batikhäxorna här i tråden som tycker att det är bra att Sverige har den i särklass högsta flyktinginvandringen i Europa.
Fler och fler börjar inse det vi klarsynta insåg för länge sen. Nu är det debattören Dick Erixon som har börjat se klart:
"Samtidigt kan jag inte annat än känna respekt för demokratins livskraft och inneboende dynamik när den tvingat fram öppenhet. Eftersom de etablerade partierna och medierna tystade ner en viktig samhällsfråga [invandringsfrågan], växte Sverigedemokraterna snabbt och tog plats i riksdagen 2010. När ingenting hände ordnade vårt demokratiska system det så att Sverigedemokraterna 2014 fick en mäktig position som vågmästare i riksdagen och många kommuner.
När ett lands ledarskikt missköter sin uppgift och försöker förtiga problem ser demokratin till att frågorna kommer upp på dagordningen underifrån. [min fetstil]
Nu när Sverigedemokraterna har en central roll kan frågeställningarna inte längre förtigas. Etablissemangen tvingas ut på banan och inser att de måste börja tala klarspråk och göra de svåra avvägningar mellan olika principer som man så länge försökt undanhålla en öppen debatt."
erixon.com/blogg/
Sd:s framgångar MÅSTE alltså ses som en seger för demokratin. Folket vinner över etablissemanget!
Ni förespråkare av mångkultur, varför ser ni det som nåt önskvärt, att det bildas enklaver av diverse folkslag i Sverige?
Själv tycker jag bara det är olyckligt med dessa enklaver, som tids nog alltid hamnar i konflikt med varandra och med folket i den stat de geografiskt är placerade i.