• Guldtrollsmamman

    Aspergersföräldrar som vill utbyta tankar och erfarenheter

    Jag undrar om det finns några Föräldrar till barn med Aspergers här som vill utbyta tankar och erfarenheter? Om hur man får skolan och vardagen att fungera så bra som möjligt? Som kan ge stöd när man känner sig helt uppgiven av trötthet och omvärldens oförstående. Någon som också funderar på hur den älskade ungen ska klara sig i framtiden?

  • Svar på tråden Aspergersföräldrar som vill utbyta tankar och erfarenheter
  • Blixa
    Guldtrollsmamman skrev 2013-10-10 23:42:55 följande:

    Kanske beror det också på vad man har för problematik. Utbildning eller hjälpmedel kan nog de flesta hab hjälpa med men det hjälper ju inte så mycket om det ens unge behöver allra mest är att vistas i en lugn miljö.

    Nej, det förstås. Hur skulle de kunna hjälpa till med det? Det vi har fått i den vägen är väl att hab-personalen varit ute på skola och fritids och informerat dem om sonen och vad han behöver...
  • Blixa
    Guldtrollsmamman skrev 2013-10-10 23:48:52 följande:

    Åh stackare. Det man minst av allt behöver när man kämpar med ett barn som har särskilda behov är att bli kritiserad och ifrågasatt i sitt föräldraskap. Kan ni få skola eller barnomsorg som är professionella och opartiska att stödja er och remittera till annan BUP el dyl för utredning. Min erfarenhet är att det lyssnas och tas på allvar på ett helt annat sätt då än när det "bara" är föräldrarna som söker hjälp.
    Håller med! Låter som att skolan ser hans problematik och bör kunna skicka remiss.
  • Liljan77
    Guldtrollsmamman skrev 2013-10-10 23:55:42 följande:

    Vi har sedan länge haft boxboll i dotterns rum men det funkar inte för henne att avreagera sig på det sättet. Jag varierar mellan det skitkassa sättet att skälla ut och sedan förklara att jag blivit så arg o ledsen för att jag älskar henne så mycket att jag inte står ut med att någon skadar henne, inte ens hon själv och det något bättre sättet att vara lugn, föreslå lösningar, fråga henne efter lösningar, krama och älska henne. Skulle gärna vilja bli bättre på det där...
    Jag tappade humöret för första gången igår. Inte så att jag skällde men jag vart arg o det hördes.
    Jag var tvungen att köra in honom på sitt rum. låter ju hemskt men så var de.
    Han fyller snart 8 år, han har alltid varit petig, nästan pedantiskt.
    Även när det gäller hygienen, så vi har aldrig haft några problem med taobesöken.

    Men i går när han kom hem från skolan började han med att härma mig hela tiden, han sjöng samma sång hela tiden,. vid fikat så vägrade han plocka undan efter sig o så gav han mig fingret. 
    Så här har han aldrig hållit på innan...inte allt på en o samma gång o absolut aldrig get mig fingret.
    Jag har det själv lite jobbigt nu med strulande mage o påverkat humör, började då känna hur det började koka.
    Straxt där efter kom sonen ut från toan o luktade så hemskt utav avföring.
    Så efter lite lirkande fick jag kika efter. då hade han smetat avföring över hela sitt lår.
    Efter ännu mer lirkande för att få honom i duschen så rann det över. Så jag arg sa till honom att gå in på sitt rum o stanna där tills jag ville se honom igen.
    Hemskt att säga så men så vart de.
    Han vart jätteledsen o jag kunde höra honom snyfta på sitt rum.
    Fy vad jag mådde dålig över att jag inte kunna samla ihop mig för att gå in o trösta honom.

    Efter en stund så gick jag iaf in o vi kramades o pratade lite kort.
    Sen vart han som vanligt igen,förutom att han var som en igel på mig, vilket han inte brukar vara.
    Han brukar ha korta perioder av kramsjuka,men inte så hela tiden.

    Fick veta att han kletat så innan men att han har tvättat bort det sen direkt efter. Så nu får vi jobba på det.

    Varför funkar inte boxbollen?

     
  • Liljan77
    Pojkmamma2 skrev 2013-10-10 17:18:19 följande:
    Det påverkar hela hans vardag o man vill bara hjälps honom. För att enbart kunna matte hjälper en inte i ena sociala liv :( kan man be haben utred honom om bup vägrar oss en utredning??
    Har nog inte varit inne på din tråd o läst på ett tag.
    Tycker absolut att ni ska vända er till hab.
    Vad tyckte de efter de hade träffat honom?
  • Liljan77

    Sonens klass är delade i två klasser, så de är 15 st i varje.
    Jättebra med en sån liten klass o så 2 fröknar. Den ena går mellan klasserna.
    Problemet är bara att i sonens klass går det också många nysvenskar som knappt kan svenska o som gärna pratar sitt språk, vilket jag klart förstår, men det stressar sonen ibland. 

  • Pojkmamma2
    Liljan77 skrev 2013-10-11 08:24:41 följande:
    Har nog inte varit inne på din tråd o läst på ett tag.
    Tycker absolut att ni ska vända er till hab.
    Vad tyckte de efter de hade träffat honom?
    Han hade svårt å sitta still men svarade på frågorna bra var de enda dom sa. efter de träffat honom. :-S o att barn i hans ålder brukar ha svårt att svara på frågor samtidigt som de leker men de hade inte han problem med (han sorterade starwars gubbarna och la tillbaka dom, sorterade la tillbaka osv osv) men dessa två är kuratorer som sitter på bedömningsenheten... Blir bara så ledsen då jag ser på honom att han mår inre bra. Nu har en ny period med självskadebeteende kommit :( och vi får ingen hjälp nånstans
  • Blixa
    Pojkmamma2 skrev 2013-10-11 08:47:59 följande:
    Han hade svårt å sitta still men svarade på frågorna bra var de enda dom sa. efter de träffat honom. :-S o att barn i hans ålder brukar ha svårt att svara på frågor samtidigt som de leker men de hade inte han problem med (han sorterade starwars gubbarna och la tillbaka dom, sorterade la tillbaka osv osv) men dessa två är kuratorer som sitter på bedömningsenheten... Blir bara så ledsen då jag ser på honom att han mår inre bra. Nu har en ny period med självskadebeteende kommit :( och vi får ingen hjälp nånstans
    Kanske ändra taktik lite... Be om hjälp med självskadebeteendet, inte med utredning?
  • Ronjami
    Guldtrollsmamman skrev 2013-10-10 00:09:00 följande:

    Diagnoser kan ju vara felaktiga eller tas bort om man är tillräcklig välfungerande. Men tror mycket går i perioder. Vi har sällan/aldrig problem med vår tjej hemma numera men hade jätteproblem när hon var liten. Skola och tidigare dagis har dock vår dotter haft problem med då det är för röriga miljöer med för många människor för att hon ska kunna fungera bra. Är lite nyfiken på varför er dotter utretts om ni inte haft några problem?

    Hon hade problem då hon började 6-års, det blev för rörigt för henne och hon slogs och höll sig undan. Men sen när skolan började så trivdes hon mycket bättre. Jag säger inte att hon inte har problem, det sociala är väl det som märks av mest men i övrigt har hon inga problem med utbrott, mat, sömn och aktiviteter. Jag hör så många andra med AST-barn och där verkar det helt nödvändigt att föbereda, shemalägga och aggresivt beteende, empatibrist etc verkar vara mer regel än undantag. Det är då jag funderar på hur min dotter kan ha samma diagnos? Min dotter är känslig för ljud och har svårt att koncentrera sig i röriga miljöer så det känns ändå bra att skolan vet att hon har diagnos så dom kan låta henne gå undan om det behövs. Hur gammal är din dotter? Hur funkar det nu?
  • lilaemma

    Hej! Får man vara med om man är en mamma med Asperger som har barn som inte har någon diagnos, men som kanske kommer få...  

  • Mrs Firren

    Hej, jag smygläser tråden en så länge bara. Vi kommer få tid för utredning av vår fyra, snart femåring, utifrån autismspektrat efter nyår men barnpsykologen vi träffat har nämnt Asperger. Jag ligger lågt i tråden men läser vad ni skriver. Jag känner igen mej mycket i de du skriver Ronjami, vårt barn har inte heller alltför stora problem än men det kanske blir värre framöver. Än så länge svårt för att leka med andra barn (har några kompisar dock), tal- och språkproblematik, rutiner underlättar men är inget tvång, just nu utåtagerande hemma ibland, svårt att koncentrera sig i röriga miljöer, gillar inte höga ljud.

Svar på tråden Aspergersföräldrar som vill utbyta tankar och erfarenheter