Angående läxläsning så: Nu är sonen så liten så han har inte börjat skolan än, men när han har det så kommer jag hjälpa honom ifall det behövs. Det enda jag oroar mig för är att han skall vägra göra dem, ljuga och säga att han inte har några, "glömma" bort dem och sådana saker, för det gjorde jag när jag var liten och det fortsatte sedan när jag blev äldre och läxorna blev svårare. När jag var liten så kunde jag låta bli att göra läxorna och sedan ändå kunna svara på frågor under läxförhöret, men när kraven sedan ökade i takt med att jag blev äldre så hade jag svårare och svårare för det och i slutändan så sket det sig totalt. Om jag fått in en bra studieteknik samt -rutin redan sedan jag var liten så hade det kanske gått bättre för mig. Å andra sidan har jag ADHD också, så det hjälpte knappast situationen utan bidrog nog snarare till problemen med läxorna och skolarbetet.
Så så sett tror jag det kan vara bra med läxläsning i skolan. Då har lärarna koll på vilka läxor som skall göras plus att de kan ge mer stöd åt de barn som verkar behöva det.
Detta fanns i skolan när jag var runt 13-16, men då tror jag att jag redan var såpass gammal att det var svårt för mig att få in en bra göra-läxor-vana. Så jag satt och låtsades göra läxorna under den tiden medan jag istället satt och ritade, skruvade isär pennor, skrev dagbok och dylikt.