Vi som gör äggdonation hösten/vintern 2013/2014
Däremot skall man ju inte ha cystor på äggstockarna (mogna äggblåsor eller gulkroppscystor), för då stör de behandlingen. Då är man inte heller nedreglerad som man skall.
Man får alltid höra att man kan leva som vanligt när man gör IVF/ÄD. Men många av oss tar mycket stryk och det är inte så himla lätt att få ihop det med jobb och mående. Nu har jag hittat en studie som just pekar på det. Får se om jag kan kopiera in det intressanta...
Förutom de ovanstående mer konkreta stressituationerna så fanns också den mer generella och övergripande sociala och psykologiska stress som kvinnor upplevde när de genomgick IVF-behandling.
I en kvalitativ studie av Peters (22) undersöktes psykologiska aspekter på IVF och infertilitet. Många kvinnor ville hålla det hemligt för sin omgivning när de höll på med IVF-behandling vilket kunde leda till stress.
Kvinnorna kunde inte planera för framtiden och fick lägga sina karriärer på hyllan då de hoppades på möjligheten att kunna få barn. Att inte kunna göra det som alla andra kvinnor kunde, nämligen få barn på egen hand ledde till avundsjuka.
IVF uppslukade deras liv så fullständigt att de tappade perspektivet på andra viktiga saker i livet. Särskilt efter embryoåterförandet var de svårt att fokusera på något annat än tanken på om det hade fastnat eller inte.
Kvinnorna oroade sig för vilken betydelse olika faktorer kunde ha för utgången. Detta ledde till att de kanske höll sig extra stilla och var rädda för att gå på toaletten ifall embryot skulle kunna ”ramla ut”. Fixeringen vid att prova olika livsstilar för att maximera chanserna till ett positivt resultat befäste den stress och desperation som redan förelåg i kampen om att bli gravid och få ett barn (22).
Flera studier har testat sambandet mellan stress och resultat av behandlingen, d.v.s. mellan stress och graviditetsfrekvens. I en studie gjord av Anderheim et al. (28) upptäcktes inget sådant samband. Inga signifikanta skillnader fanns mellan de som blev gravida och de som inte blev gravida när det gällde relationen med partnern, hur stark önskan var att få ett barn, hur optimistisk och pessimistisk kvinnan var och meningen med att få ett eget barn. Den enda variabeln som var signifikant associerad med graviditet var ”antal bra återförda embryon” som var något högre i den gravida gruppen.
Studien visade också att kvinnor med lägre grad av depression oavsett vilken grupp de tillhörde hade lättare att bli gravida. En annan studie gjord av Barzilai-Pesac et al. (29) visade på sambandet mellan stress i arbetslivet och resultatet av fertilitetsbehandling. Författarna fann att de kvinnor som hade högre arbetsbelastning och upplevde högre krav i arbetslivet också var de som hade svårare att bli med barn. Bland de kvinnor som upplevde lägre krav i arbetslivet fick 64 % barn och bland de som upplevde högre krav fick knappt 56 % barn. Bland de som hade deltidsjobb fick 80 % barn och bland som hade heltidsjobb fick 42 % barn.
IVF-behandling innebär att många motstridiga känslor är inblandade såsom avundsjuka, hopp, förtvivlan, glädje, sorg och tacksamhet. Behandlingen liknas ofta vid en känslomässig bergochdalbana.
När en kvinna genomgår IVF-behandling så utsätts hon för den fysiska stress som hormonbehandling och smärta innebär. Detta påverkar henne psykiskt, hon blir trött, orolig och ibland deprimerad. Till detta kommer den psykiska stress som kvinnan bär med sig när hon inleder IVF-behandling i och med den egna biologiska driften och det sociala tryck hon utsätts för att kunna få ett barn (3). Om hon inte lyckas att leva upp till sina egna och andras förväntningar kan den psykiska stressen bli så stor att det påverkar hennes kropp fysiskt. Detta leder i sin tur till att kvinnan kan behöva hjälp med att finna strategier för att kunna bemästra sin situation.
Det är möjligt att sättet att bemästra en sådan stressfylld situation som IVF innebär, är det som kan leda till konsekvenser för behandlingen, Men det kan lika gärna vara känslorna eller stressen i sig. Vilket kom först, hönan eller ägget? Mer forskning om sambandet mellan stress, känslor och bemästrande och resultatet av IVF- behandlingen skulle förhoppningsvis kunna leda till att chansen att få ett barn ökar samtidigt som upplevelser av stress i samband med behandlingen minskar.
Har varit och mätt slemhinnan nu. Tror kliniken är nöjd, men för min del hade den kunnat vara lite tjockare
7,2-7,4 var den (olika mätställen).
På em bär det av till kliniken och i morgon bitti skall sambon lämna sitt bidrag.
Får affirmera superägg och supersimmare, så vi får en skörd till frysen med.
Donatorn lämnade rekordskörd! Så jag hoppas på ägg i frysen om nu inte slemhinnan skulle duga. MEN jag vet ju att det är tre aspekter som avgör:
Embryots kvalitet (först och främst. Typ 99%)
Slemhinnans mottaglighet/mognadsgrad
Tekniken vid återförandet